Denna dagen har fortsatt i samma spår som resten av veckan. Lämna barn, snacka med folk man möter på vägen, hem och städa köket efter lunchlådepackande och frukost, tvätta, fixa lite, titta på Husdrömmar eller liknande och sedan hämta dottern från skolan. När jag hade droppat henne hemma gick jag ut en promenad och gick nya vägar som jag inte gått förut. Så det var mysigt.
Imorgon ska jag på roligheter då en i svenskgruppen bjuder in på midsommar-AW från klockan fyra. Jag har inte träffat dem sedan innan Corona, så det ska bli roligt. Midsommar-AW känns också som ett lite nytt koncept, men det låter som ett bra sådant. Jag har inte bestämt mig för vad jag ska ta med för mat till knytkalaset ännu, men det löser sig.
På söndag har vi midsommarfirande med hela familjerna uppe på Kincumber Mountain. Men imorgon kör vi bara oss tjejer med lite drinkar och trevligt sällskap.
Så nu blir det kväll så att morgondagen blir pigg och glad. Och grisar ska vara glada.
/CC
KommenteraNär man inte bor i Sverige så ligger det något magiskt över den svenska sommaren. Det är ju magiskt även när man är mitt i det, men när man som jag sitter i Australien och vet att man inte kommer att få åka hem på ett år till minst, så blir det ännu mer glimmer över det. (Vänta nu…är glimmer ett ord? Om inte annars, så är det det idag).
Man glömmer att det finns kalla och mulna dagar, man bara samlar ihop alla fantastiska minnen man haft under sin barndom och uppväxt och tänker att så är det, så är den svenska sommaren. Jag känner dock att jag klarar av det i år. Jag har mycket ledigt, vintern här är i princip som en svensk sommar ändå och jag njuter av känslan att vi kunnat spara de sura pengarna man annars lägger på fyra biljetter och nu kan lägga på husdeposition istället.
Men det är nu det. Fråga mig igen när jag blivit av med jobbet lite senare i år, eller för den delen börjat jobba heltid igen och är helt slut och överjobbad och jag då förstår att det är två år eller mer sedan jag träffat de jag älskar och tycker om. Men det är ju det val vi gjort när vi bestämde oss för att bo här. Eller, val och val, man väljer att bo här där vår familj har ett bättre liv, men tyvärr kommer det med priset av att man tappar tid och kontakt med familj och vänner hemma. Det är inte lätt och T kämpar mer än jag med dåligt samvete och skuldkänslor nära på dagligen.
Men som jag alltid säger, om vi är lyckligare här så är våra barn lyckligare och då är det värt det. Men frågan är när någon ska uppfinna ett flygplan som går snabbare igen. 30 timmar dörr till dörr varav 20 timmar i luften är inte rimligt. Särskilt när det har varit exakt samma de senaste 20 åren. Datorn har blivit till en handhållen telefon, men väldigt lite verkar ha hänt med flygtrafiken. Kan någon uppfinna ett miljövänligt, billigt, Coronaavstötande och snabbt flygplan nu, tack?
Lätt som en plätt!
/CC
Kommentera