Det här med att bo hemma hos sina föräldrar igen i en vecka.
När man inte har setts på ett helt år och hunnit sakna varandra, men ändå känner direkt att i år är det den ena föräldern man kommer att störa sig mest på. Att innan denne ens börjar prata så vet man vad som kommer att sägas. Ingenting kommer att vara oväntat, oförutsägbart eller ens speciellt intressant. Att man vill göra en Isabella Löwengrip och säga, ”Stopp. Du kan sluta där, för detta hjälper inte mig framåt i livet.” Men det är ju inte speciellt schysst. Och man ser besvikelsen i dennes ögon de gånger lite av det här rinner ut och föräldern förstår hur man känner. Den som så gärna vill spendera varje sekund av denna veckan i varandras tillvaro. Och så den andra, jag, som inte orkar anstränga sig.
Din jäkla lata egoist. Skärp dig lite och ge tillbaka allt du fått under åren! Sluta vara en bortskämd barnunge.
Men jag är dålig på det.
/CC
KommenteraIdag har vi tillryggalagt 434 km i bil mellan Västkusten och den lilla by utanför Uppsala där mina föräldrar bor. Det var sådär ball med ungar i bilen, men vi kom fram, så det får väl räknas som success.
Som tur var fick jag min morgonpromenad idag med. T har haft feber under natten (vi har inte haft en enda dag sedan vi kom till Sverige då hela familjen varit friska samtidigt), så han och pappa tog barnen medan jag och mamma gick rundan. Det var extra varmt och soligt och jag kände inte alls för att åka vidare idag. Men det är mysigt här uppe också.
Vi får se vad vi hittar på imorgon, men jag ska försöka hitta ett hotell där jag kan bo mellan måndag och tisdag då jag ska in till Stockholm och träffa kompisar samt ha egentid. Helst ska hotellet ha en riktigt fin frukost. Det är ju bland det absolut bästa jag vet, alla kategorier.
Men jag gillar att sova också. Och det ska jag göra nu.
/ CC
KommenteraIdag är det den sista hela dagen i Fiskebäckskil för i år och det firades med regn. Men inte surade vi för det, vi gick ut som vanligt imorse och hann gå en morgonrunda (dock lite kortare än vanligt) innan det började spöa ner de sista fem minuterna. Frukosten fick dock intas inomhus.
På något sätt rinner dagarna iväg utan att man gör så mycket. Vi hade tänkt åka till Grundsund, men när man har ätit frukost, lite fika, kusiner och barn har kommit och det snart är dags för lunch, då struntar man i alla planer och bara hänger med. Jag hann till och med sitta ner i en timme och läsa min bok, Bränn alla mina brev av Alex Schulman, medan O sov. Jag njuter alltså av varje liten minut.
Det är dock svårt nu att inte räkna hur många dagar som är kvar, att jag har en vecka kvar av tre innan jag måste tillbaka och jobba. Det är så svårt i det här livet. Man drömmer så hårt om frihet, men när man väl får frihet drömmer man istället om rutin, trygghet och att vara väntad någonstans. Jag älskar våra somrar här i Sverige. Men jag älskar också att bo i Australien. Allting har som bekant alltid för- och nackdelar.
Kanske är det bra att alltid längta.
/CC
Kommentera
När man är i Fiskebäckskil hos min faster och farbror så går man upp klockan åtta varje morgon och går morgonpromenad, vilket avslutas med ett bad. Det är sedan gammalt. Jag badar givetvis inte, men det var en riktigt härlig promenad vi fick till då vi lämnat småglinen hemma och fick gå själva jag och T.
Efter världens godaste frukost på terassen gjorde vi oss iordning för att åka in till Göteborg och den kakelaffär vi hittat på nätet, vilken har de klinkers vi fallit för. Resan gick väldigt snabbt när man inte hade gnällande röster i baksätet- de var hemma med mormor och morfar. Vi hittade det kakel vi är intresserade av och köpte med oss två plattor hem.
Kakelbutiken, vilken för övrigt hade världens minst serviceminded person anställd (Hon sa ”Priset finns att hitta online” när jag frågade om priset per m2 på det klinkers vi valt. Men hallå, du och jag står ju precis här. Du jobbar här!!), låg nära gågatan och vi gick till ett sushiställe för lunch. Gott var det. När vi kom hem till huset igen så var de flesta plus barnen nere på stranden för ett dopp. Jag satte mig istället för att snacka lite med min farbror och kusin.
Ikväll har vi grillat och personer har droppat in från höger och vänster, vi var nog just under 15 personer allt som allt. Jag njuter verkligen av att vara här bland allt det vackra och bland alla fina hus. Imorgon har vi bara planer att ta det piano.
Det kan också behövas på en semester.
/ CC
Kommentera (2)T vaknade i lugn och ro på Grand Hotel inne i Lund. Jag vaknade klockan fyra här på Österlen av att B kom in i sängen och jag kunde bara inte somna om. Klockan halv sex började O gråta och det var dags att gå upp. Gäsp.
Jag tog tåget till Malmö där T hämtade upp mig på Centralen då han just hade hämtat upp den hyrbil som vi bokat för dryga två veckor och ska åka uppåt i landet med. Vi hade bokat den minsta bilen vi trodde oss få plats i, en Peugeot 308, men som vanligt händer det något så att T blir uppgraderad. Vi skojar om det, men det händer verkligen varje gång. Så i två veckor nu kör vi runt i en BMW 520 istället, en bil som är helt nyinköpt och ingen kört ännu. Så kan det gå.
Vi åkte till Max för lunch och provade där den nya Plant Based burgaren. Väldigt god! Sedan åkte vi till två kakelbutiker för att försöka få någonting snyggt till Hörnan. Vi ska kolla i Göteborg också där jag sett online att det har en massa fint.
Efter det så åkte vi till min gamla vän H, pratade och åt jordgubbar och hallon.
Men nu sover mina ögonlock.
/CC
Kommentera