Imorse medan vi packade ihop picknick och gjorde oss iordning för dagens enda husvisning klockan elva ringde K och frågade om vi kunde vara barnvakter till deras ena son idag i någon timme. Vi fick ihop det så att, eftersom vi skulle befinna oss i Avoca Beach och de i North Avoca, skulle vi bara gå på stranden de fem minuterna över till andra sidan lagunen och hämta B. Att köra tar 20 minuter, men att gå på stranden tar fem.
Huset var katastrof. Eller, det var väl egentligen okej. Ganska omysigt och framförallt för litet för oss med små rum och liten trädgård. Men det var så jäkla äckligt! Det var hyresgäster som bodde i huset nu och de hade lämnat skor och grejer överallt, saker på golvet, tändare låg slängda överallt och så luktade det illa av blöt hund i hela huset. I trädgården var det hundbajs överallt. Än en gång (detta är andra huset vi tittat på som har det så här), hur f-n bor folk?
Och så förstår jag inte mig på människor. Ok, de som bor i huset nu äger det inte och de kanske är arga för att de måste flytta ut. Men man har väl ändå ett ansvar som vuxen människa att plocka undan och städa iordning i alla fall det värsta? Huset ska ändå säljas för 5,5 miljoner typ och så är det en svinstia. Gör mig arg. Men som tur var var det inget för oss ändå.
Så efter visningen gick vi över strandbiten till North Avoca och hämtade lille B. Vi gick tillbaka igen och hade picknick allihop och sedan sprang ungarna på stranden och i vattenbrynet resten av tiden. O var blöt ända upp till halsen, alltså genomblöt, så han fick åka i bara blöja hem då vi glömt packa extrakläder.
Efter lite städning och vikning av tvätt var klockan fem och då hade vi bjudit över K med familj på pizza (hämtpizza, inte hemmagjord). Så vi fick umgås mycket idag. Det var mysigt och gott och härligt. Men nu ikväll är det så kallt så jag måste gå och hämta ett extratäcke. Det går knappt att hänga med i vädersvängarna. Fy!
/CC
Kommentera (1)Nu tar jag helg med gott samvete då jag både har jobbat någon timme på mitt vanliga jobb samt lite på mitt ovanliga jobb, trots att det är ledig dag idag. Men såklart hann jag med att titta på ett avsnitt av Husdrömmar imorse efter skol- och dagislämning medan jag stökade undan i köket. Det är alltid en bra start på dagen.
Det har varit soligt och härligt och lunchen intogs i vanlig ordning på uteplatsen. En glad dag, helt enkelt. Nu ikväll var vi sugna på något gott så vi sitter och tittar på Caliphate med barramundi, majs, parmesan, jalapeños och avokado som sällskap. O var som vanligt svår att få isäng, han somnade precis här i soffan bredvid mig, 10.15pm. Är så trött på hans ovilja att lägga sig. Det gör att man får känslan att man aldrig får vuxentid och kan koppla av helt.
Imorgon blir det troligtvis bara ett enda hus att titta på, så himla tråkig situation när man vill köpa men folk inte vill sälja på grund av osäkerhet med Corona. Men men, vi har ju tid och det är bättre om lite tid går så vi hinner få tillbaka på skatten samt spara ännu mer. Men vänta är inget jag är bra på.
Nu väntar sängen.
/CC
Kommentera
Då var det torsdag och min fredag igen. Tiden går så fort! Fast imorgon får jag eventuellt sätta på datorn en stund och avsluta lite av det jag inte hann med idag. Ibland känns det bättre så att man kan ta helg sedan ordentligt och bara slappna av.
Morgonen började stressigt som sjutton. Allt det vanliga skulle avklaras såklart; frukost, packa matlådor, klä på O och hjälpa B etc. Men idag skulle vi även ha lite extra tid att fixa hennes hår för det var crazy hair day i skolan. Är det inte det ena så är det det andra. Tanken är god, ungarna har lite tokiga frisyrer en dag i skolan och så ger de gold coin donations. De insamlade pengarna ska gå till en skola i ett område som drabbades hårt av skogsbränderna. Så det är ju bra.
Men det jag reagerar på är hur det i nyhetsbrevet och informationen om denna dag står att (fritt översatt av mig): barnen FÅR lov att ha galet hår i skolan och för detta privilegium MÅSTE de betala en donation. Ett privilegium att få ha annat än en stram tofs med skolans blåa hårband? Det låter helt sjukt i mina öron. Förhoppningsvis menar de det lite som ett skämt för annars tycker jag att det är obehagligt rent av. B hade i alla fall en rolig dag, så det får ju vara värt någonting.
Nu har vi avklarat avsnitt sex av Caliphate, en svensk serie på Netflix som är bra. Jag har försökt leta upp några nya hus som vi kan titta på i helgen, men det verkar bannemej riktigt skralt på den fronten. Kanske borde vi köpa mitt härliga hus i Bateau Bay ändå. När mäklaren ringde idag hade jag en väldigt bubblande och ingående förklaring om hur jag älskar huset, men vi inte tänker bjuda ändå. När jag hade lagt på kom T in i rummet och bara flabbade åt mig. Tydligen hade jag pratat ihjäl den stackars mäklaren om saker som han säkerligen inte hade varken tid eller lust att lyssna på.
Strunt samma. Jag är värdefull.
/CC
KommenteraI jobbdagen idag var nog höjdpunkten när T på tillbakavägen från att ha fotat igen hos K åkte förbi McDonalds. Han trodde att jag redan hade ätit lunch, men icke, så det var bara för honom att köra en runda till i drive through:en så att jag också kunde få lite gott. Och det var väldigt uppskattat att sitta och äta burgare och pommes på altanen tio minuter senare.
Efter jobbet promenerade jag för att hämta O på dagis och så gick vi direkt bort till en gata några kvarter bort från vårt hus där B var på playdate hos en kompis från klassen. Hon hade haft det jättebra och det blev nästan pinsamt när både O och B sprang runt som galningar i deras hus och jag sade till för fjärde gången att nu MÅSTE vi gå. Till slut kom dom, men jag fick räkna till tio tyst för mig själv några gånger.
Ikväll har T haft så mycket att göra så jag har fått titta på min ensamserie, Chesapeake Shores. Den är tramsig och rent av dålig ibland, men så mysig och så feel good att man är beredd att förlåta allt det där. Just nu känner jag att jag gärna hängt lite i det romantiska paradiset, trots att jag inte alls har tillräckligt bländvita tänder för att passa in.
/CC
KommenteraIdag kändes vi nästan som en tomtefabrik på jobbet för allt som ska hinnas klart till räkenskapsåret som har sitt slut idag. Men det är samtidigt roligt att vara busy med tanke på de senaste månadernas halvtorka. Även om det bara blir kortvarigt.
I övrigt känns det mycket som att vi är i något slags vänteläge. Väntar på att få reda på vad som händer med mitt jobb, om vi hittar något hus vi vill ha, väntar på våren och på andra tider. Samtidigt är jag fortfarande glad på ett sätt över detta lugnare liv än vad ett heltidsjobb med två små barn medför.
Dock har B skollov från och med nästa vecka och tre veckor framöver. Samtidigt slutar dagis vara gratis för O i mitten på juli och då kommer vi behöva ta ut honom på måndagar och fredagar, dvs de dagar jag inte jobbar. Så då blir mitt liv plötsligt mer busy igen då det antingen är jobbdag eller att underhålla galen tvååring-dag. Dock ska det bli mysigt på ett sätt för O började dagis fem dagar i veckan när han var bara lite över ett år gammal och det känns inte som att man hinner rå om honom ordentligt.
Slutet på detta året kan bli alldeles fantastiskt eller katastrofalt jobbigt och vi vet inte ännu. Men så är det ju för många just 2020. Det mest egendomliga året i vår generations livstid.
/CC
Kommentera