VISA ARKIV & KATEGORIER   |   SÖK

Nu är det gjort!

Vi har spenderat kvällen med att boka resa hem till Sverige. Nu är det gjort! Vi har inte visum för att komma tillbaka hem till Australien sedan, men ansökan är inlämnad och alla tummar som går att hållas hålls. Så skönt! Jag kommer bara vara i Sverige i tre veckor på grund av jobbet medan de andra tre stannar i drygt sex veckor. Avis. Plus att jag får klara mig utan familjen i nära på en månad. Skönt, känner jag just nu, ha ha.

Så vackert där jag jobbar.

Så vackert där jag jobbar.

8AB3F5F6-77D5-4BBB-BA83-1EA47DA5BAD8

Och som om man inte är på bristningsgränsen redan av allt som måste hinnas med så lämnade dagis hem Seemore Safety. Han är en docka som följer med hem tillsammans med en bok och en journal. I journalen ska man skriva vad man hittar på för säkerhetsgrejer med Seemore. Så det satt B och jag och fixade ikväll också. Ja ja, det blev gjort och B tyckte att det var roligt, så då får det ju vara värt det.

Seemore Safety.

Seemore Safety.

In other news har jag typ dragit upp ett inre stygn eller något när jag böjde mig tidigare. Så ont! Sex veckor på fredag, men jag har ondare nu än på en månad. Ja ja, bara att bita ihop. Seemore har säkert något vettigt att säga om saken.

/CC

Kommentera

Nedräkning.

Klockan är halv tio och jag tänkte ge upp nu. Ungarna har somnat och jag ber till den goda feen att vi alla ska få sova gott. Jag hoppas verkligen att sviterna av operationen sitter i, för annars vet jag inte hur jag ska förklara denna trötthet och brist på ork och energi. Usch!

T är i Melbourne och vi har väl lyckats ha en ganska bra onsdag ändå. Jag åkte taxi till jobbet igen, det är ju faktiskt helt sjukt egentligen, men för tillfället finns det inte mycket annat att göra om jag inte vill gå upp vid fyra på morgonen.

Nedräkning.

Nedräkning.

B har frågat så himla mycket om hur länge det är till hennes födelsedag, femte juni, så till sist tog jag ett papper och en linjal och ritade en nedräkningskalender. Nu när jag vaknar på morgonen så står B i mörkret i köket, har dragit ut en pall och står och kryssar över dagen som skall komma. Detta har hänt två mornar i rad nu, så sött! Jag skapar eventuellt bara ännu mer förväntan på den stora dagen, men vad sjutton, då får det vara så.

Nu stänger jag ner fabriken här och hoppas på mer ork imorgon.

/CC

Kommentera

Navel som anus.

Man får inte lov att säga det, inte ens att tänka det för man får inte vara otacksam. Men jag har som bekant väldigt svårt för att hålla saker inne och för att inte vara ärlig. Så här kommer det:

Jag.tycker.inte.om.min.nya.mage.

Älskade O var så duktig på sitt blodprov idag.

Älskade O var så duktig på sitt blodprov idag.

DAFF1426-1F3F-4085-AD08-A6E4F7B0F687

Så, då var det sagt. Och världen har inte gått under. Tidigare var skinnet liksom ganska fast och magen såg nästan lite musklig ut, fastän det var som en hård limpa mitt på av Diastasisen. Och nu har skinnet blivit lösare, det är liksom lite ihopdraget vid ett av ärren, för tight på något sätt, så att det blir en liten skinnbulle ovanpå och min navel ser ut som ett bajshål. Alltså på riktigt som ett anus.

En fin bild på mina fina.

En fin bild på mina fina.

Så, nu har jag fått ur mig det så nu ska jag backa några steg. Kirurgen har gjort ett bra jobb, inget snack om saken. Och all denna missnöjdhet känns lättare att hantera eftersom jag inte hade mycket val. Det fanns risk för att mitt navelbråck skulle bli större med tiden och framförallt, denna operationen ska göra så att jag ska kunna träna igen. Jag ska kunna stärka coren, kunna träna mycket mer versitile igen och allmänt kunna få ett bättre liv och slippa framtida ryggont.

Och jag vet att jag har skevt kroppsideal. Som tur är har jag inte haft några större ”problem” med detta genom livet. Jag har inte bantat eller hållt på att vara elak mot mig själv, men den kroppen jag vill ha och tycker är finast finns helt enkelt inte på snart fyrtioåriga tvåbarnsmorsor. Och jag försöker göra allt jag kan för att acceptera vad jag har gått igenom under dessa åren och hur bra allting ändå (förhoppningsvis) blivit.

Måste sluta vara girig nu. Girighet är en äcklig egenskap.

/CC

Kommentera

Oflyt.

Dagen började med att vi låg och myste i sängen och O sparkade mig hårt i magen. Såklart träffade han precis där de inre stygnen sitter, där de har sytt ihop mina magmuskler. Nu går jag runt med en molande smärta och är framförallt lite nervös för att något skall ha gått sönder. Men men, det blir säkert bra, det är bara sådan himla oflyt!

Utefrukost. Efter godisfrukosten i sängen.

Utefrukost. Efter godisfrukosten i sängen.

97FAA1A0-9359-4A40-BADD-331B74F2B72A

Så nu sitter jag i sängen och äter svenskt lösgodis (tack Ikea!) till frukost och dricker en kopp te medan T kör ungarna till dagis. Efter fyra dagar utan dagis är det ganska skönt att få ge bort dem lite igen. Jag håller på att planera dagen. Det är en liten underlig känsla, plus ett ständigt dåligt samvete, att vara hemma från jobbet utan att vara sjuk i vanlig bemärkelse. Jag har ju jätteont och det blev definitivt inte bättre efter sparken, men hjärnan är ju klar och glad, till skillnad mot när man är hemma med förkylning, maginfluensa eller vad det nu kan vara.

Finn tre fel. (Om det inte var obvious: TV-konsol, 2*ramar utan motiv).

Finn tre fel. (Om det inte var obvious: TV-konsol, 2*ramar utan motiv).

Jag vill skruva ihop den hylla som vi köpte på Ikea igår och ska ha nere i tvättstugan, men även där blir det för tungt för en som inte kan/får lyfta, så jag ska försöka ha is i magen tills T har tid på lunchen eller så. Vi är lediga igen på torsdag, då är det Anzac Day, så detta blir en extra kort vecka och vi hinner förhoppningsvis få ordning ordentligt här hemma. För tillfället har vi ramar uppe i korridoren vilka inte har bilder i sig. Skitsnyggt! Jag tänker dock skylla på T, för vi ska sätta upp bilder på olika motiv som han har tagit och han är en sådan perfektionist att det blir ingenting istället då han inte kan bestämma sig.

Nu ska jag sluta babbla här och kolla på ett nytt avsnitt av Bondeparet. Roligt att jag inte vill bo i Sverige, men blir liksom extra svensk här borta. Älskar ju Sverige, men inte klimatet.

Änywho, nu ska jag trycka Play.

/CC

Kommentera

Freak show.

Jag har gått mest hela dagen och haft ont i mitt högra hjärta.

Nej, jag är ingen freak show som har två hjärtan, men jag har sådan där kramp som man ibland får runt musklerna i hjärtat- fast på andra sidan. Jag vet inte ens om det har med operationen att göra eller inte, men det borde det ju. Konstigt annars att jag haft det i två dagar och det dyker upp just nu.

Dagens måltider har utgjorts av riskakor med olika tillbehör.

Dagens måltider har utgjorts av riskakor med olika tillbehör.

E598AAFF-F0D7-450A-BC6F-8FDA64715FAA

Annars har jag mest knarkat skräpserier, i detta fall Unga Föräldrar, och nu har jag sett alla avsnitt för säsongen. Så himla mysigt att få se lite svenskt vardagsliv i slask, sol eller grått. Här är det skitfint väder, men vad hjälper det mig när jag bara ligger i sängen? Jag har i alla fall kunnat hjälpa till lite idag genom att plocka undan i köket samt vika tre korgar med rentvätt. Som O kom och klättrade på så jag fick vika om hälften igen… Oh, the joys of parenthood.

Vi satte in kikaren i sovrummet, men det blev bara som en svart klump. Jag vet inte vart den ska få bo.

Vi satte in kikaren i sovrummet, men det blev bara som en svart klump. Jag vet inte vart den ska få bo.

Sedan kom vi på att mataffärerna är stängda imorgon, så T fick skynda sig att åka och köpa mat inför påskhelgen innan det var dags att hämta kidsen på dagis. Jag skickade iväg honom med ett request, köp påskpynt! Han kom hem med en hel del fina saker, men problemet är som vanligt för oss att allt går i samma färger och är så vuxentråkigt. Dessutom har vi inte en enda kyckling, bara en massa bunnies.

En jäkla massa kaniner. Vart tog alla gula kycklingar vägen?

En jäkla massa kaniner. Vart tog alla gula kycklingar vägen?

Ja ja, det blir nog påsk ändå.

/CC

Kommentera

För att få de senaste uppdateringarna