Igår kväll innan jag släckte lampan för att sova så bestämde jag mig för att inte sätta klockan på 3.45am imorse för att delta i zoommötet för min kurs klockan fyra. Jag hade sovit så himla dåligt nätterna innan så även om jag ville så tänkte jag att det inte var värt det.
Dock blev det inte som planerat, för frampå tidiga morgonkvisten vaknade jag av att B gick på toaletten. Jag tittade på klockan, 3.30am. Jag somnade om en liten stund och vaknade igen 4.07am. Jag gick upp och kissade och kände att jag kan nog inte somna om medans jag vet att världens bästa kurs har möte. Så jag loggade på. Och det ångrar jag inte! 5.40 var kursen slut igen och då var jag istället för inspirerad och upprymd för att sova. Som det kan gå.
Hur som helst så har det varit en fin dag och tröttheten har varit under kontroll. Det har också varit en fin dag vädermässigt och även nu klockan nio så är det tokvarmt fastän båda dörrarna står på vid gavel och fläktarna är på. Men man älskar ju sommar så då får man ta de dagarna som är snäppet för varma också.
T sitter precis och beställer Marley Spoon. Vi ska testa på det ett tag och våra vänner har rekommenderat just denna service framför Hello Fresh och de andra. Nu är tydligen mina 23 år av att icke laga mat slut. Jag ska laga några dagar i veckan och T resten. Det blir spännande att se hur jag ska klara detta nya uppdrag. Fast jag gillar faktiskt att laga mat och det här med att ha ett recept, exakt de ingredienser man behöver och allt planerat i minsta detalj åt en, det passar mig. Fortsättning följer på den.
Nu blir det dock mintchoklad framför Sandhamn. Så mysigt.
/CC
KommenteraIdag är det måndag och på måndagar är jag ju ledig. Idag var det en riktigt bra ledig dag och jag tog mig till gymmet för omgång nummer två sedan jag började i torsdags. Det var ben som gällde idag och jag hade ett riktigt bra pass.
Men när jag var klar och skulle åka hem så svängde bilen inte höger i rondellen som den borde. Den åkte istället rakt fram över gatan till Erina Fair. Det kan knappast vara mitt fel. Och där råkade jag köpa ett par sandaler, två stycken shorts (ett par träningsshorts och ett par mjukisshorts att ha hemma), en rashie till O och sminkborttagning då min tagit slut.
Fyra timmar efter jag åkt kom jag hem igen. Vi hade B, Os kompis, hemma hos oss idag och T hade alltså fått jobba och ta hand om tre barn medan jag roade mig. Men det hade gått bra och det var jag värd, tycker jag.
När jag provade sandalerna för att köpa dem så fick jag en sådan enorm beslutsångest. Den som bestämde hur jag skulle se ut bestämde att min vänsterfot skulle vara nästan en hel storlek större än min högerfot. Jag vet att de flesta har olika fötter, men jag skulle alltså behöva köpa en sko i 39 och en i 40. Som tur är så ser man inte direkt någon skillnad när man tittar på fötterna. Och jag kunde bara inte bestämma om jag skulle köpa skorna så att en ser lite för liten ut eller så att en ser stor ut. Det blev storlek 39, vi får se om jag kommer ångra det. Annars kanske man kan slipa av några millimeter, det vore ju smidigt.
Det zoommöte som skulle hållas med min kurs imorse klockan tre flyttades och är imorgon bitti klockan fyra istället. Tur för mig för jag satte inte klockan inatt eftersom jag haft tre katastrofdåliga nätter och behövde sömn. Men nu har jag alltså chansen. Det är bara det att det är så svårt att ställa tiden rätt i kroppen igen efteråt. Men jag satsar på att gå upp 3.45am imorgon. Jag går alltid därifrån med inspiration och lyckokänsla, så det brukar vara värt det med råge.
/CC
KommenteraImorse pratade jag och T om hur jobbigt, hur struggligt livet var i Sverige. Inte allas liv i Sverige, såklart, men vårat var det.
Vi gick upp tidigt, det var mörkt och kallt, man gick till ett jobb som man i mitt fall avskydde och i Ts fall var OK, men inget mer. Man pendlade, hade måndagsmöten med personer som man inte ville umgås med. Man hade regler, ångest, var kall igen och hela tiden. Vi var verkligen i hamsterhjulet.
Men nu, nu känns det som att vi lever i ständig semester. Visst, jag jobbar fortfarande på min ångest. Jag letar fortfarande efter vad jag vill jobba med när jag blir stor, men vi är så glada för allt vi har gjort, för allt hårt arbete och determination vi lagt ner för att komma precis hit där vi är nu.
Vi vaknar på morgonen i ljus, oftast i värme och med peace of mind. Vi äter frukost på en altan som har en sådan utsikt som man betalar för på sin semester. Vi har en livsstil som är lätt och australiensare är i allmänhet mer avslappnade med det mesta. Jag tänker till exempel på en gång när vi var hemma i Sverige och jag ringde och bokade någon urgent vaccinationsspruta eller liknande till O. Det fanns få tider kvar och vi skulle snart vidare så det var svårt att få ihop det. Och sköterskan i telefonen säger ”Får man fråga varför du inte har ringt tidigare?” Haha, alltså det är så svenskt. Att man ska mamma varandra och försöka nästan sätta dit en annan. Det hade aldrig hänt här. Jag säger inte att hon inte hade rätt, jag säger bara att det har inte hon med att göra.
Jag älskar ju Sverige och svenskar, så man ska inte missförstå mig, men för oss i denna perioden av livet så är vi precis där vi ska vara. Precis där vi vill vara och jag är så otroligt tacksam för det. Jag är även tacksam för att jag äntligen har börjat öppna dörrar till att bli en trevligare, mer positiv och mer öppen människa. Jag är så otroligt exalterad över framtiden för mig själv och min person samt för min familj. Jag är så tacksam. Och jag är så tacksam för att jag lärt mig vara tacksam.
/CC
Kommentera (2)Jag vet att jag säger det väldigt ofta, men jävlar i havet vad veckan har gått fort! Det kan ju ha att göra med att jag är lyckligt lottad nog att bara jobba tisdag till fredag, men denna veckan har ändå gått snabbare än vanligt. Hur som helst, det är fredag och jag surar inte över det.
Denna veckan har varit riktigt bra, främst för att jag fortfarande är stolt över att jag tog mig till gymmet igår (borde ju inte vara så himla svårt), men också för att jag har skött mina rutiner riktigt bra. Redan innan jul började jag med de flesta, men jag har lagt till vattendrickande från i slutet på förra veckan. Om man inte är en människa som tycker om att ha rutiner och klockslag under dagen så kommer man eventuellt bli lite nervös och undra vad jag håller på med. Men jag berättar bara vad som fungerar bra för mig och vad jag gör för att jag helt enkelt tycker att det är roligt.
Eftersom jag ändå vaknar klockan sex varje dag så börjar min dag då. Det första jag gör är att meditera i min app Insight Timer och min favoritmeditation är med manifestation. Dock varierar jag lite, men det brukar ta tio minuter till en kvart. Efteråt så tittar jag på mina tio toppkonton på IG (bland annat Gubbetorp, Hannes Mauritzson och Torparmamman), men bara de tio. Och därefter journal:ar jag, dvs skriver ner mina tankar, hur jag känner mig och också en intention för dagen. Den brukar vara ganska enkel så som ”vara positiv och ej stressa”.
När allt det är klart så brukar klockan vara 6.40am. Då är det dags att gå upp ur sängen och efter en kiss och ansiktstvätt så går jag tillbaka och sätter mig vid mitt skrivbord (som för övrigt står i sovrummet) och sätter mig med min kurs. Den består av kanske trettio videos så det är en del att komma igenom, men jag älskar det! Har jag inte min kurs så gör jag en timme av annan self-development eller jobbar på mina olika projekt. När klockan är halv åtta är det dags för att börja morgonen med familjen. Dvs, bädda barnens sängar, se till att de är klara, göra mig själv iordning, äta frukost och köra till skolan etc. Här kommer vi även lägga till en rutin då T köpte äppelcidervinäger idag, vilken vi ska dricka (i vatten) innan frukost.
När jag sedan sätter mig och jobbar klockan nio så sätter jag min timer på 30 minuter. Var trettionde minut under dagen dricker jag sedan fyra stora klunkar vatten ur min vattenflaska som jag har bredvid mig. Denna rutin är helt enkelt för att jag måste. Jag är sämst på att dricka vätska, utom te, och går ofta en dag på bara ett litet glas vatten (typ ett halvt till lunch och ett halvt till middag). Det kommer inte naturligt för mig och jag blir inte törstig. Tvärtom mår jag vattenilla av minsta lilla. Hur som helst, lång förklaring. Jag behövde alltså skärpa mig för min kropp mår inte bra av det, särskilt mitt i Aus-sommar.
Klockan 10.30am, 12.00pm och 2.30pm gör T och jag träningsövningar, squats, planka, tå- och axelhävningar och armhävningar. Och på min lunch gör jag en lunchmeditation för att få fokus. Och så på kvällen skriver jag dagbok här och klockan tio är det säng, läsning av min (vanliga) bok till kvart över då lampan släcks. Och så det vanliga livet och en serie emellan såklart.
Phu, det var det! Jag förstår om det låter sjukt, men det funkar för mig just nu i livet och om det inte gör det framöver så slutar jag. Kalla mig OCD eller vad man vill, men själv kallar jag mig mest för CC.
/CC
Kommentera
Idag har det varit så varmt så att jag har svettats i knävecken. Men först vid lunchtid kom jag på att jag ju kunde sätta på takfläkten (hade helt glömt den på morgonen, inte jättesmart) och då blev det lite bättre. T kom in till mig då och då, hans kontor ligger på solsidan och han visste inte vart han skulle ta vägen så varm han var. Så vi planerade att vi skulle åka till stranden efter vi hämtat ungarna vid halv sex ikväll, för ett dopp. Men då hade det mulnat på och plötsligt var man inte alls lika sugen längre. Så kan det gå.
Det har varit en bra dag, en bra vecka till och med med, med sol och glatt humör. Jag börjar känna att det inte är så långt kvar tills vi äntligen får komma hem till Sverige. Vi planerar att åka i juli, vi måste rätta oss efter barnens skollov (vilket vi förlänger lite) och förhoppningsvis vara borta i fyra veckor. Än är ingenting klart, biljetterna ligger fortfarande på ungefär 50% mer än vad vi är vana vid, men hoppet finns kvar.
Vi har inte varit hemma sedan 2019, så det blir fyra år som vi inte har träffat mina föräldrar, min syster med familj, Ts syster med familj och kompisar. En av mina bästa vänner träffade jag inte 2019 då han var utomlands, så där blir det fem hela år. Galet vad tiden har sprungit iväg. Sedan vi fick barn bestämde vi att vi ska åka hem varje år, innan åkte vi varannat, men sedan kom Covid och så köpte vi huset och då hade vi helt enkelt inte pengar över nog att motivera en hemresa. Men nu måste det ske! Vi kommer inte att boka än på ett tag hur som helst, men spara och planera börjar vi med nu.
Jag har av någon anledning precis tittat på en julvlogg. Fråga mig inte varför, men den var supermysig. Och nu blir det ännu en middag i form av röd curry med kyckling framför sista avsnittet av Huss. Synd att den är slut, men det kommer säkert fler säsonger med tanke på hur de har lagt upp det. Men nu, innan dess, så blir det att natta ungar.
/CC
Kommentera (2)