Jag håller på att göra en 30 timmar lång onlinekurs. Den handlar om hur man ska ändra sitt mindset, bygga sin business och massa annat. Den är skitbra och intressant och även ifall jag inte håller på att satsa på ett eget företag just nu så kommer den att hjälpa i mitt nya jobb samt allmänt i livet.
Det enda är väl att jag har en tidspress på mig och måste hinna klart innan torsdag nästa vecka, så just nu är det vanligt jobb till halv sex på kvällen och så direkt på datorn för att köra onlinekurs. Långa dagar och lite synd om T som får ta allt annat, men faktiskt roligt att lära sig så mycket nytt som dessutom är nyttigt och tänkvärt.
För övrigt gick B’s tal (eller föredrag) idag jättebra! Hon hade klarat allt utan att blanda ihop eller tappa sina palm cards eller någonting alls. Hon var så stolt och glad och fröken hade gett en massa beröm. O hade på sitt håll fått med sig en tamburin med en geting på som han skulle visa i sin dagisgrupp, men där är det lite oklart vad han sa eller faktiskt gjorde, haha.
Nu är klockan tio och jag ska passa på att lägga mig för att kunna sitta en heldag imorgon och titta på kursen. Det ska bli roligt! Jag hinner förhoppningsvis med en liten lunchpromenad också för de här senaste dagarna har det inte blivit mycket rörelse av med min kropp.
/CC
KommenteraImorgon är det en stor dag för vår dotter. Det är hennes tur att hålla sitt tal, vilket hon skrivit (tillsammans med oss såklart) och övat på i tre veckor. Vi har gjort palm cards med stödord och bilder av ett ituklippt cornflakespaket som vi har klistrat baksida på också för att dölja dess ursprung. B körde igenom det idag för oss, hon pratar om bin, och var väldigt duktig.
O ska tydligen också börja med show & tell på förskolan just imorgon, så det är en stor dag även för honom. Eller inte, han är två år gammal och fattar nog inte riktigt grejen, men han ska ha med någonting som inte är en leksak och prata om. Vi har dock inte bestämt vad det ska vara ännu.
Själv har jag jobbat med jobb ett från 8.30am till 5pm och jobb två från fem till åtta. Långa dagar och mycket att göra. Huvudvärken och mitt onda tandkött håller mig sällskap. Jag fick för övrigt tips av en snäll läsare (tack S) om Corsodyl som ska hjälpa. Jag har inte hunnit gå ut idag för att jaga upp någon australiensisk motsvarighet, men det ska jag se till att göra och hoppas på att slippa mer ont i munnen. Det är så tråkigt när man som jag har ätandet som hobby.
Nu ska jag ägna mig åt en annan hobby, nämligen att sova. Det är en fantastisk hobby när sovandet går bra och en alldeles katastrofdålig sådan när det inte funkar. Och det som är så spännande är att man aldrig vet vilket man får förrän efteråt.
/CC
Kommentera (3)Jag funderade lite på hur man fastnar i tankar och snöar in på saker. Jag talar givetvis om att jag lever, andas och sover hus för tillfället. Och ganska ofta annars också.
Det går lite att jämföra med när jag blev gravid en andra gång men sedan fick missfall. Jag har sagt det förr och säger det igen, missfall kan vara jättesvårt men för oss blev det inte en jättedjup sorg utan kändes ganska väntat. Vi hade båda haft en känsla av att någonting inte var riktigt rätt, något vi inte kunnat sätta ord på, men när missfallet kom så kändes det naturligt. Självklart så förstår jag hur olika människor kan känna och situationer kan vara olika, men så var det för oss.
Men det jag skulle komma till var att det blev ett tomrum och jag kunde inte tänka på annat än att bli gravid igen fortare än kvickt. Jag blev nästan arg på min kropp att den bara kunde vara redo en kort period varje månad så att man var tvungen att vänta. Nu tog det inte mer än fyra månader innan det hände igen, jag blev gravid med O och allting löste sig bättre än vi någonsin kunnat hoppas på.
Men de fyra månaderna kändes längre än ett år. Jag kände liksom av varje minut och var nog ganska jobbig för de runtomkring mig. Spola så fram till dagsläget och vi är i en liknande situation. Jag vaknar och kollar hus, när telefonen piper hoppas jag att det är ett nytt hus som kommit upp och innan jag somnar kollar jag hus, dagdrömmer och nattdrömmer. Hus dygnet runt.
Detta får mig också att undra lite över vad som händer den dagen vi till slut flyttat in i vårt hus. Alla vardagsproblem kommer ju inte automatiskt försvinna, troligen nästan tvärtom. Sedan kan jag tänka mig att jag hamnar i en sådan där depp som de säger att (främst) kvinnor som länge planerat ett bröllop kan hamna i efteråt. Att det är så tomt när allt är avklarat.
Skit samma hur det blir efteråt, jag är beredd att ta risken. Jag vill flytta till mitt egna hus Nu!
/CC
KommenteraHela arbetsdagen idag har spenderats hemma hos K eftersom jag troligtvis ska börja jobba som casual hos hennes partner, J. Vi ägnade oss åt lite utbildning och pratade om planer. Ett annorlunda sätt mot vad jag är van vid, att jobba med vänner och hemma hos dem och jag gillar det verkligen! Vi får se vart det leder.
I övrigt så händer inte mycket mer än småsaker. B ska hålla ett tal på skolan på torsdag. Alla barnen i kindy ska göra det framför klassen för att träna på public speaking. Tal säger man kanske inte på svenska förresten. Kommer inte på vad det heter. Men hon ska prata om bin och hur viktiga de är för oss människor och för att vi ska kunna äta frukt och grönsaker. Hon är så duktig när vi håller på att träna här hemma så det ska bli roligt att höra hur det går.
Lilleman i sin tur håller oss fortfarande uppe på kvällarna. Häromdagen var det till klockan halv elva och idag endast till kvart över nio, så det var ju skönt. Halva tiden blir man galen och andra halvan är han så söt så man kan inte annat än att smälta. ”Mamma, cuddle me!” kan man ju inte riktigt stå emot.
Nu ska jag passa på att gå och lägga mig i tid. Imorgon har jag en lång dag på mitt vanliga jobb.
/CC
KommenteraNär T och B kom hem från simningen gjorde vi oss alla iordning, packade picknick (jag vet, jag vet, det börjar bli gammalt nu) och åkte faktiskt och köpte sushi för första gången på flera månader till T och mig.
Vi hade lastat in cykel, två scooters, rullskridskor, hjälmar och skydd till ungarna i vår lilla baklucka och åkte till Long Jetty. Väl där åt vi vår picknick i solen på bryggan framför det lilla båthuset som vi brukar. Ungefär då messade våra svenska vänner om något hus eller så (de ska också köpa) och vi föreslog att de kunde komma förbi. Så efter en halvtimme kom de också och så jagade vi ömsom ungar och ömsom pratade lite vuxensnack. Det var mysigt.
Eftersom vi fick sällskap så stannade vi längre än planerat och vädret var också så varmt så man ville inte åka hem och sätta sig inne, så klockan blev fem innan vi var hemma. Då gav vi ungarna mat som de som vanligt inte ville äta och sedan passade både jag och T på att jobba en stund. Nu ska vi titta på serie, äta Butlers lammlåda och varva ner innan veckan börjar.
Och jag har fortfarande ont i munnen. Bara så att man vet hur synd det är om mig.
/CC
Kommentera (4)