Idag var det den stora utflyktsdagen.
Jag kan räkna på ena handens fingrar de antal dagar som vi i våran lilla familj varit tillsammans bara vi under denna semester. Det har ganska naturligt blivit så eftersom att T åkte tillbaka till Sydney för att jobba medan vi var hos mina föräldrar i en månad. Sedan han kom hit igen så har han mestadels varit nere i Hörnan för att riva och bygga och allt annat som gjorts.
Men idag tog vi ledigt från allt och bara åkte till alla de mysiga Österlen-ställen som vi älskar samt åkte in på de småvägar och in i byar som vi alltid velat åka till, men aldrig gjort. Jättemysigt! Då B ville leka i lekpark hamnade vi i Kivik till lunch och då blev det sillmacka på Buhres. B fick pannkakor igen då det var lite dåligt utbud för barn, men det slutade med att hon åt massor av min stekta salta sill istället och jag och T delade på resten av pannkakorna. Tvärtomungar ibland alltså. Men bra ju, såklart!
Efter några fler byar så åkte vi till Qvesarum, en mysig butik som har klinkers, badrumsmöbler och allt möjligt och ligger i ett stort och fint hus ute på landet. Vi funderar på att köpa klinkers till köket därifrån, men har inte ens bestämt oss ifall vi kanske vill ha trägolv istället. Det tål att tänkas på…
Just det, dagen började lite okonventionellt med att det knackade på dörren efter frukost. Det var en granne och hon gav oss 1000kr! Det skulle vi ha, menade hon, för att gå och äta lunch på Kiviks Musteri en dag. Alltså, jag fick lite ont i magen för vi känner inte denna kvinna. Vi har gett henne ganska mycket möbler och grejer som vi ändå skulle göra oss av med (huset kom med alla möbler och grejer kvar), men det kommer ändå inte upp i så mycket pengar. Det känns väldigt osvenskt, hon är polack, så kanske har det något att göra med kulturskillnader.
Hur som helst, hon vägrade ta nej som svar, så det var bara att tacka och ta emot denna oerhört generösa men oväntade gåva. Så Kiviks Musteri i nästa vecka it is!
/CC
KommenteraIkväll kom våra vänner H, CM och femåriga M och hälsade på vid fyratiden och åkte inte förrän nu vid halv tio.
Jag och H har känt varandra i 20+ år, men hon har aldrig tidigare varit här ute, trots att T’s föräldrar alltid haft detta hus som sommarställe och jag och T har hängt här helger och ledigheter sedan vi träffades -99. Så det var helt klart dags nu!
De kom och vi pratade, visade dem runt och tog en snabb fika. Därefter gick vi ner till Hörnan, vårt hus två tomter bort. De har själv ett gammalt hus som de har fixat jättefint och tyckte det var roligt att titta på vårt hus, trädgården och att höra våra tankar och planer. De kom också med flera tips och tänkvärdheter. Då H sitter i rullstol var det inte helt optimalt i huset då vi just hackat upp golvet i tre rum, men pojkarna lyfte upp stolen för yttertrappan och så fick hon ändå se det mesta från de rummen som har golv och resten på kort. B och deras dotter sprang runt i trädgården och hade skoj och B var så glad för att ha någon i sin egen ålder att leka med.
Väl tillbaka hos svärisarna igen åt vi en god middag, rätten heter ”Oheliga köttbullar” och kommer ur David Bahtra’s indiska kokbok. Vi har ätit den en gång innan och den är riktigt fin faktiskt. Middagen avslutades med äppelkaka och glass och sedan var klockan alldeles för mycket för små barn som började bli trötta.
Det var en väldigt mysig dag och jag är så tacksam för varje gång vi får till att spendera tid med alla våra vänner eftersom vi inte ses så ofta. Lägger mig i sängen med en glad känsla i kroppen.
/CC
KommenteraHär kommer dagen i snapshots:
Vi åkte till Brösarp för den månatliga vägningen och mätningen av O och blev glada när han återigen har gått upp. Han följer kurvan, men trots att det är den näst lägsta kurvan, så är det ju inom de ”normala” gränserna. Det känns skönt. Han blir nog inte kortväxt ändå.
Väl hemma igen blev det massa lek; farmor gjorde en hinderbana till B och vi hängde alla en del ute i trädgården.
Jag och O hann till och med ta en promenad där vi lekte tittut minst en miljon gånger i vagnen. Rolig lek ändå. Typ.
På hemvägen gick vi inom Hörnan och hej vad det går. Kök, hall och badrum är oigenkännliga. Ska bli spännande att se vad det blir av detta.
Och nu ska jag snapshota mig isäng. Trött!
/CC
KommenteraImorse kom svärmor med förslaget att vi skulle åka till Simrishamn. Där skulle vi gå på en (tydligen) jättefin affär som heter Apotekarns för att köpa en födelsedagspresent inför en fest vi ska på på söndag och därefter kunde vi gå med B för att låna böcker på biblioteket. Bra idé, sa jag som alltid är sugen på utflykter.
Så, vi åkte vi fyra medan T och hans pappa var hemma och fortsatte att bryta upp betonggolvet i Hörnan. Igen: arbetsfördelningen är finfin i denna familj. Närå, men det blir ju som sagt svårt för mig att jobba där nere med liten O. Kan i princip bara vara där medan han sover. Men tillbaka till dagen. Det blev en jättehärlig dag där vi tog omvägar förbi massa mysiga byar med fina hus, till exempel Rörum där författaren till Delhis vackraste händer tydligen bor. Vart tredje hus ungefär är ett drömhus. Älskar!
Vi hade dock inte helt tur med Apotekarns då de precis höll på att flytta butiken och hade väldigt få varor kvar samtidigt som den nya inte öppnar förrän i slutet på september. Men vi lyckades ändå hitta en present till på söndag. Därefter gick vi i några fler butiker, köpte lite kläder till B på Lindex och åt sedan lunch på en uteservering. B har varit på ganska gnälligt humör hela dagen, men utöver det har det varit en riktigt mysig dag. Biblioteket hade en hörna för barn med böcker och leksaker och B hade jätteroligt. Vi gick hem med 17! lånade böcker.
Väl hemma gick jag ner till Hörnan och blev riktigt imponerad över hur långt de hunnit. I de tre rummen där golvet måste göras om låg endast sten/sand/betonghögar mitt i rummen av golvrester som de brutit upp. Ibland blir man ju lite rädd för hur det ska gå när man kommer in i ett rum utan tak, utan golv, utan rör och med sneda väggar, men som ska bli badrum. Men det är ju samtidigt extremt givande och spännande och jag vill inte byta bort det!
Nu är det mat, 9.40pm och magen kurrar.
/CC
KommenteraRegnigt och tråkigt väder leder till regnigt och tråkigt sinne. Lägg på lite sviter av en förkylning och så vet man ungefär hur ball min dag var.
Måndag. Vaknade av O fem på morgonen och han vägrade somna om. Vid halv sju gav jag över honom till hans pappa. Vid halv nio var bebisen så trött, så då ammade jag honom och han somnade om. Men inte förrän hans blöja läckt kiss i sängen. Tvätta allt. In på badrummet och sätta på linserna. Tappar linsen på tvålen (gammaldags soap bar). Tvättar, tvättar, men ögat svider ändå.
Spola fram till senare och jag tittar av en slump på biljetterna hem till Sydney. Det visar sig att vi åker fredagen den 7:e klockan halv tre och inte sent på kvällen på söndagen den 9:e som vi har sagt till alla. Messar denna nyhet till mina föräldrar, vilka tänkt komma ner onsdag till fredag den sista veckan. Nu är de oroliga för att vi kanske bara ska ”packa hela tiden de är här så att de inte kommer se röken av oss”. Konstiga människor man är släkt med alltså. Passar väl perfekt, då kan de ju ta hand om våra barn lite extra till exempel. Dessutom packar vi väl inte konstant i tre dygn? Jag orkar inte.
Men positivt är att T och svärfar bilat upp golvplattan i det som ska bli badrum i Hörnan idag. Imorgon fortsätter de med hall och kök. Positivt är också att jag lagade maten ikväll och det blev snabbmakaroner med bränd falukorv (bränt med vilje såklart-godast så!). Så dagen artade sig. Hoppas natten blir ännu bättre! (Vad det nu skulle vara).
/CC
Kommentera