Alla hjärtans dag är det ju idag och det brukar vi inte bry oss speciellt mycket om.
Så döm om min förvåning när hela familjen kom in sjungandes med frukost på sängen, den lilla svenska träflaggan på brickan, ett kort som B ritat och skrivit samt en present! Där ser man. Jag själv hade som vanligt inte planerat någonting alls till de andra, så det kanske inte var så rättvist.
Hur som helst så hade B skrivit ett jättefint kort och i present fick jag en tavla. T hade sist vi var i Manly gått in på ett café för att köpa kaffe medan jag och ungarna satt kvar i bilen. Där hade han sett denna målade tavla på precis det hörnet som jag älskar bland det mesta i världen (när det gäller platser). Som T själv sa, det är lite Hötorgskonst över den, men jag blev så glad och den gör mig lycklig bara jag går förbi. Så då kan det ju inte vara fel. Bra present helt enkelt.
Under dagen funderade vi på vad vi skulle göra för att det skulle bli en rolig Valentines Day för ungarna också och T kom med det fantastiska förslaget att vi skulle baka tårta. Känner man inte våra ungar så kanske det inte är så speciellt, men båda två äääälskar gräddtårta. B sa själv att hon gillar det mer än både glass och godis. Så det blev en hit! Alla var glada och alla hjärtan klappade lite extra idag. Jag är så tacksam över min fina familj!
Imorgon åker vi till Sydney och träffar fransmännen, våra vänner från B’s mammagrupp och den tiden vi bodde mitt inne i smeten i Darlinghurst. Vi har inte träffat dem på nära ett halvår, så det ska bli väldigt roligt! Och så på kvällen går T till en fyrtioårsfest här borta. Jag är hemma med barnen, men det känns som att det passar mig rätt bra.
/CC
KommenteraDet har varit en bra dag idag. Det går upp och ner och varje dag är som att dra en lott just nu. Man vet inte vad man får.
Jobbet var helt okej. Vi håller på att byta till ett nytt datorsystem och vi stöter på det ena problemet efter det andra, men det är också ganska roligt att försöka lösa de problem som uppkommer. Vi fick lite regn, men mest sol och det hjälper ju också en vanlig onsdag.
Dessutom var hämtningen av barnen bättre idag än igår. B var mitt i att välja lag till spökboll. En av lärarna hade valt henne att välja ett lag och en äldre flicka att välja motståndarlaget. Dock hade de inte berättat hur man faktiskt ska spela, så B och en del andra av de yngre barnen bara slängde bollen till varandra och försökte fånga den. Hur som helst var de väldigt söta.
Idag fick vi också mer info om svenska skolan som har lektioner i två timmar varje måndag klockan fyra. Tidigare har det låtit som att man behöver ha fyllt sex år innan man börjar, men nu verkar det som att det går bra att börja det år som man fyller sex. Så nu har vi skickat in en ansökan online för B och så får T köra henne till den skolan i Erina på måndagar. Läraren är en vi känner från svenskgruppen, så det är extra roligt.
Nu är jag skithungrig och väntar på maten som är kvar i ugnen fast klockan är nio. Det blir nog ett avsnitt av Fartblinda ikväll också. En onsdag som borde varit torsdag.
/CC
KommenteraPrecis som när man har varit sjuk ett tag och sedan blir frisk och ser världen med nya ögon kände jag idag. Fast inte gällande sjukdom denna gången. Vi har haft så otroligt mycket regn dygnet runt i flera dagar och innan dess var jag instängd på konferens, så jag har verkligen längtat ut i friska luften och utomhusvärlden.
Vi kunde äntligen gå vår dagliga promenad runt kvarteret på jobbet idag och det var så skönt. Solen lyste, det var 27 grader och det kändes som att min kropp riktigt sög åt sig alla strålar den kunde få. Sedan blev den supervarm och överhettad, men hey, man kan inte få allt.
En av mina kollegor höll inte på att komma till jobbet idag eftersom båda vägarna ut från henne var översvämmade. Det var till och med en kille på nyheterna som hade åkt med sin jetski på de största pölarna, haha så typiskt Aussies.
Nu har vi just tittat på fjärde delen av Fartblinda och där tittade ju Isabella Löwengrips hus fram också. Roligt. Men lite mer av Bea Farkas borde man ha i sig. Lite mer riv och IDGAF.
I nästa liv kanske.
/CC
KommenteraVilken fantastisk helg jag har haft!
Gårdagen i Sydney med min kompis K var så härlig. Vi hann med så mycket och vi hann prata om allt och riktigt gotta oss i varandra och vår vänskap.
Inatt sov vi som krattor, men det vara bara att vänta för vi båda är dåliga sovare och när man tänker att man ska få en riktigt god natts sömn utan barn som väcker en så slutar det ändå med att man vaknar hela tiden, ligger och vrider sig och gud vet vad. Men vi unnade oss i alla fall att ligga i sängarna till halv tio och det tror jag inte har hänt på mer än åtta år.
Efter det gick vi självklart till hotellfrukosten och satt där länge för att fylla våra magar och sinnen. Jag blev liiite besviken över den glutenfria delen av frullen, men det var ett väldigt litet problem för annars kan jag inte alls klaga på Four Seasons i Sydney.
Det jag däremot kan klaga på är vädret. Det har regnat och fortsätter att regna. Det regnar så det svämmar över och blir flash floods. Vägar är avstängda, träd ramlar här och där och tåget slutade gå på halva vägen hem. Vi stannade på en station som hade strömavbrott. Där stod vi i en lång kö i en glastunnel över spåren och väntade med väldigt många andra på ersättningsbussar. En resa som skulle tagit dryga två timmar sammanlagt tog idag 4,5 timmar. Som tur var höll vi humöret uppe trots regnet och det faktum att vi inte kunnat få tag på lunch. Tack alla krafter för att mina ungar inte var med, det hade blivit katastrof.
Precis som när jag kom hem från konferensen förra helgen blev jag på dåligt humör när jag kom hem ikväll. Det berodde nog mycket på hunger och trötthet, men troligtvis också på att jag båda gånger fått lite smak på hur livet var utan barn, när jag bara var CC och inte mamma, och hur roligt man kan ha. Så mycket av det här livet med rutiner, barn och vardag passar inte mig. Men samtidigt är det ju så här just nu. Det är en fas i livet och jag får bara göra det bästa av det.
Jag ska gå ur denna helgen och tänka på hur härligt jag har haft det istället för att få FOMO för det jag inte har just nu.
Då var det bestämt.
/CC
KommenteraMorgonen började med att jag vaknade upp till spöregn för tredje dagen i rad. Vad är det här? Jag trodde att jag var i mitt i den tokvarma australiensiska sommaren? Såklart är det bra för bränderna, men här behöver vi inte mer regn just nu. När jag sedan går till badrummet och det första jag ser är en död kackerlacka känner jag att det är tur att det är fredag, för sådana här mornar är mycket lättare att hantera när man har en hel helg framför sig.
En annan grej som jag tänkt på är allt som krävs av en på daglig basis. De små grejerna som stressar. Vi får mail av O’s dagis varje dag med uppdateringar, de har en app där man förväntas hänga med och kommentera och B’s skola ska vi inte tala om. De har också en app, skickar hem en massa broschyrer med information, varje dag ska man titta i dagboken och signera och varje fredag (eller så att det är färdigt till måndagen i alla fall) ska man signera på ett annat ställe. Det stressar mig så otroligt mycket.
Självklart finns jag där för mina barn, hjälper med läxor och kommunicerar gärna med lärare och förskolepedagoger. Men varje dag? En gång i veckan räcker väl? Och behöver vi köra både email, appar och skriftligt? Jag vill skicka iväg ungarna på dagen, veta att de har det bra, men behöver inte konstanta rapporter. Det är nog med att jobba heltid, rodda hem och barn, försöka träna, laga mat och lunchlådor och allt annat som ska hinnas med.
Ja ja, det finns väl värre saker. Men man vill ju inte vara den där sunkiga föräldern som glömmer kolla i dagboken och därför har glömt packa ner picknick/sportkläder/vaddetnumåvara till sin stackars oskyldiga avkomma. Gah, stress! Men det är ju jag som får lära mig att koppla av och inte ta det till mig.
Hur som helst så har vi idag tittat på andra avsnittet av Blinded (Fartblinda) på paddan. Vi brukar ju koppla till TVn, men det går inte längre. Nähej, för T har tappat fjärrisen i golvet så att den skallrar när man skakar på den. Den funkar alltså inte och därmed går inte TVn att använda. Det finns bara en ON/OFF- knapp på själva TVn. Jäkla teknologi. Jag tycker att vi ska försöka köpa en universal, men T säger att det är onödigt dyrt och vill köpa en ny TV istället. Jag tror att hela fjärrkontrollförstörelsen var planerad. T har länge velat ha en större TV.
Och då är det inte ens han som har synfel.
/CC
Kommentera