VISA ARKIV & KATEGORIER   |   SÖK

Om att bryta ihop.

Jag känner mig så himla ledsen, är på gränsen till tårar. En bakomliggande trötthet för att jag inte kommit isäng i tid på månader hjälper definitivt till. Även det faktum att jag vissa veckor knappt rört på mig. Det har regnat så mycket så jag har inte kommit ut på mina älskade promenader.

Vi beställde thai igår och åt resterna till lunch. Mums.

Vi beställde thai igår och åt resterna till lunch. Mums.

Morgonen började med att jag kom ut i huset och såg att T hade lämnat lådor och plast och verktyg från igår när han satte upp uteparasollen. Normalt skulle jag klara av det, men nu kände jag direkt en irritation. Det var som vanligt andra bakomliggande orsaker, till exempel att jag är så stressad på jobbet att jag inte ens orkar börja. Men när vi satte oss till frukostbordet och jag sa detta så sa T att han har tänkt på att jag varit så himla sur de senaste tre veckorna ungefär. Så sur att jag förstör för resten av familjen.

Parasollet fungerar bra i alla fall.

Parasollet fungerar bra i alla fall.

Kul att höra. Alla vet vi ju att jag har arget i mig, men jag har tyckt att det har blivit bättre de senaste veckorna. Tydligen inte. Och då blir man ju ledsen. Ledsen över att det ska behöva gå ut över de andra, ledsen över att jag ska behöva gå runt i livet och vara arg och sur så ofta. Och när B sedan vägrade att göra sig iordning för skolan imorse och vi kom iväg sent och fastnade i bilkö, då var det kört. Jag känner mig nästan bakfull och vill bara gråta.

Våffelkväll hos vänner idag, mycket trevligt.

Våffelkväll hos vänner idag, mycket trevligt.

Självklart hör jag att jag tycker synd om mig själv. Det är en del av det hela. Men det är bara så sorgligt att jag kommit till mitten av mitt liv och det är så mycket jag ännu inte har lyckats lista ut och förstå. Som jag har sagt tidigare så jobbade min mamma hela livet på jobb som hon vantrivdes med och hon gick runt med arget mycket på grund av det. Och att jag själv befinner mig i samma situation kommer att förgöra mig. (OBS! För mig är det inte så enkelt som att jag har fel jobb. Jag gillar mitt jobb, men har sådan problem med ångesten och pressen jag lägger på mig själv).

Jag började läsa en självhjälpsbok, vi snackar om att jag ska gå och prata med någon, men det är så himla dyrt. Det är det gamla vanliga med att man mår för dåligt för att ta tag i det. Men samtidigt som allt det här pågår så känner jag även sommarpirr inom mig för huset, solen, min familj etc. Så det är två olika världar av lycka och glädje mot mörker och ångest. If that even makes any sense at all.

/ CC

Kommentera

Sehnsucht.

Here we go again- Tyngden av alla de liv jag inte lever håller på att krossa mig.

Hej söndag!

Hej söndag!

5721F161-641C-44B5-A39F-DF5153B74F25

Hur ska det finnas tid för mig att bo i Paris, gå runt i basker och sitta på hörncafeer och röka med cigarettförlängare (nej, jag röker inte, men det hör inte hit). När ska jag få tid att bo i en urgammal lägenhet i Trastevere i Rom och bara gå runt och smaka på ny mat varje dag, läsa böcker, lära mig italienska och träffa nya, spännande människor? Och när ska jag ha perioden där jag tränar mig till en slank och stark kropp, går runt i eleganta kläder och är allmänbildad?

Vår daybed blev klar idag. Här ska jag ligga och läsa många böcker.

Vår day bed blev klar idag. Här ska jag ligga och läsa många böcker.

415AA809-D8B9-44FC-9B5D-89C12F6F09D0 63B24157-D163-4B0C-819D-EDD645D8EB46

Jag blir galen! Hur kan man känna så starkt att man är på rätt ställe, men ändå må så dåligt över alternativa liv? Hur gör man när man försöker skala av allt det där andra och landa i bara ett liv, som i sig är fantastiskt och (förutom i lockdown) ganska versitilt?

Pippi Långstrump- hus.

Pippi Långstrump- hus i regnet.

0BBED53F-3530-44ED-A1CA-46B98AD31EDD 558381D8-FC16-422D-B63E-9C88D7FA8B21

Jag får bara åka med nu i några dagar som vanlig tills denna känsla blir lite svagare och mer hanterbar i en period, innan den poppar upp igen. Jag vet inte annars vad jag ska göra med den.

/CC

Kommentera

Felplacerad ångest.

Idag har vi haft en full träningsdag på jobbet och min hjärna är helt slut. Det har varit en bra och givande dag och vi har kommit fram till mycket som kommer att göra det bättre för oss framöver.

Dagens mat.

Dagens mat.

6B7C1C52-3A98-4D9B-B6A2-0FEEDC42DDC7 B9E85313-306B-4957-946D-00A0996D125B

Men. Av åtta timmars bra konversationer så är det självklart att min hjärna måste välja ut kanske två minuter när jag sa något jag kanske inte riktigt borde ha sagt eller som jag borde sagt annorlunda. Eller var den där frågan kanske lite korkad? Och så vidare. Så istället för allt detta positiva som jag också har fått ut av dagen, så överskuggas det av en molande ångest.

189770D2-2FAD-4A3A-A523-EEFA38FF6D12 23AB4B78-6009-425A-9A29-54CAA1A8D9E9

Jag måste sluta att göra detta mot mig själv. Jag tror inte att de andra deltagarna sitter och tänker så här. Jag tror inte att de sitter och tänker på vad just jag sa eller inte sa. Jag borde verkligen prata med någon om hur jag ska leda bort min ångest och ta hand om den. Det känns tyvärr som att den blir värre med åren och inte bättre.

Bilder från förr.

Bilder från förr.

D153CDA9-E5FF-498A-A375-22E47ABC3BD9

Men det finns det inte pengar för just nu. Det är ju mycket roligare att lägga pengar på att fixa huset eller köpa en ny bil. Väldigt smart, CC.

/CC

Kommentera

Bli ihågkommen.

Veckorna fortsätter att rulla på i extrem hastighet. Jag föredrar i och för sig det mot de långa dagar och veckor det kändes som vi hade för någon månad sedan, men det är nästan skrämmande ändå hur mycket tid som går åt till att bara springa i hamsterhjulet utan att liksom göra något avtryck. Man kommer runt, men inte framåt.

Ännu en lunch i solen. Idag var det 23 grader. Hej våren!

Ännu en lunch i solen. Idag var det 23 grader. Hej våren!

Jag har lyssnat på en massa podcasts på sistone, om aktier och sådant, men det spelar inte så stor roll vad det handlar om. Utan ofta är det folk som intervjuas som är runt 30 eller till och med 25 och de pratar om vart de enligt sin plan kommer att vara när de är 40 (ekonomiskt oberoende, VD för bolaget de jobbar på etc.) Jag har normalt ingen åldersnoja, men det jag menar är att jag har hört så många på sistone som ska ha nått sitt mål när de är lika gamla som jag är nu.

Grillad zucchini och riskakemackor. Man tager det som finns i närheten.

Grillad zucchini och riskakemackor. Man tager det som finns i närheten.

Alltmedan jag är här och undrar vad jag vill jobba med, precis har köpt hus och inte lyckats åstadkomma någonting alls att lämna efter mig som jag kan vara stolt över. Förutom mina barn, men det räknas inte i detta fallet. Jag känner mig inte direkt bitter för det, men kanske ändå lite undermedvetet stressad. Alla vill vi väl betyda någonting. Inte bli bortglömda. Men det är inte så jäkla lätt när man är en medelmåtta på det mesta.

En liten teaterapa.

En liten teaterapa.

9CAE5FBE-8E66-4CD2-AF4C-6E3A2C314EBF

Men min plan är att fokusera på att laga mig själv, bli en bättre version av mig och figurera ut vad jag vill göra och blir lycklig av och sedan jobba mot det så mycket det bara går. Om detta på något sätt senare leder till att hjälpa andra eller gör mig ihågkommen är det bara en bonus.

/CC

 

Kommentera

Too little, too late.

När jag var yngre, jag gick i gymnasiet, så hade jag en tjej i samma klass som inte mådde bra. Hon hade det svårt hemma och berättade detta vid något tillfälle för mig och andra klasskamrater. Det var också tydligt att hon skar sig själv och en lärare uppmärksammade det genom att säga att ”Det där måste du sluta med! Det är inte normalt”. Till hennes försvar så kände man väl inte till självskadebeteenden på samma sätt då som man gör nu, men ändå.

God morgon onsdag, molnigt men vi slapp regn!

God morgon onsdag, molnigt men vi slapp regn!

39B206B0-3ADC-4CED-9A11-BE7EFFAC3CC4
Jag har tänkt på den här tjejen genom åren och mått dåligt över att jag inte gjorde någonting. Att ingen av oss gjorde någonting, särskilt den vuxna läraren. Jag kommer ihåg att jag tänkte mycket på det, men visste inte vad jag skulle göra och därför rann det ut i sanden.

Lunch med dessa två.

Lunch med dessa två.

E0577685-FB14-4624-B23C-2A1FFB6879AC

Imorse gick jag in på Facebook för första gången på väldigt länge och då poppade den här tjejen upp som förslag på nya vänner. Jag började såklart stalka lite lätt och fick en skön känsla i magen. Självklart vet man inte från Facebook hur någon egentligen mår, men hon bor tydligen utomlands på en stor gård omgiven av djur (hon var alltid en djurälskare), med sin man och deras son. Så nu väljer jag att tänka att hon har det bra till slut.

När man är i lock-down och får köpa sina byxor online. Inte helt lyckat kanske, men ändå lite ful-snygga.

När man är i lock-down och får köpa sina byxor online. Inte helt lyckat kanske, men ändå lite ful-snygga.

Nu när jag är vuxen är det lättare att hjälpa, i alla fall lättare att fråga hur någon mår och till och med fråga dem ifall det finns någonting man kan göra för att hjälpa till. Jag bara önskar att jag gjorde mer tidigare.

/CC

Kommentera (2)

För att få de senaste uppdateringarna