Klockan är tio över tio och jag har just kommit hem från Terrigal där jag har ätit middag med K. Vi gick till ett amerikanskt diner där jag inte varit förut, men det var bra. Goda burgare och pommes så där som man hoppades på.
Men anledningen till att jag och K skulle ses var för att hon behövde hjälp med de val hon ska göra i inredningen till deras nya hus. Alltifrån trägolven, kakel och klinkers i badrum, köksluckor och allt annat. Och det var jätteroligt och mysigt. Men samtidigt blev jag så frustrerad då jag insåg hur svårt det är. Jag vet inte hur man ska tänka, vet inte vad jag tycker och vad som går ihop och inte. Det är helt enkelt för mycket att välja på. Men K hade redan riktat sig in på mycket och jag tror att hon nog blev lite klarare av att bara diskutera och bolla med någon. Det blir nog fler sådana möten och kanske åker vi till och med till någon kakelbutik för att titta på kombinationer irl.
Jag hade en riktig toppenstart på dagen där jag vaknade klockan sex, som vanligt, mediterade, journalade, gjorde kurs och gjorde även idag lite yoga. Det var lika mycket kylskåp idag såklart, men hela denna rutinen gör att jag känner mig glad och får en bra grund för resten av dagen. Dock vaknade jag halv fyra eftersom jag ofta gör det dagarna innan mens och det tog en timme av avslappning och sömnmeditation innan jag lyckades slumra till igen. Så då var det ännu viktigare att vända tröttheten och morgonen till något positivt.
Nu ska jag knyta mig och ser fram emot ännu en solig dag imorgon, vilken även råkar vara favoritdagen fredag. Sicken tur man kan ha.
/CC
KommenteraJag är så himla stolt! För vem whippade ihop en riktigt jäkla god masala fish curry ikväll om inte just denna tjej. Jag lagar mat ibland, men jag lagar alltid mina vanliga rätter eller något annat enkelt. Men nu lagar jag alltså riktig mat på riktigt.
Visst, det är ju Marley Spoon så allt är färdigfixat gällande mängder och receptet är verkligen idiotsäkert, men man kan väl få vara glad ändå? Nu har vi alltså hittat en ny favoritfiskrätt som vi definitivt kommer att laga igen så det är roligt bara det. Men nog om mat nu. Det har varit en bra onsdag, jag har jobbat, hämtat ungar i skolan, Bs kompis har varit här för onsdagslekdejt som hon brukar varannan vecka och vi har tittat på Crossing Lines. Den är riktigt bra och rekommenderas starkt.
Imorse lade jag till lite yoga till min morgonrutin, men jag kan nog inte kalla det yoga faktiskt. Jag har provat yoga ungefär 1,5 gång i mitt liv och när jag ska testa de mest simpla och grundläggande övningarna så säger det stopp. Jag kan liksom inte ha raka ben alls när jag böjer mig framåt, till exempel, för då sträcker det för mycket bak i knävecken. Och det är såklart just precis av dessa anledningar som jag behöver yoga. Men det är inte så himla roligt när jag inte klarar av någonting, så vi får se hur länge denna nya rutin håller.
T kom precis på att han hade glömt marsvinen ute i sin bur i trädgården. Stackars små djur, de är så rädda av sig så de måste ha levt helvetets alla kval när det blev mörkt. Men nu är de inne i tryggheten igen och vi alla kan gå och lägga oss i lugn och ro. Jag har torsdag idag men tydligen har dagen bestämt sig för att heta onsdag. Se på faen.
/CC
KommenteraJag höll på att säga att T har förstört Valentine’s Day. Men sedan kom jag på att jag inte är ett litet barn och nog borde ta något ansvar själv. Och så kom jag på att jag inte alls bryr mig om Alla Hjärtans Dag och att vi aldrig har firat det.
Men just nu ligger jag inlåst inne på min säng med en bok (enbart av självbevarelsedrift för att jag inte ska skrika på T), B sitter och gråter och stackars O är allmänt orolig för att stämningen inte är den bästa. Jag kan säga rakt ut att allt detta beror på att vi alla är så himla trötta ifrån helgen. Det är verkligen inte rätt dag för att hitta på någonting mysigt tillsammans.
Hur som helst, jag och T pratade under dagen om att vi ikväll skulle åka och köpa mexikanskt med churros till efterrätt eftersom barnen älskar det. Och eftersom vädret varit dåligt hela dagen så tänkte vi att vi kunde ha picknick på en filt på golvet hemma för att göra det lite speciellt.
Men nu ikväll när det var dags så blev allt lite bläh, ungarna ville hellre titta på iPaden än att svara oss och T hade på något sätt ångrat sig om vår plan och gick bara runt som en velig uppenbarelse med dålig energi. Och jag, jag var såklart perfekt. Nej, jag är sugen på mexikanskt och känner mig arg på att T inte bara åkte och köpte maten som vi sagt, utan istället började med det ena och det andra om att nu var det för sent, för dyrt och what not.
Så nu sitter de ute och äter nudlar, muffins och glass och jag orkar inte samla mig tillräckligt för att gå ut och vara trevlig. Då är det lika bra att jag ligger kvar. Så här kan det alltså bli ibland på en helt vanlig dag, i en helt vanlig familj, när orken tryter och allt blir lite fel. Vi skiter i idag och kör nya tag imorgon.
/CC
Kommentera (2)Idag fick vi bekräftat att vi, från och med nästa måndag, kommer att få låna några kompisars bil medan de åker hem och bor i Sverige i ett år. Vi har befunnit oss i det dilemmat att vi måste köpa en andrabil och det snabbt, då T måste börja åka på kundmöten i Sydney från och med mars månad. Och när han är nere i Sydney med vår bil så blir det minst sagt knivigt för mig att hämta och lämna barn på skolan i Terrigal.
Jag gillar public transport och det hade normalt fungerat utmärkt. Men det går bokstavligen inga bussar mellan Wamberal och Terrigal fastän de ligger bredvid varandra och bara tar tio minuter att köra mellan. Nope, då måste man inåt i landet till knutpunkten Erina Fair och plötsligt tar resan en dryg halvtimme en väg. Om man då räknar in att gå från busshållplatsen, plocka upp ungarna, vänta på bussen hem som inte går så ofta osv. och allt detta dessutom ska ske på arbetstid, då är det ohållbart.
Så man kan ju förstå hur glada vi blev när kompisarna utan att veta allt detta helt random frågade om vi möjligtvis behöver en bil. Då börjar man nästan att tro att ödet eller någonting har varit med i spelet. Visst, vi tänkte ju köpa en bil, men det passar inte tokbra att lägga pengar på en bil när allt vi vill är att åka hem till Sverige i sommar.
Det enda smolket i bägaren är att det råkar vara manuell växellåda på den bil vi ska låna. Och det är ju inga konstigheter för en svensk. Borde inte vara. Men när man först spenderat drygt tio år med att inte köra bil alls och sedan börjat köra bil ganska nyligen (i ungefär tre år) med endast manuella bilar (det är i princip det alla kör här) så känns det lite nervöst. Men jag tänker att det sitter i ryggmärgen. Hoppas det. Men när T sedan påminde mig om att man måste växla med vänster hand, då blev jag nervös igen. Man gör ju ingenting vettigt med vänsterhanden! (Om man som jag är högerhänt). Men men, do one thing everyday that scares you, heter det ju så det är bara att köra. Literally.
T lagar Marley Sooon. Idag blir det kyckling med Udonnudlar. Tyvärr så är vi i övrigt inte helt nöjda med de rätter vi fått hem för veckan. Det är enbart vårt fel då vi glömde bort att beställa och därmed bara fick rätter som systemet valt åt oss by default. Men det blir bra det med. Vi har dessutom lärt oss en läxa. Vi ska äta, få barnen isäng och sedan fortsätter jag och T på den serien vi valde igår, Crossing Lines. Den verkar vara den typen som vi gillar så det ser jag fram emot.
/CC
Kommentera