Som så ofta på en lördag eller söndag sitter jag i bilen på en parkering utanför en mataffär och skriver. Idag är det Erina Fair och T är sällsynt nog inne och handlar med båda barnen. Skönt. För mig. Absolut anti-skönt för honom. Vi ska köpa räkor till middag ikväll samt ännu mer räkor för att göra räkröra när vi ska till svenska midsommarfirandet imorgon.
Jag var trött imorse och vi tog det otroligt lugnt. Frukost utomhus vid halv elva och så packade vi picknick och tog oss ut ur huset först vid ett då vi hade en visning i Avoca Beach vid kvart över. Det roliga denna gången är att huset ligger på samma gata som två andra tjejer i svenskgruppen. Den ena, F, var utanför sitt hus med sin man när vi kom och vi hälsade och snackade lite. F var även med igår och hela familjen kommer på firandet imorgon.
Huset var…jag vet inte vad jag ska säga. Det hade ett stort och enormt härligt vardagsrum som ledde ut till den största terassen jag sett. Det fanns ett område i trädgården perfekt för gungor och studsmatta till kidsen. Men huset hade ingen framsida för som på så många ställen här runt låg det i en backe och hade en slags vägg framför sig. Man kom in ovanifrån och såg literally bara plåttaket på vägen ner. Ett platt sådant där det även låg en katt och solade sig. Huset var väldigt DIY i många av sina lösningar och kändes fuktigt. Magkänslan säger nej. Men hade man haft mycket pengar att lägga på renovering hade det kunnat bli fantastiskt. Och ibland undrar man om man borde köpa bara för att det ligger i Avoca Beach. Men jag orkar inte. Känns fel.
Direkt från huset åkte vi till beachen i Avoca och hade picknick. Japp, it never gets old. Ungarna älskar det och vår plånbok älskar det. Picknick är en sak Corona har lärt oss att uppskatta. Det låter ju hemskt, men så är det. Jag älskar att prova nya caféer och matställen så tidigare stannade vi ofta och köpte något. Man tänker inte riktigt på det när man tar en fika här och en lunch där, men pengarna addar upp och så kan man inte köpa sitt hus.
Efter picknicken blev det lekplats i Wamberal. Så en helt vanlig dag, men en mysig sådan. Lite hus, lite natur och lite springa fritt för ungarna. Och det känns nästan som söndag idag, men som tur är så har vi söndagen kvar och då blir det midsommar igen! Det ska tydligen regna, men det passar ju perfekt för en svensk midsommar.
/CC
KommenteraJo men visst, idag var det midsommar i den här delen av världen också. I vårat gäng i alla fall. Även kallat Midsommar-AW eftersom det riktiga midsommarfirandet med familjerna händer på söndag.
T körde mig och en annan svensk tjej hem till den tjejen som hade bjudit in oss till sitt hus i Bateau Bay. Där var det redan ganska många, alla svenska tjejer, och vi fick välja från en drinklista och så blandade värdinnan ens drink som man sedan tog med för att göra en midsommartipsrunda. Den var ganska svår och många liksom mig hade fyra av tolv rätt. Så kan det gå.
Men lika glada för det fortsatte vi med midsommarmaten som var knytis. Jag hade med ett hembakat bröd i typen kavring och så en misslyckad kladdkaka (för länge i ugnen) som jag garnerade med jordgubbar. I övrigt var det som sig bör sill, lax, västerbottenostpaj och en massa annat gott. Samt snaps såklart.
Det är ett extremt trevligt gäng och vi har lika roligt varje gång. Nästa projekt ihop blir troligtvis att bygga en bastuflotte som vi ska kunna använda själva men även hyra ut. Klart det blir en fullträff i ett land som är varmt som en bastu utomhus större delen av året…
Men det är bara petitesser.
/CC
KommenteraDenna dagen har fortsatt i samma spår som resten av veckan. Lämna barn, snacka med folk man möter på vägen, hem och städa köket efter lunchlådepackande och frukost, tvätta, fixa lite, titta på Husdrömmar eller liknande och sedan hämta dottern från skolan. När jag hade droppat henne hemma gick jag ut en promenad och gick nya vägar som jag inte gått förut. Så det var mysigt.
Imorgon ska jag på roligheter då en i svenskgruppen bjuder in på midsommar-AW från klockan fyra. Jag har inte träffat dem sedan innan Corona, så det ska bli roligt. Midsommar-AW känns också som ett lite nytt koncept, men det låter som ett bra sådant. Jag har inte bestämt mig för vad jag ska ta med för mat till knytkalaset ännu, men det löser sig.
På söndag har vi midsommarfirande med hela familjerna uppe på Kincumber Mountain. Men imorgon kör vi bara oss tjejer med lite drinkar och trevligt sällskap.
Så nu blir det kväll så att morgondagen blir pigg och glad. Och grisar ska vara glada.
/CC
KommenteraDet verkar inte bättre än att jag får dygna.
Jag äääälskar ju hus samt att se hur andra bor och har det. Och just idag när jag skulle in och titta på Husdrömmar så hittade jag Vem bor här?. Samma sak som innan, varför hör jag inte om dessa typer av grejer?! Det står ju mitt namn på dem som och så är jag ändå sist på bollen.
Så ja, jag har spenderat mycket av dagen framför flertalet avsnitt av detta program. Det får man när man är ledig och inte orkar ta tag i saker som eventuell framtida arbetslöshet. Men här kommer grejen- av någon anledning så finns programmen bara tillgängliga att titta på i tio timmar till! Varför är detta mitt liv? Dagen jag hittar och får dille på ett program, då ska det tas bort! Och i och med tidsskillnaden så kommer det tas bort klockan åtta i morgon bitti, så med skollämning och morgonbestyr så kommer jag inte hinna titta något imorgon. Och nu är klockan tio på kvällen.
Planen är att titta på ett avsnitt till och sedan skumma de två som sedan är kvar. Så nu har jag inte tid att sitta här och skriva längre, jag har ett uppdrag att avsluta. Mycket viktigt.
/CC
KommenteraNär man inte bor i Sverige så ligger det något magiskt över den svenska sommaren. Det är ju magiskt även när man är mitt i det, men när man som jag sitter i Australien och vet att man inte kommer att få åka hem på ett år till minst, så blir det ännu mer glimmer över det. (Vänta nu…är glimmer ett ord? Om inte annars, så är det det idag).
Man glömmer att det finns kalla och mulna dagar, man bara samlar ihop alla fantastiska minnen man haft under sin barndom och uppväxt och tänker att så är det, så är den svenska sommaren. Jag känner dock att jag klarar av det i år. Jag har mycket ledigt, vintern här är i princip som en svensk sommar ändå och jag njuter av känslan att vi kunnat spara de sura pengarna man annars lägger på fyra biljetter och nu kan lägga på husdeposition istället.
Men det är nu det. Fråga mig igen när jag blivit av med jobbet lite senare i år, eller för den delen börjat jobba heltid igen och är helt slut och överjobbad och jag då förstår att det är två år eller mer sedan jag träffat de jag älskar och tycker om. Men det är ju det val vi gjort när vi bestämde oss för att bo här. Eller, val och val, man väljer att bo här där vår familj har ett bättre liv, men tyvärr kommer det med priset av att man tappar tid och kontakt med familj och vänner hemma. Det är inte lätt och T kämpar mer än jag med dåligt samvete och skuldkänslor nära på dagligen.
Men som jag alltid säger, om vi är lyckligare här så är våra barn lyckligare och då är det värt det. Men frågan är när någon ska uppfinna ett flygplan som går snabbare igen. 30 timmar dörr till dörr varav 20 timmar i luften är inte rimligt. Särskilt när det har varit exakt samma de senaste 20 åren. Datorn har blivit till en handhållen telefon, men väldigt lite verkar ha hänt med flygtrafiken. Kan någon uppfinna ett miljövänligt, billigt, Coronaavstötande och snabbt flygplan nu, tack?
Lätt som en plätt!
/CC
Kommentera