VISA ARKIV & KATEGORIER   |   SÖK
Annons

Träning och min snygging.

Jag har just kommit hem från gymmet och rider på endorfinerna. Så himla underbart det är att träna, tröttnar aldrig! Jag är väl extra glad för att detta är första gången på två veckor som jag tränar eftersom jag varit tokförkyld.

Det är torsdag och jag har mammadag. Vi vaknade vid 7.15 alla tre och jag hade en ganska bra natt faktiskt, vilket märks på mitt glada humör. Jag ringde till gymdagis, heter ju egentligen Playzone, och bokade in B till 10.15 och så drog jag på mig träningskläder och gjorde frukost. Vi hade inte så mycket hemma, men jag lyckades få ihop till hårdmackor med kokt ägg, kaviar, selleri och vårlök samt grekisk yoghurt med müsli och te. Mums!

Sedan vandrade B och jag iväg till Bondi Junction, jag droppade av henne och gick och drog av ett överkroppspass. De har precis fått dit en trappmaskin också, som jag ser fram att prova. I alla fall så hade B haft det väldigt kul på gymdagiset i 1,5 timme och var också glad när jag hämtade henne. Hon är helt inne på Princess Holly, så jag lovade henne att vi skulle gå ner till Cotton On Kids och se om de hade en magic wand (trollstav?). De hade dom och B valde ut en väldigt rosa en och var så glad och låtsades förvandla alla vi gick förbi till grodor.

Sedan gick vi hem och jag tog en snabbdusch och ligger nu och latar mig lite medan B sover. Nu ringde det just på dörren och det kommer en elektriker som ska hjälpa oss med tre lampor som vi vill ha upp. Här är det inte tillåtet att göra vissa elektriska arbeten själv (beror på försäkring), så vi får se om de kan hjälpa oss och vad det kostar. Jag hör dem prata där ute nu och han verkar lite tveksam till T’s tankar, ha ha. Vi får se hur det går.

Ikväll ska T på man night, dvs på pub och ut och äta med några andra killar, så det blir bara jag och B som får ha mysigt. Och så imorgon är det jobbfredag och sen helg med en massa planer. Hoppas bara jag lyckas hålla mig frisk längre än en vecka nu, för det har jag inte klarat sedan typ september.

/CC

Dags att gå till gymmet.

Dags att gå till gymmet.

När man packar ur väskan och det råkar lägga sig som en typisk bloggbild.

När man packar ur väskan och det råkar lägga sig som en typisk bloggbild.

Min snygging på väg ut med killarna.

Min snygging på väg ut med killarna.

Kommentera

Annons

Don’t worry mommy!

Idag har det varit jobbonsdag och lite regnigt. Tänk att man som svensk alltid blandar in vädret så snabbt i sina tankar och samtal. Jag tänker väldigt mycket på väder faktiskt.

I vanliga fall hade jag troligtvis gymmat efter jobbet, men jag har gett mig till imorgon att bli helt frisk efter ännu en seg förkylning. Men då man inte är van att komma hem i tid efter en jobbdag är det väldigt skönt att få göra det och jag passar på att njuta.

B är så gullig för tillfället. Det är precis som att hon har haft ännu en tillväxtperiod och kommit ut på andra sidan med så mycket ord och roliga uttryck. Igår sade hon ”Mamma, why do we need to borsta mitt hår när vi alla är så glada?”. Hon säger också ”Goodness me” om något händer eller ”Don’t worry mommy, I know what to do.” Så det blir många skratt och blickar mellan T och mig här hemma. Sedan får hon ett tantrum. Eller väcker en klockan fyra på morgonen så att man inte kan somna om- det hände imorse. Och då glömmer man hur söt och go hon är för en stund, ha ha.

Nu är det dags att försöka sova lite och så imorgon är det mammadag. Härligt!

/CC

Lilla bönan i sitt esse.

Lilla bönan i sitt esse.

Kommentera

Annons

Lyckan i att…

Lyckan i att:

– Grilla varje kväll istället för att använda stekpannan.

– Sitta ute och äta på balkongen trots att klockan är över nio på kvällen.

– Ha havsutsikt från frukostbordet.

– Gå ut på balkongen och spontant snacka med grannarna/våra bästa vänner och känna som man fortfarande pluggar och bor på korridor.

– Kunna gå i tio minuter och komma till en av världens vackraste promenadstråk (Bondi to Coogee walk).

– Få känna sig stark och frisk och kunna träna hårt medan dottern har roligt på gymdagis.

– Kunna bada när man vill. Denna punkt är mest för T, då jag endast badar cirka två till tre gånger om året. Men känslan av att veta att jag kan bada om jag vill även när jag inte vill är oslagbar.

– Få slippa snö, slask och mörker. Detta är inte för alla. Min syster till exempel bor i norra Sverige och älskar vintern, men jag klarar inte av den. Om det inte är en veckas skidsemester i Alperna vi pratar om. Då säger jag tack, ja tack.

– Ha en familj som man har roligt med och som alla vill umgås med varandra. Hela tiden.

– Veta att vi kan ta vår fina bil och åka en timme i endera riktningen och komma till andra vackra vyer och stränder eller naturområden. Variationen här runt är oändlig. Och då bor man ändå i en storstad.

Det finns så mycket mer, men detta är vad jag känner mig mest tacksam för just nu. Och självklart finns det lika mycket negativa saker i livet som man kan räkna upp, men idag fokuserar vi på det som är bra.

/CC

IMG_3643

IMG_3642 IMG_3645

Kommentera (2)

Annons

Sydney City vs Bronte Beach

Mitt liv är ganska fullt av kontraster får man nog ändå säga.

Varannan dag jobbar jag inne i centrala Sydney och trängs med andra pendlare som också är fast i likformigheten och har klätt upp sig i kostym eller dräkt för osynliga ögon. Betongen, arrogansen; men också pulsen, blandningen av människor och fusionen av olika länders mat att välja på till lunch är lockande, men oh så dränerande.

Och så varannan dag lever jag strandliv och gymliv i Bronte och gör allt det som en mamma ska göra och lite som en mamma inte ska göra. Där vi bor är så nära naturen, havet och grönområden, så att det känns lite som att man bor på landet eller i alla fall i en liten by.

Vi har bott mitt i smeten i Kings Cross och vi har bott längre ut i en liten cottage, mysig som få, men det är här vi hör hemma!

/CC

 

I denna byggnaden låg mitt förra jobb.

I denna byggnaden låg mitt förra kontor.

Ett tåg.

Ett tåg.

Chinese New Year på Martin Place.

Chinese New Year på Martin Place.

IMG_3620

Angel Place där det är konstant (oäkta) fågelsång.

Angel Place där det är konstant (oäkta) fågelsång i hela gränden.

MLC Centre.

MLC Centre.

Kommentera

Annons

Big f*ing bohoo.

Söndag idag och ännu en varm dag. Dock lite mulet och blåsigt, men det är nästan skönt efter många soliga och tokvarma dagar på sistone.

Vi har tagit det lugnt hela förmiddagen idag igen eftersom B varit febrig och jag fortfarande inte är helt 100%. Vid tretiden tog vi dock bilen och åkte till Maroubra, mest för att komma ut lite. B var som vanligt helt galen och sprang rakt ut i vattnet med kläderna på, gnuggade sig i sand och protesterade när vi skulle gå.

Innan idag funderade jag lite på min själsliga rastlöshet. Hela mitt liv har gått i treårsperioder. Efter två år har jag börjat tröttna på vad jag än gör (plugg, boende osv) och efter tre år har jag flyttat, bytt land eller bytt jobb. Men det var det som var så skönt med att komma till Sydney, för för första gången i mitt liv kände jag att jag ville bo kvar här. Visst kan man ju byta lägenhet ändå, och det har vi ju faktiskt också gjort nu när jag tänker efter. Detta är fjärde boendet på sex år. Do the math. Men jag känner inte den där paniken ”måste iväg, måste sticka, måste resa”.

MEN… Den känslan fick jag imorse. Fortfarande vill jag inte flytta, älskar där vi bor, men resa! Det största negativa med att bo här (efter avståndet till familj och vänner dårå) är att man ju vill åka hem till Sverige regelbundet för att hälsa på. Och när man väl åker behöver man fyra till fem veckor för jetlag plus att hinna med allt. Så hela årets semester går åt till att åka hem till Sverige. Här har man bara fyra veckors semester och för mig är det 60% av fyra veckor då jag inte jobbar heltid.

Och så är det pengarna. Sedan B fyllde två så betalar vi fullt pris för henne. Så i somras när vi åkte hem så betalade vi cirka $6k för flygen, dvs närmare 40 tusen kronor! Helt galet! Och då snackar vi ändå gratis boende, men att vi behöver pengar att leva för också medan vi är borta. Nu ska jag dock komma till saken: vi kan i princip inte åka på semester någon annan stans än till Sverige (en kort Europaweekend brukar vi trycka in). Alltså, jag vet att man inte ska klaga och att vi valt att bo här själva etc., men det är bara en av de där irriterande sakerna som man inte kommer runt. För det är underbart att komma hem till Sverige vartannat år (och nu har vi varit där två somrar i rad), men det är inte ”semester” på det avslappnande och äventyrande sättet.

Till exempel, mina föräldrar spenderar vinterhalvåret i Sydafrika. Ett helt fantastiskt land i en fantastisk världsdel. Men vi har bara varit hos dem en enda gång sedan de köpte huset år 2008. Det var medan vi bodde kvar i Sverige. Om vi ska åka dit nu (längtar längtar!) så får vi göra det ISTÄLLET FÖR en Sverigeresa. Hur förklarar man för systrar och vänner att man inte kommer hem på fyra år? De kan inte alltid komma hit heller av olika anledningar och det kan man ju förstå. Dessutom vill jag till andra länder också som Sydamerika igen och New York och…

Big f*ing bohoo, jag vet, men vill bara dela med mig lite av tankarna som snurrar i mitt huvud.

Och än en gång kommer jag fram till att jag måste vinna på lotto.

/CC

Jag älskar kaktusar!

Jag älskar kaktusar!

De bästa!

De bästa!

Vi kallar detta hus James Bond-huset. Vem bor i det? Vem har byggt det? Jag är så nyfiken, men hittar inget på nätet. Dåligt värre world wide web!

Vi kallar detta hus James Bond-huset. Vem bor i det? Vem har byggt det? Jag är så nyfiken, men hittar inget på nätet. Dåligt värre world wide web!

James Bond-huset från andra vinklar.

James Bond-huset från andra vinklar.

IMG_3609

Maroubra Beach

Maroubra Beach

Heart warmers.

Heart warmers.

Kommentera

För att få de senaste uppdateringarna