Jag kan börja med att få det överstökat och berätta att mäklaren inte har hört av sig ännu med svaret på vårt bud igår. Vi försöker att tänka att det är söndag och att det inte behöver betyda någonting att det tar lite tid, men det är såklart svårt när man vill någonting så himla mycket. Dessutom vill vi inte att detta ska dra ut över hela veckan och sedan hamna på marknaden trots allt nästa helg.
Hur som helst så har vi lyckats ha en riktigt bra dag. Jag panikbakade två kladdkakor imorse innan vi åkte till Sydney vid halv elva. Då åkte vi först inom Bondi Junction för att byta våra Le Creuset- koppar, vilka har tappat så mycket i färgen att vi skulle få byta mot helt nya i annan valfri färg. Det blev koppar i färgen maräng, vita men med liksom en skiftning.
Sedan åkte vi till våra franska vänner i Maroubra, nära Bronte där vi brukade bo tidigare. Det är andra gången vi hälsar på i deras nya hus och jag älskar det! Där satt vi på deras uteplats och tittade ut mot trädgården medan vi drack vin och åt pastasallad. Ungarna leker så bra ihop också, så det är toppen. Efteråt bjöd vi på vår kladdkaka med lite färska bär och glass. Och när vi sedan var proppmätta så gick vi en härlig runda till ett grönområde med community garden, lekplats, cykelvägar och allt. Jättemysigt!
Vid femtiden åkte vi ifrån dem för att hälsa på våra kompisar L och A som har köpt en nybyggd lägenhet bara fem minuter därifrån. De fick lite av kladdkakan som blivit över (efter att vi lämnar en bit till fransmännen) och så satt vi på deras balkong och snackade i en timme innan vi var tvungna att åka hem. Hem kom vi efter middag i bilen från McDonalds och då var klockan redan nio.
Nu ska vi sova och hoppas på att mäklaren ringer imorgon. Om de ska försöka psyka oss genom att dra ut på svaret ännu fler dagar så dör jag. Inte dör kanske, men nära på. Mina nerver!
/CC
KommenteraKlockan är snart midnatt och vi ska upp i tid och köra till Sydney imorgon, så jag kör en kort uppdatering här.
Vi har bjudit på det turkosa huset idag, men kommer inte få svar förrän imorgon. Antagligen kommer de inte att acceptera vårt första bud, men vi får se. Vi har ju lagt bud på kanske sex hus innan, men det har nog aldrig känts så nära som nu. Fast nu ska jag inte jinxa det.
Vi var på en annan husvisning idag, men det kändes bara som att ”Vad gör vi här?” Det kändes lite som att vi var otrogna mot vår kärlek. Nu ikväll har jag träffat svensktjejerna på middag hemma hos en av oss i Avoca Beach. Hon hade randomly belgiskt tema ( hon bodde där ett tag när hon växte upp), så vi åt belgisk mat, hade belgisk frågesport etc. Frågesporten var väl inte riktigt min kopp med te, men det var en riktigt mysig och härlig kväll med glada tjejer i en ljummen kvällsbris.
Helgen är fullspäckad med roligheter och jag njuter för fullt. Nu får vi bara hoppas på att morgondagen kommer med glada nyheter.
/CC
KommenteraSå fick vi då äntligen gå in i detta mytomspunna, turkosa hus som vi hört så mycket om i tre veckor. Verkligen äntligen!
Det var större och ljusare än vi hade trott inomhus. Det hade den känslan som vi hade hoppats på från bilderna. Det var mysigt och öppet och härligt. Trädgården var större än vad vi trodde. Men det är ett weatherboard-hus som är ganska vanligt här. På sidorna utifrån ser huset mest ut som en gammal medfaren sommarstuga, vilken dessutom är turkos, men enligt vår vän J (byggare och även min chef på torsdagar och fredagar) så ska det gå ganska lätt att fixa (efter ett tag om vi vill) för inte en helt hutlös summa pengar.
Så hur som helst, det finns mycket positivt och mycket negativt, men vi känner i magen båda två att vi tycker väldigt mycket om detta hus! Så vi håller på att läsa igenom pest inspection- rapporter och building inspection- rapporter (vilket för övrigt måste vara det svåraste och tråkigaste som finns. Man vet ju inte vad som är en okej nivå och inte på felen som hittas i varje hus). Men nu lutar det i alla fall åt att vi lägger ett bud imorgon.
Herregud, vad håller vi på med?
/CC
Kommentera (8)Jag åkte till optikern idag efter jobbet för första gången på flera år. Mina glasögon funkar bra så det var inte det, men jag har fortfarande en del problem med kliande och röda ögon etc. Doktorn sa att han trodde att det var torra ögon och att jag skulle gå till optikern. Så nu fick jag äntligen tummen ur. Dessutom så har jag hela tiden tänkt att detta glasögonbärande skulle vara en kortsiktig grej och att jag skulle komma tillbaka till linser snart. Nu har det gått 2,5 år.
Hur som helst, det jag skulle komma till är att hon sa att jag har allergi! Det är därför mina ögon kliar, jag är röd i ögonen och därför de inte tycker om linser. Jahapp, frågan är bara vad jag är allergisk mot? Jag gissar på pollen och pälsdjur kanske. Vi har en hund på jobbet och det kanske har något med saken att göra. Så nu ska jag i alla fall ha allergidroppar och så ska vi försöka med endagslinser så småningom.
Men det jag egentligen vill skriva om idag är att jag såklart messade Doug, mäklarkillen, om det turkosa huset. Det har jag ju gjort varje torsdag de senaste tre veckorna för att kolla om eventuella visningar på lördagen. Men idag gav det frukt! Vi ska ÄNTLIGEN få komma och titta imorgon klockan halv tre! Är jag exalterad? Nej, inte så mycket alls. Men nu blir jag orolig för att det inte är fint. Eller så kanske det luktar mögel, är jättemörkt eller obehagligt på annat sätt. Eller, ännu värre, att vi vill ha det men inte har råd eller att vi vill ha det och har råd men det har typ termiter. Ja, man hör ju.
Jag kommer definitivt inte kunna sova inatt.
/CC
Kommentera (2)För tredje dagen i rad jobbade vi från kontoret idag. Och det är ju egentligen inga konstigheter. För ett år sedan gick man ju till kontoret fem dagar i veckan utan att ens tänka på det. Men nu känns det istället konstigt att vara där så ofta. Särskilt när jag hade en sådan dålig natt, jag vaknade vid tre och tyckte tydligen att det var trevligt att ligga vaken i två timmar.
Men vid lunchtid så kom det plötsligt in tre killar och började lägga om golvet i det gemensamma köket. Så det blev högljutt och dammigt och så kunde vi inte komma förbi köket, vilket blev lite av ett problem eftersom toaletten ligger på andra sidan. Det fanns bara en sak att göra, vi alla tog vårt pick och pack och åkte hem på var sitt håll för att jobba hemma resten av dagen. Inte mig emot.
Nu har jag sagt hej då till jobb nummer ett och går på jobb nummer två imorgon. Efter jobbet ska jag till optikern, på fredag åker vi hem till K med familj efter jobbet, på lördag ska jag på tjejmiddag på kvällen och på söndag åker vi till Sydney och hälsar på fransmännen. Så det är en hel del på gång. Så nu ska jag försöka sova ikapp så att det känns roligt och inte bara tröttjobbigt.
/CC
Kommentera