Igår kväll sa PM i Aus att de vill att alla barn ska gå till skolan eftersom att det kommer att få för stora konsekvenser att hålla dem hemma i sex månader eller mer. Men imorse gick Premiern i NSW (delstaten där vi bor) att alla som har möjlighet att hålla sina barn hemma bör göra det.
Så vad gör man?
Jag följde B till skolan imorse. Det är minst sagt dubbla budskap eftersom man ska hålla 1,5 meter mellan sig också, men det sker ju absolut inte på skolan. Hur som helst var det ca 2/3 av hennes klass där, så jag lämnade henne och droppade O på dagis bredvid.
Efter att ha gått hem, ätit frukost och fixat en massa hushållsadmin så åkte jag till jobbet i regnet. Där hämtade jag upp en Apple Mini och två skärmar för att sätta upp här hemma för imorgon börjar vi nämligen jobba hemifrån. Känns ganska skönt för mig just nu, men vi får se hur det går. Vår tanke med att köpa skrivbord åt B förra veckan var ju att jag skulle kunna sitta där på dagarna, men vi blev lite för exalterade och nu är det liksom för ombonat för att hålla på att flytta in till vårt sovrum etc. Så det passade bra att K hade ett extra bord i perfekt storlek att låna oss.
Imorgon ska det alltså vara jobb och skola ”som vanligt”, men vi får se vilka nya besked vi får tills dess.
/CC
KommenteraIdag hade vi en riktigt hederlig stranddag. Oftast åker vi och tar ett dopp och stannar kanske i en timme eller så, men idag var vi på MacMasters Beach i tre timmar drygt. Jag har faktiskt inte varit där innan, men det kommer att bli en ny favorit då de hade en jättefin lekplats över gatan från stranden, en barnpool och allt annat man kan önska sig. Samt vackert såklart.
Vi åt picknick vid lekparken och sedan satt jag under parasollet på stranden och läste medan B låg i vattnet och jäste på en uppblåsbar unicorn och O spenderade tre timmar på att slänga sig i vattnet med sin body board. Så det har varit en härlig dag. Imorse gick B på simskolan som vanligt, men jag och O fick stanna hemma då man endast fick vara en förälder per barn.
Nu ikväll har PM just haft presskonferens och det har bestämts att klubbar, barer, gym etc. ska stängas ner från imorgon och alla ska vara ännu mera noggranna med social distancing. Bondi Beach har blivit lite syndabock då alla skitit i detta och legat som packade sillar som vanligt. Den stranden vi var på idag är lite lugnare och där var inga problem att hitta en halvt ensam spot att ligga på. Dock hade Avoca Beach stängt just innan lunch då det var för mycket folk.
Vi vet inte riktigt vad som kommer att hända framöver, men jag ska eventuellt åka till jobbet imorgon och hämta en laptop och skärm för att förbereda jobb hemifrån. Om det finns jobb kvar för mig. Victoria (delstat nere i söder) stänger skolorna från imorgon och till efter påsklovet, men än så länge är de öppna här.
Det är så egendomligt alltihop.
/CC
KommenteraJag får krupp!
Åter igen gör jag saker mot mig själv som hade varit bättre att undvika. Vi älskar ju Copacabana. Det finns ett hus ute till salu. Detta hus hade varit i vår prisklass under normala omständigheter, dock kanske först i mitten på nästa år.
Men huset hade visning idag och vi var där. Beroende på just situationen så kommer detta huset säljas långt under sitt normala pris. Jag är övertygad om att ett hus som ligger tio minuters gångväg från en omtyckt och känd strand alltid kommer att vara värt mycket, med undantag av kortare perioder av händelser (ex. Corona). Hur som helst, huset är liksom inom räckhåll men ändå inte.
Och det var så fint. Och ungarna älskade det. Och vi fick bra kontakt med mäklaren, vilken säger att man kan eventuellt göra deal med ägaren på tider så långt som ett halvår iväg. Osäker på vad det heter på svenska. Men så det finns alltså alternativ. Men vi kan såklart inte köpa ett hus nu när jag kanske inte har ett jobb ens i en vecka till.
Ja ja, släpp det nu CC.
Nu är vi i alla fall på stranden i Copa och hänger. Det är en fantastisk dag och man börjar tänka på hur lycklig man egentligen ska vara i sitt vanliga liv när man till exempel är på stranden en lördag, har sina två heltidsjobb och en overklig sjukdom inte härjar i världen. Den tiden då jag var uttråkad i livet längtar man nästan tillbaka till nu.
Vi ska snart åka hem och göra ordning bilen Siwan för en eventuell försäljning inom den närmaste tiden. Vi vill sälja för att minska omkostnaderna som två bilar faktiskt för med sig. Och miljöutsläppen såklart. Och om vi lyckas spara allt vi får för den i försäljningen (beroende på hur illa allting blir i framtiden) så blir det ett väldigt lägligt tillskott till vår husdeposition.
Spännande men sjuka tider.
Literally.
/CC
KommenteraDet kanske inte var helt smart att boka en tid hos GPn och gå dit idag. Men det gjorde jag. Det satt stora röd- gula skyltar överallt och framför receptionsdisken var orangea koner med avspärrningstejp så att man inte skulle komma för nära. När jag skulle betala fick jag sträcka mig så långt att kortare människor inte skulle nått fram.
Jag gick därifrån med två olika sorters antibiotika för mina ögon och mitt dumma sår. Så nu får det bannemig vara nog med små jobbiga onödigheter rent fysiskt. Innan jag gick till doktorn hade jag hunnit lämna ungarna på dagis respektive skola, stått och pratat med typiska lediga mammor i gymkläder med mycket tid att vara engagerade i sina barns skolgång och att vara snygga och fräscha och rika. Jättetrevliga, men jag känner mig som the odd one out.
Efter lämningen åkte jag till Erina Fair och köpte en liten lampa, växt och sittkudde till B’s nya skrivbord och stol. Sedan var jag tvungen att skynda till doktorn och när jag kom hem igen vid två så ringde de från skolan igen (andra gången på en vecka- pinsamt) om att B var i sick bay och behövde hämtas. Som hon i receptionen sa: I think this might be a case of iPad is more fun than school. Så givetvis fick hon inte titta på iPaden utan satt länge och ritade vid sitt nya skrivbord istället.
Eftersom det fortfarande var 35 grader ute vid femtiden ikväll, hämtade vi O och åkte ner till stranden. Vi badade alla fyra och det var fantastiskt skönt. Där nere träffade vi våra vänner av en slump, de som är svenska båda två. Mannens föräldrar har varit här i åtta veckor och nu har de just fått reda på att de inte kan komma hem till Belgrad utan får stanna här ett tag till. Usch, jobbig sits.
Som vanligt håller vi tummarna för att allt ska lösa sig snabbare än kvickt.
/CC
Kommentera
Klockan fyra igår natt bestämde jag och T att jag behöver någonstans att sitta om det blir så att vi på mitt jobb ska börja jobba hemifrån snart. Nästa steg var då att bestämma att vi skulle köpa ett skrivbord till B, vilket vi länge tänkt göra ändå, och så kan jag sitta där ifall hemarbete blir aktuellt.
Vid halv fem hade vi hittat ett passande skrivbord och några timmar senare (vi fick båda lite mer sömn till slut) messade vi personen som sålde det begagnat och idag vid två åkte vi dit, till ett slags mansion faktiskt, och hämtade det. Gissa om B blev lycklig när hon kom hem! Vi hade inte sagt något, så det var totalt oväntat och så härligt att se hennes reaktion.
Jag jobbade imorse, halv nio till halv ett och det var galet mycket som vanligt och väldigt mycket tråkiga besked. Så därför piggades dagen upp av denna lilla shopping, den sista innan shoppingstoppför vår familj, och nu kanske man orkar lite till.
Klockan närmar sig elva och det har blivit lite väl sent med tanke på förra nattens sömnlöshet, men T och jag har suttit och gjort budget och räknat på framtiden som en betydligt fattigare familj.
Men det får gå det med.
/CC
Kommentera