Jaha, vad kan man säga?
Idag har det bara varit semester. Ren semester. Bad, mat, fika och mysiga huspromenader i dessa områden som är så drömlika och pittoreska. Jag vill i princip ha vart endaste hus. Eller i alla fall gå och knacka på och titta in i varje hus.
Kusinernas fyra barn har varit här och det har varit ännu fullare hus än vanligt. 17 stycken närmare bestämt. Men väldigt roligt och särskilt som en av dem kört ända från Jönköping för att vara med i några timmar, innan han var tvungen att åka tillbaka igen för att jobba tidigt imorgon. Härlig med så mycket spring och skratt och minnen.
Men nu har vi suttit och druckit te och pratat och klockan är elva, så dags för sängen. Imorgon åker syster och hennes man hem till Umeå och då blir det hej då för ett eller två år till. Det gäller bara att inte tänka på det viset, för då blir avskeden så svåra. Som tur är så är jag ganska duktig på att stänga av på det sättet. Det är som det måste vara, vi har det ju så bra där borta. Och som bekant kan man inte både ha kakan och äta den med grädde och kolasås.
/CC
Kommentera
Idag har det varit en sådan där härlig semesterdag här i Fiskebäckskil. Vädret har varit sådär, men det har ändå gått att bada (2 gånger) för de flesta av oss (undertecknad exkluderad som vanligt).
Min faster bakar också världens godaste bröd, vilket gör min favoritsysselsättning frukost ännu mer inbjudande. Dessutom blir det fika och alldeles nyss åt vi kyckling med mögelostsås och potatis och det var så gott! 
Mitt i middagen kom så äntligen pappan, min T och det blev ett så härligt återseende efter våra dryga fyra veckor isär. B grät och kramades, O fattade ingenting men log stort och glatt hela tiden och jag höll själv på att börja gråta. Efter ett långt tag slutade vi kramas och T skulle gå ner i bilen och hämta väskan. Bara det att då sparkade han i en sten och slog av sig tånageln på ringtån. Starkt jobbat! Blod överallt.
Men nu är allting omplåstrat och bra igen och jag ska gå och äta rabarberpaj. Vi har ju inte vår sommar förrän december/januari, så jag har gott om tid att fixa drömkroppen. Ha ha, eller hur.
/CC
KommenteraNu är vi framme i Fiskebäckskil efter 5,5 timmar i bil. Men det har faktiskt gått jättebra! O skrek en del, men det var ändå överkomligt. Tack Babblarna!
Dessutom är det något ganska mysigt med att stanna på halvt bortglömda vägkrogar där bara lastbilschaufförer stannar annars. Och ännu mysigare att vi åker allihop, så att syster med familj följer med oss och stannar samtidigt. Dock blev jag lite besviken på Pyttipannan som jag åt till lunch. Den smakade tyvärr ganska bränt. Men det var gulligt i bilen när jag googlade stället vi skulle stanna på och såg att de hade pyttipanna, varpå jag utbrast ”Åh, pyttipanna!” Då säger B ”Mamma, är pyttipanna Peter Pan på svenska?” Ha ha, gulle.
Det var dock inte lika roligt när min bezzerwisserpappa fick vatten på sin kvarn. B och jag satt och pratade om Rapunzel och B frågade mig varför hon har så långt hår. Det vet jag inte, sa jag. ”Kan du inte fråga morfar då, mamma? Han brukar ju veta allt!” Sablars.
Det är i alla fall väldigt skönt att vara här, för mig är det sommar att komma till Fiskebäckskil då vi praktiskt tagit varit här varje sommar hela mitt liv.
Men nu ska jag gå och dricka te med de andra.
/CC
Kommentera (4)Idag har jag försökt med konststycket att packa ner tre personers grejer i våra sex väskor. Och sex väskor låter ju mycket, kanske man tänker då. Men det kan jag tala om att så är inte fallet när man har handlat brett och vilt, osthyvlar och koftor, träningsattiraljer och skor. Särskilt som väskorna var fulla redan från början.
Men nu är allting nerpackat och vi är redo för morgondagens resa till Fiskebäckskil. Redo rent packmässigt. Dock blir jag nog aldrig redo för att hantera bilmonstret O. I bilen förvandlas han till en skrikande surgubbe där det enda som hjälper är att sätta på Babblarna på telefonen och vänta på att han somnar.
Förutom packandet har vi spelat kubb, ett annat spel där man snabbt ska para ihop figurer och blir skitstressad och så har vi ätit rödvinbärspaj med glass. En ganska så rolig dag alltså. Men nu ska det faktiskt bli rätt skönt med miljöombyte och så längtar vi ju så mycket efter pappan i vår lilla familj. Det har gått 4,5 veckor sedan vi sågs sist och det är alldeles för länge.
Det ska bli så skönt nu när han ska få ta hand om barnen helt själv i lika lång tid. Eller, är det inte så föräldraskap fungerar?
/CC
Kommentera
Idag gjorde vi något så egendomligt som att åka på älgsafari.
Vi hade bokat tid klockan två och allt var finfint, ända tills vi kom dit och regnet började ösa ner, det blixtrade och åskade och var svart på himlen. Som tur var så hade vi kläder med oss just för detta eventuella scenario. Men tur i oturen, fem minuter efter vi skulle ha gett oss ut så sprack det upp och blev soligt och fint. Då blev det istället panikvarmt och man kunde inte få av sig alla kläderna fort nog.
Ägaren Leffe, som också var vår guide, kom med en traktor med två långa släp som hade bänkar på var sida, så att man satt med ryggen mot varandra. Han var väldigt skojig och ganska galen, så det var halva nöjet. Vi fick klappa älgar som kom nära och Leffe berättade en massa saker om dem som man ej visste.
Efter turen var klar gick vi till fiket och beställde våfflor med sylt och grädde. Mycket gott! Såklart hade de ett tomtemuseum också, så det gick vi och tittade på. Helt enkelt en annorlunda, men bra dag med glada barn. Och även om jag själv inte hade valt att åka på älgsafari, så var det roligt att åka på utflykt och älgarna såg ut att ha det bra och ha stora ytor att röra sig på.
Nu är klockan snart elva och O är inte redo och sova. Och på något konstigt sätt så skiter han helt i att hans mamma varit redo att sova i någon timme redan.
/CC
Kommentera