På många sätt känner jag mig som en bättre människa nu när inte T är hemma. Det är inte det att han tar fram det värsta i mig, men när man vet att det är bara jag och ingen annan vuxen här hemma så biter man ihop och bara kör på på något sätt. Annars är det så himla lätt att säga ”Kan inte du ta det där idag?” (Duschningen, ungarnas bråk, torka rumpan efter toalettbesök etc.)
Dagen har varit bra. Det är det bästa beslut någonsin att bara jobba fyra dagar ett tag. Vi får se hur länge det kommer att fungera, men fram tills dess så tänker jag njuta. Jag har fixat en massa och hämtat och lämnat barn etc., så det är inte det att man haft åtta timmar till att göra vad man vill, men jag har hunnit gå på långpromenad till North Avoca, suttit lite och kollat vlogg och så har jag rensat ännu mer här hemma.
O var för övrigt så söt ikväll. Vi var inne i rummet hos B som hade somnat som vanligt. Jag frågade ”Varför sover inte du som B, det är ju läggdags nu?” Varpå han svarade ”This is my favourite, when B is sleeping and it’s just me”. ”För att du tycker att det är mysigt att vara ensam med mamma och pappa?” ”Yup!”. Då kan man ju inte bli arg på att man aldrig får ha vuxentid. Vår lilla älskling stannar uppe längre för att få umgås med oss efter långa dagar iväg på dagis.
Nu ska jag titta på Younger och sedan gå och knyta mig.
/CC
KommenteraJag känner mig nöjd med dagen. Nöjd för att jag och barnen har haft det mysigt tillsammans utan att ha bråkat speciellt mycket. Jag har visserligen inte fortsatt att rensa inför flytten, men vad jag har gjort är att åka på utflykt med ungarna till MacMasters. Och det är stort i sig med tanke på att jag inte körde bil alls på 15 år för cirka 1,5 år sedan. Men det gick hur bra som helst, vilket är ännu en anledning till att vara nöjd.
T ringde just från Melbourne och allt hade gått bra. Tydligen så kollade de inte border pass, tog inget test osv. Det enda var att man (såklart) behövde munskydd. Jag kan ju säga att jag är ganska avundsjuk på att han får vara ensam i ett hotellrum i tre nätter. Jag sitter och funderar på ifall jag ska kolla någon vlogg eller ifall jag ska börja på serien Younger som alla pratar om (eller för ett tag sedan i alla fall). Jag skaffade nämligen Stan idag för att kunna titta på den och Normal People. Den sistnämnda vill T nog också se medan Younger får vara min egenserie.
Imorgon har jag ledig måndag igen men ledig kommer den inte bli för jag har en lång lista på vill- och måstegrejer att göra.
Men nu… Younger tror jag.
/CC
KommenteraOj vad jag har fått saker gjorda idag! Så säger jag inte alltför ofta, känner jag.
Jag började ju rensa ungarnas rum förra veckan och idag blev jag klar. Alla leksaker, kläder, böcker – tutto! Och sedan började jag rensa teckningshögen i skafferiet. Den var nog nära en meter hög typ. B älskar nämligen att rita och ritar närmare tio teckningar om dagen. Och dem måste man ju mellanspara. Man kan ju inte bara ”Tack älskling, vad fin!” och sedan gå och kasta den i soporna. Det är bara att det där sista rensandet inte sker så ofta som det borde. Så nu satt jag på en pall i skafferiet i säkert en timme och rensade. Det blev en ganska liten hög kvar, vilken T ska få titta igenom sedan för att bestämma vilka vi ska skriva namn och ungefärlig ålder på (nope, vi har inte varit så smarta att vi gjort det direkt) och spara tills hon blir vuxen. Såklart har O några teckningar i högen också, även om han inte är någon ritare.
T är nu i Sydney på en restaurang som vår vän Tristan hyrt för att fira sin 40-årsdag. K och många av våra andra vänner är där också. Men om jag ska vara helt ärlig så känner jag inte alls för det ändå idag. Jag trivs bättre här… typ. Men innan T åkte hann vi åka till gymnastiken, innan dess hann vi förresten ha storbråk med B som bara låste sig och det slutade med att jag bara gick därifrån och skrek F*ck! högt några gånger. Jag är pinsamt dålig på att adult i trängande situationer. Till slut kröp det fram att B inte ville gå på gympan, inte för att hon inte gillar det, utan för att hon blir avundsjuk när hon ser T och mig sitta och gosa och skratta med O medan hon gympar. Söta lilla minimänniska ändå. Att små saker kan bli så stora.
Men när vi pratat om det en stund så lugnade hon ner sig, klädde på sig och så kom vi bara tio minuter sent till gymnastiken. Suck. Efteråt åkte vi såklart förbi Turkosa Huset (snart ringer nog någon på gatan polisen för att en okänd bil kommer och kryper förbi med jämna mellanrum). Sedan åkte vi till vårt nya lilla centrum tre minuter bort och köpte burgare, vilka vi tog med till stranden och åt på en gröning precis vid SLSC:en (Surf Life Saving Club). Det var alltså vår nya lokala strand och vår nya SLSC. Visst, vi har varit där innan, men nu kändes det så speciellt på något sätt. Jag längtar till vårt nya liv!
Nu sover B i sin säng och O bredvid mig här i soffan som vanligt och jag kollar på en ny vlogg av Lydia Millen-Gordon och myser. Helger ändå alltså.
/CC
KommenteraDet har varit en bra dag. Det är fredag och det gör ju sannolikheten för en bra dag betydligt större än andra dagar. Jobbet var busy, men då går det ju snabbt så det säger jag inte så mycket om. Barnen var förhållandevis trevliga under kvällsbestyren och i och med att T hade fotoklubben online ikväll så fick jag sitta och titta på Vem Bor Här? Jag öppnade även mina godispåsar från morsdag så favvoprogrammet sällskapandes av saltlakrits och Daim.
Idag firades morsdag på Os dagis. De var tvungna att skjuta på det från förra fredagen när det skulle ha varit på grund av nya restriktioner. Jag kunde inte komma med eftersom att jag jobbade, men O hade bakat och dekorerat cupcakes och tagit med hem. Han hade suttit i en hel timme för att få dekorationen som han ville ha den. Så himla gulligt! Jag visste inte att han hade det i sig.
Vi ska till gymnastiken imorgon och efter det så åker T till Sydney på födelsedagsfest hos vår gemensamma vän (jag drog det kortaste strået igen och får stanna hemma). Han sover hos vår kompis och sedan åker han till Melbourne på söndagen för jobb och kommer tillbaka på onsdag kväll. Jag och barnen har inte så mycket planerat, men vi får försöka rensa lite i huset. Och T tar tåget så vi kanske åker på någon liten runda med bilen också. Det blir nog bra.
/CC
Kommentera
Vissa dagar känns det som att jag inte kan vänta en enda dag till på att få flytta in i Turkosa Huset. Men jag har inget val, jag måste vänta i 26 dagar till. Inte för att vi har en nedräkning på kylskåpet där vi prickar av eller nåt (fast egentligen har vi det för B’s skull då hennes födelsedag är tre dagar tidigare). Och första nätterna sover vi nog inte ens i huset för T ska måla de tre sovrummen. Vi har tänkt ha ungefär en veckas överlapp med detta huset så att vi hinner med allt. Men stressigt kommer det att bli ändå.
Idag har jag haft datorproblem med min nya jobblaptop. Det fanns ingen muspil på den vad jag än gjorde. Så jag ringde supportnumret, pratade med någon i Indien, vi felsökte och kom fram till att musplattan måste bytas ut. Men då är det så bra att vi fortfarande är inom det första årets garanti så att de kommer och hämtar upp den imorgon, skickar iväg den på lagning och lämnar den sedan här hemma igen. Om allt går som det ska, vill säga. Jag måste bara packa in den i bubbelplast och en låda som inte får överstiga en särskild storlek etc. Men ändå, så himla skönt!
Annars har jag ont i kroppen efter gymmet i tisdags och så lyckades jag komma ut på en joggningtur ikväll. Men det är skönt att ha ont i kroppen för att man har använt den och inte bara ont för att man suttit stilla eller börjar bli gammal. Nu längtar jag till helgen trots att jag känner mig stressad för flytten och allt som måste göras medan T är i Sydney på fest och sedan i Melbourne lördag till onsdag. Det får gå ändå på något sätt.
/CC
Kommentera