Några dagar i rad har det luktat gas här hemma. Vi har ju gasspis och även ett uttag där man kan koppla in sin gas heater, så det är inte alls omöjligt att det läcker där någonstans. Jag vet dock inte hur man ska ta tag i det. Kanske testa att tända en tändsticka och se om det säger woooooooff? Eller kanske inte. Men jag borde nog googla på om det är farligt i små doser, jag sitter och inbillar mig att det ger mig huvudvärk, och i så fall måste vi kanske vi ringa någon.
T är i Sydney sedan imorse, man måste ju ta vara på friheten nu när lockdown är över, och kommer hem först imorgon kväll. Han ska gå runt lite med sin kamera och ta bilder, sedan hem till våra vänner i huset där vi bodde i Bronte och så ska de gå ut ikväll. Jag höll dock på att trilla av stolen när han kom in till mig när jag satt och jobbade och skulle säga hej då.
Eftersom han skulle gå runt mycket med kameran så hade han klätt sig väldigt bekvämt. Lite väl mycket bekvämt till och med, i världens fulaste shorts som viker sig i en pösig påse i skrevet, en hatt som han ”måste” ha för att inte bränna nacken och så crocs. Jag försökte förklara att ingen går ut i crocs, jag köpte dem till oss alla för att det inte finns träskor att ha i trädgården här. Men strunt samma, man får så klart se ut som man vill. Men man (jag) kan ju få retas lite också.
När barnen gick och lade sig ikväll så låg jag i Os säng en stund. Och varje gång jag pussade honom så sa han ”Tack mamma!” Du behöver inte tacka varje gång jag pussar dig, sa jag. “But I feel like I want to say tack because it feels so nice when you pussa mig”. Söte lille pojken min som börjar bli så stor och har så mycket tankar och personlighet.
Imorgon får vi se vad vi ska hitta på. Men det spelar ju inte så stor roll vad det blir, det är ju helg och helg är ju bra oavsett.
/CC
KommenteraJag känner mig så himla ledsen, är på gränsen till tårar. En bakomliggande trötthet för att jag inte kommit isäng i tid på månader hjälper definitivt till. Även det faktum att jag vissa veckor knappt rört på mig. Det har regnat så mycket så jag har inte kommit ut på mina älskade promenader.
Morgonen började med att jag kom ut i huset och såg att T hade lämnat lådor och plast och verktyg från igår när han satte upp uteparasollen. Normalt skulle jag klara av det, men nu kände jag direkt en irritation. Det var som vanligt andra bakomliggande orsaker, till exempel att jag är så stressad på jobbet att jag inte ens orkar börja. Men när vi satte oss till frukostbordet och jag sa detta så sa T att han har tänkt på att jag varit så himla sur de senaste tre veckorna ungefär. Så sur att jag förstör för resten av familjen.
Kul att höra. Alla vet vi ju att jag har arget i mig, men jag har tyckt att det har blivit bättre de senaste veckorna. Tydligen inte. Och då blir man ju ledsen. Ledsen över att det ska behöva gå ut över de andra, ledsen över att jag ska behöva gå runt i livet och vara arg och sur så ofta. Och när B sedan vägrade att göra sig iordning för skolan imorse och vi kom iväg sent och fastnade i bilkö, då var det kört. Jag känner mig nästan bakfull och vill bara gråta.
Självklart hör jag att jag tycker synd om mig själv. Det är en del av det hela. Men det är bara så sorgligt att jag kommit till mitten av mitt liv och det är så mycket jag ännu inte har lyckats lista ut och förstå. Som jag har sagt tidigare så jobbade min mamma hela livet på jobb som hon vantrivdes med och hon gick runt med arget mycket på grund av det. Och att jag själv befinner mig i samma situation kommer att förgöra mig. (OBS! För mig är det inte så enkelt som att jag har fel jobb. Jag gillar mitt jobb, men har sådan problem med ångesten och pressen jag lägger på mig själv).
Jag började läsa en självhjälpsbok, vi snackar om att jag ska gå och prata med någon, men det är så himla dyrt. Det är det gamla vanliga med att man mår för dåligt för att ta tag i det. Men samtidigt som allt det här pågår så känner jag även sommarpirr inom mig för huset, solen, min familj etc. Så det är två olika världar av lycka och glädje mot mörker och ångest. If that even makes any sense at all.
/ CC
Kommentera (6)Vad har hänt idag då? Nä, inget särskilt alls, vi köpte bara en ny bil.
Vi hade ju bokat en tid för att provköra en bil idag klockan halv elva. När vi kom dit hade de såklart ingen aning om detta. Sådant förstår jag mig inte alls på, hur kan man boka med någon och sedan inte skriva upp det och hålla sitt löfte. Oprofessionellt. Men det löste sig till det bästa för den killen som kom fram och hjälpte oss var en genomtrevlig mexikan och T sade att han som vi bokat med på telefonen inte låtit lika trevlig (mer som en typisk bilförsäljare, om man får generalisera).
Vi var där för att köra en ny MG ZS och det var precis vad vi gjorde. Vi tog gott om tid på oss och åkte även ut på motorvägen. Det är vad det är, när man kör på större vägar så är motorljudet högre än om vi hade köpt exempelvis en Mazda CX-5 eller Hyundai Tucson. Motorn hade kunnat vara starkare när man accelererar osv. Men. Designen inuti överraskade oss positivt, bilen är mellanstor men stor nog för oss och allt handlar ju om att vi får en helt ny bil med 7 års garanti istället för att försöka hitta en kanske sex år gammal bil av en dyrare sort som inte har för mycket bucklor, revor och annat slitage. Man behöver som bekant kompromissa om inte budgeten räcker till.
Den silvriga varianten kostade $700 mer än vit eller svart, men vi lyckades få den för samma pris om vi bestämde oss där och då. Så det gjorde vi (jag hade redan bestämt mig, det var bara T som ville åka hem och tänka lite så som han alltid gör och ändå kommer fram till samma sak). Vi betalade $500 i deposition, signerade några papper och i mitten på november kan vi åka och hämta vår nya bil! Det blir en lagom födelsedagspresent för mig.
Så nu kan vi börja förbereda för att sälja vår fina lilla Peugeot och hoppas att någon vill ha den. Dock har vi ju problem med Engine Failure- lampan som går på när den vill och om den får för sig att göra det mitt i en försäljning så kan vi nog säga tack och hej till våra efterlängtade pengar. Vi hoppas att det går bra.
Nu har vi beställt thai för att minifira lite framför Billions. Mums!
/CC
Kommentera“I like the food a little, but I hate it a lot.” Det kom precis ur Os mun när middagen inte passade honom. Ungar alltså, de är ju för härliga! Och för jobbiga. T och jag hade precis städat hela huset och kände inte jättemycket för att ha klagande ungar vid matbordet. Men det gick det med.
Vi har en liten 7-åring som kommer hit imorgon efter skolan för att leka med B. Och som bekant får man ta tillfället i akt att städa huset när det kommer besök, även fast gästen ifråga kommer att bidraga till att stöka ner mer med leksaker överallt och hade inte alls märkt om det varit lite damm i hörnen. Lilla G är i alla fall den första som kommer till nya huset sedan vi flyttade in i juni. Det är lite sorgligt egentligen, men har ju sin naturliga förklaring.
Utöver barnbesök så är det imorgon vi ska åka och provköra en MG. Nu när allt är öppet igen så är det dags för oss att hitta oss en större bil. Vi väljer främst mellan att köpa en begagnad Mazda CX-5 eller en helt ny MG zs med sju års garanti. Så det är bara frågan hur plastig den är inuti och hur den känns att köra. Det blir spännande att se hur det går.
Men nu har vi kollat klart på Billions och det är dags för att kvällsläsa i min braiga bok. Livet är ganska fint ibland trots allt. I hate it a little, but I like it a lot.
/CC
KommenteraLedig måndag idag men det har mest känts som en riktig semesterdag. Solen har varit framme hela dagen och jag har mest legat på vår nya sun lounge och läst bok. Väldigt trevligt. Och på lunchen åkte T och jag till en plantskola här borta för att titta på växter att ha under altanen, i köksfönstret och lite varstans. Bara det att klockan tickade på av bara helskotta och snart var det dags för skol pick-up så det blev ingenting köpt. Vi får åka tillbaka snart igen.
Dock har jag fått blåsor i handflatan för jag har spenderat dryga två timmar till att skruva ihop ett skåp som vi ska ha vid bakdörren till att bland annat ställa våra trädgårsskor i. Skåpet är inte köpt från Ikea och kräver betydligt mer jobb för att få ihop än vad man är van med. Jag är faktiskt en fena på att bygga möbler, förstår lätt ritningarna och så vidare, men här är det mer själva jobbet, att det är så många moment, skruvar som inte har förborrade hål etc. Det står att man ska vara två personer och att det tar 90 minuter, så två timmar på en person är inte kattskit. Men till råga på allt så tycker vi inte ens om den träskiva som ska ligga ovanpå. De hade skrivit det i annonsen på ett sådant sätt att man trodde att det var rent trä, men det var träfaneer. Vi pratar redan om att byta ut skivan så vi får se.
Denna veckan känns faktiskt ganska rolig med tanke på att vi har en del planer för första gången på väldigt länge, sedan lockdowns och allt startade. Vi ska provköra en bil på onsdag, på ettårskalas/våffelkalas på torsdag, B ska ha en kompis hemma på onsdag osv. Det är inte mycket egentligen, men i jämförelse med sista tiden så är det a lot och räcker för att bli lite exalterad.
Nu ska jag avrunda dagen och läsa lite till i sängen.
/CC
Kommentera