Jag har just varit på gymmet och jag är så himla glad. Jag älskar ju verkligen gymmet (styrketräning)! Och i nästan ett årtionde var det en del av mig, men för 1,5 – 2 år sedan så kom jag in i något kluster av vardagssjukdomar och motivationsproblem och det är ju så svårt att vända. Jag vet, jag vet, bara för att jag joggade tre gånger för två veckor sedan och har gått en gång på gymmet så är jag inte tillbaka i min träningsperiod och vem vet, jag kanske tappar det igen, men man får väl vara glad för de små segrarna?
Man får gärna skratta åt mig för detta som kommer, det bjuder jag på, men jag är en tjej som inte är särskilt bra på något speciellt. Men när man går in i gymmet, trött och dann och känner sig average, gör sin grej och så går man ut som det där memet med armarna upp i luften och Kanye’s ”I am a God” spelandes på högsta volym, då lever man ju. Och det är förjäkla härligt!
Men fråga mig igen imorgon, för jag känner redan att jag kommer att vara öm i muskler jag inte visste att jag hade. Jag bara undrar varför det är så himla svårt att hålla uppe motivationen för vissa saker man gillar så himla mycket. Det är lite som sex, i perioder pallar man inte så mycket fastän man gillar det som sjutton när det väl händer, haha! Jag är verkligen (inte) kungen av jämförelser. Men jag känner lite att jag ska träna och äta bättre till juni (och efter såklart), men det hade varit skönt att det är en frisk och nöjd CC som flyttar in i Turkosa Huset och inte denna gamla trötta version.
Men det har varit en härlig ledig dag med sol och gym och slappetid, några viktiga samtal och lite planering för huset och dess inredning. Jag kan inte säga att jag är skitledsen för att jag bara jobbar imorgon och sedan är det fyra dagars påskledighet. Fast nu när man är gymtjej kanske man inte får äta påskgodis? Skojar ju såklart, man gillar ju inte påsken för äggen och pyntet. Det är ju ingenting utan lite godis on top.
Slut på svammel från denna kanalen för idag. Om någon har läst så här långt är man värd en klapp på axeln. Klapp klapp.
/CC
Kommentera
Vi kom faktiskt iväg i tid imorse och plockade upp vår hyrbil i Gosford efter att ha släppt av ungarna. Sedan bar det av till Sydney och allt som allt kanske åtta möbelaffärer. Så himla skönt att ungarna inte var med oss, det gjorde hela skillnaden.
Vi hittade faktiskt lite saker som vi vill ha. Bland annat en soffa till det blygsamma priset av $40k. Ja precis, vi snackar ungefär en kvarts miljon svenska kronor för en soffa. Spoiler alert: Den kommer vi inte att köpa! Men vi hittade faktiskt en soffa som vi båda tycker om, till ganska bra pris till och med. Det var i en annan affär för övrigt och inte den dyra dyra. Vi hittade även en TV-bänk som vi gillade och en våningssäng till barnen. Men vi har sedan dess kommit på att det nog blir sängen från IKEA ändå för den här var ganska mycket större (och vi har ont om plats i barnens nya rum) samt mycket dyrare.
Favoritaffären idag var LoungeLovers, en ny affär med skandinavienkänsla, det var här vi hittade soffan vi funderar på att köpa, och det roliga är att i affären finns det möbler som heter Billie (vår dotter), Otis (vår son), Bronte (där vi bott i tre år innan vi flyttade upp här), Stockholm och Coco (vad förra ägaren döpt vår bil till). Är det meant to be?! Men idag köpte vi ingenting annat än några uppläggningsfat på en annan butik.
Imorgon har jag ledigt igen och har inte så mycket planer mer än att jag ska ta det lugnt, ha det mysigt och försöka komma mig till gymmet för att ta mig ur denna hemska omotiverade period jag är i. Ska bli härligt att vara lite ensam under dagen.
/CC
KommenteraSå himla skönt att mina åtta jobbdagar nu är avslutade och jag har min helg framför mig. Sitter just i detta nu och slötittar på Bridget Jones, vilket ju alltid ger feel good-känslor.
Men imorse var det inte så himla ball eftersom att Engine Failure- lampan på bilen helt plötsligt började lysa igen helt apropå. Den har ju faktiskt ställt till med problem redan tidigare, men då har det varit när det har regnat mycket och så fort det varit sol igen har den slocknat. Men idag var det inte alls blött. Och lampan lyste inte orange som den gjort de andra två gångerna utan den lyste rött! Men jag var snart framme vid jobbet så jag körde vidare, utan märkbara problem i alla fall, och hoppades på bättre lycka senare.
Allt är ju nämligen planerat. T har ju till och med tagit ledigt för att han och jag ska till Sydney och reka i möbelaffärer imorgon. Vid lunchtid gick jag ut och startade bilen igen och shit, lampan var kvar. Så jag ringde till T där hemma och han började ringa runt till både verkstaden och för att hitta hyrbil till imorgon. Så gärna vill vi ha vår mysdag, haha! Men eftersom det är precis dags för skollov om några dagar och påsk såklart, så fanns det inga bilar kvar. Tillslut hittade han en i West Gosford och då tänkte vi att T skulle köra bilen till verkstaden tidigt på morgonen, ta bussen och sedan taxi till hyrbilsstället och hämta bilen, sedan hämta upp mig. Och så samma på vägen hem. Inte alls komplicerat och mekkigt.
Men så på vägen hem blev lampan orange och nu ikväll är den inte där alls. Men vi har ju redan bokat hyrbilen och det är ganska skönt att inte stressa med om det är något fel på vår bil när vi ska köra runt så mycket imorgon. Så den nya planen är att ta vår bil och droppa ungarna på skola/förskola halv nio när skolan öppnar, sedan köra till hyrstället och byta bil (vi skiter i verkstaden för tillfället, det gör vi ifall lampan börjar lysa igen) och så kör vi till Sydney därifrån. Mycket smidigare.
Nu får vi bara hoppas att lampan inte är röd imorgonbitti för då går planerna kanske i stöpet ändå.
Hej vad det går med planering i motvind.
/CC
KommenteraDär sitter man vid sitt lilla skrivbord i sovrummet, klockan är halv åtta, och äntligen äntligen ska man börja avsluta jobbet för helgen. B kommer in och ska säga något och när dörren är öppen låter det som att det spolar vatten någonstans. Jag frågar B ifall hon kan vara snäll att gå och titta om det rinner vatten i badrummet eller köket och hon kommer snabbt tillbaka och säger att nej, det är ingenting, bara pappa i köket som rör i soppa. Jag fattade såklart att det inte var det ljudet jag syftade på, men tänkte ändå att jag hörde i syne.
En stund senare hör jag B skrika ”Mamma, kom!” Då står hon i badrummet och där står kranen på för full patte (som man säger i Skåne där jag spenderat en stor del av mitt liv), handfatet är överfullt, det rinner ner via skåpet under och ner på golvet och måste ha gjort länge för det är så mycket vatten att det har letat sig till duschen och ner i avloppet där. Bra att testa lutningen på golvet ändå, haha. Alltså, man undrar ju hur min airy fairy-unge kunde missa det fem minuter tidigare. Vem vet hur länge kranen stått på?! Det är troligtvis O som lämnat, men man kan ju inte bli så himla arg på honom ändå känner jag. Nu har han förhoppningsvis lärt sig en läxa till nästa gång.
Nu har vi precis tjafsat igen om undanplockande i huset. När jag kom ut från ”kontoret” så blev jag serverad mat och det är man ju tacksam för, men sedan spenderade jag en dryg timme på att plocka undan i huset och det är man inte lika tacksam för. T tyckte att jag skulle vara tacksam för att han har börjat slipa ett bord samt lite på en stol, men jag känner inte mig så himla tacksam när man kommer ut till städkaos, översvämningskaos, slipkaos och allt möjligt kaos.
Än en gång kanske jag är tramsig, jag kanske snöar in på mina grejer, men jag vill inte leva i ett kaoshus och om man inte vill det verkar det som att man får vara beredd på att leva med ångest eller bereda sig på en timmes städning minst per dag. Suck.
/CC
KommenteraDå var min jobblördag done and dusted och det har gått bra om än varit en lång dag. Och såklart har solen skinit och T och ungarna har hittat på en massa skoj och då är det klart att man blir sugen på att hänga med.
Vid ett tillfälle när ungarna var ute på uteplatsen och lekte gick T ut och frågade
-Vad gör ni?
-Vi leker Aboriginals!
-…Åh, ok, vad gör ni då?
-Vi går och letar pinnar och gör upp en eld och äter rötter och löv.
Joråsåatt… Knivigt det här med att hålla isär vad som hände ”in the olden days” (som B brukar säga), och hur det är idag.
När jag slutat jobba vid sjutiden så gick jag ut på en timmes promenad medan T städade undan efter dagens lek och stök. Så himla skönt för jag fick lite ångest när jag kom ut efter en lång dag och såg allt kaos och kände bara att, nej, det här ska jag inte behöva städa upp. Så det gjorde jag inte. Det var väldigt ljummet och härligt ute och Terrigal pumpade av liv.
Nu har vi ätit en gammal 80-talsklassiker, fläskfilé med svampsås och potatis och tittat på ett halvt avsnitt av Husdrömmar. Sedan sa jag stopp för jag är för trött och vill gå och sova. Det är trots allt en jobbdag imorgon också.
/CC
Kommentera