Idag vaknade vi till mulet, regn och endast 25-ish grader, väldigt tacksamma över det! Jag kände att jag ville hitta på någonting och var också sugen på sushi så det blev att jag, mamma och O åkte in till stan (Uppsala) medan pappa och B åkte till en trädgård och plockade vinbär. Bra arbetsfördelning ändå känner jag.
Bara det att mamma gillar inte direkt sushi så hon hade tänkt ta något annat, men när vi ska beställa så säger killen att de där har vi inte och pekar på absolut varje varmrätt på hela menyn. Så mamma fick vackert äta sushi ändå. Och eftersom hon inte riktigt ”får till det med pinnar”, så satt hon där och åt med bestick. Inte nöjd, ha ha. Men det var jag, så idag fick lilla mamma ta en för laget.
Sedan började det att regna, så vi bestämde oss för att åka till ett köpcentrum istället. Gränby tror jag det heter. Jag köpte lite grejer, ett par sandaler och en baddräkt till B på Polarn och Pyret, två toppar till mig på Vero Moda och en kofta på Vila. Mamma köpte ett jättesött förkläde till B på Hemtex. Så det blev lite shoppat, trots att jag inte tänkt köpa något direkt. Men det är ju så shopping funkar, it sneaks up on you and suddenly you’re broke.
Nu har vi ätit rårakor med bacon och lingonsylt (så gott!) och jag skulle skynda mig att natta ungarna för att kunna titta på något på tv. Men O ligger här och skriker och har aldrig varit så svår att natta och B håller på att oja (oj:a?) sig över ett plåster som hon vill ha av, men inte vågar att vi ska dra av etc. Så än en gång får de moderliga tjänsterna gå före, ja, livet.
Nu måste jag plocka upp skrikpaketet. Hej.
/CC
KommenteraPå något sätt känns det som att jag igen går och väntar. Och denna gången är det på något så världsligt som att det ska bli lite svalare väder.
Jag vill ut och jogga eller i alla fall gå power walk en gång per dag, men den enda gången det skulle kunna gå på grund av värmen är tidigt på morgonen eller senare på kvällen. Och då är det jag och två barn, så det funkar inte. Sedan har vi planer på att åka till ställen, men de flesta är utomhus och det är svårt nog för oss vuxna, men ännu mer för min bebis när det är över 30 grader ute timme efter timme. Så jag gör det förbjudna och klagar på värmen. Jag är jätteglad för denna härliga sommar, men just nu vill jag faktiskt ha en 5 grader eller så svalare. För att kunna vara ute och njuta mer.
Men nog om de bortskämda tankarna, i eftermiddags tog vi i alla fall oss i kragen och åkte till Pelle Svanslös’s park här i Uppsala. Jag blir så glad när man lagt pengar, tankar och arbete på sådana här saker! Parken var jättefin och rolig, inte bara för B vars ögon lyste, utan även för oss vuxna.
På vägen hem när vi kom åkande stod där en svart liten pudel mitt i vägen. Mamma stannade bilen och jag hoppade ut och lyckades locka honom till trottoaren innan fler bilar kom. Han var gräsig och lite tufsig, men hade en bricka runt halsen. Dock så sprang han iväg när jag försökte få tag på honom för att se vart han hörde hemma. Vi vände bilen och åkte in i de bostadsområden där han måste kommit ifrån och jag gick den lilla grusvägen där han sprungit iväg ända ut mot stora vägen, men lyckades inte hitta honom. Förhoppningsvis har han sprungit hem igen. Han var i alla fall inte på vägen längre och vi kunde inte göra något mer.
Tidigare idag när vi satt och åt lunch hörde jag det bekanta ljudet av min barndom- Glassbilen! Jag sa till B att hon skulle sluta äta och springa och ta på sig skorna och så gick vi ut tillsammans med morfar. B kunde inte förstå vilket paradis man lever i när det kommer en bil full med glass till dörren. Hon valde en låda med småstrutar med strössel osv. på och jag ville ha Glassbåtar. Mums, så gott det var.
Jag tänker dock på en kompis som jobbade med att köra glassbil på somrarna när hon var yngre. Hon har haft en massa jobb, McDonald’s, måla lekplatser etc., men hon sa att detta var det värsta för de har så tighta scheman. Hon hann oftast inte ens stanna och kissa utan behövde köra på och satte därför på kylan i förarhytten så att hon inte skulle behöva dricka och bli så kissnödig. Synd att inte alla har samma härliga känsla för den där trudelutten.
Nu sitter jag i bilen utanför mataffären och ammar liten O. Han är snart klar och då ska vi gå in till mormor och B som redan är därinne och så ska jag plocka ihop lite lösgodis inför helgen. Mer för mig än för B’s skull.
Men om hon är snäll får hon smaka.
/CC
KommenteraNär min mamma var 16 år gammal såg hon sin mamma, min mormor, drunkna framför hennes ögon. Det var höjden av otur med en dammlucka som brast just när familjen var vid älven och mormor var den enda som omkom. Det finns såklart mycket att säga om detta. Hur fel de som var ansvariga för de sönderrostade gångjärnen gjort, hur hemskt min stackars mamma och hennes pappa måste haft det och så vidare, men det tänker jag inte spekulera i här och nu.
Däremot så kom det på tal idag då mamma skulle visa kort på sig själv när hon var liten för en nyfiken B. Ut ur fotoalbumet ramlade ett vykort, med en svensk kyrka på framsidan. Antagligen hade detta vykort varit fastklistrat i albumet tills nu, för mamma hade aldrig insett att det faktiskt stod skrivet något på baksidan. Det var mormor som skickat vykortet till sin sjuåriga dotter, min mamma, som varit hos släktingar i Norge medan hon själv och morfar varit kvar i stan hemma i Sverige och jobbat. Hon skrev om att det var en varm sommar, berättade vad de gjorde och mest av allt att de saknade henne.
Det var så fint att hitta detta bortglömda minne. Så fint att se min mamma läsa det idag och så fint att se kärleken mormor hade till mamma. Jag tror det gjorde min mamma glad. Det gjorde mig glad. Och därför känns ingenting av allt det vanliga vi har gjort idag som lika viktigt. Eller, kanske är det tvärtom. Det är detta vanliga som betyder allt. För jag har en mamma. Min mamma dog inte när hon var 34 år gammal och jag slipper leva med allt det onda som kommer med en sådan händelse.
En alldeles viktig oviktig dag i livet. Oss båda i livet.
/CC
Kommentera
Här är jag. Känner mig så sliten för tillfället. Behöver semester från semestern. Alltid drygskåpsmin.
Imorse medan jag gjorde B’s frukost utbrast hon: ”This is the värsta. All the sadness!” Vad hon menade med det? Fyra år gammal och snackar om ledsamhet. Ingen aning. När jag frågade kunde hon inte riktigt förklara. Men sedan var allt som vanligt igen. Det är bara att hoppas på att hon inte är så deppig som det där lät.
Efter frukosten lade jag O för sin sovning, medan jag och B blev skjutsade till Uppsala city för att vaccinera oss mot TBE. Det hade vi blivit rekommenderade, trots att vi bara är här några månader i sommar. B var som vanligt jätteduktig och efteråt fick hon välja en leksak och valde en ring som hon blev riktigt glad för. Om en månad är vi tillbaka i Skåne och då ska vi fylla på med en spruta till.
Nysprutade och färdiga åkte vi hem till huset igen och hämtade upp mamma och O för att åka vidare till Alsta Trädgård för att äta lunch. Mamma och pappa har varit där innan och tyckte att det passade mig och tänkte att jag skulle gilla stället. Det gjorde jag! Det var gamla stora växthus som de gjort om och hade café, sålde grejer och hade helt enkelt fixat fint och mysigt. Som vanligt var det 30+ grader ute och lite jobbigt med varma barn etc., men allt som allt en härlig utflykt.
Nu är ungarna nattade och jag har cirka 20 minuter på mig att njuta av vuxentid. Njut nurå, skynda, njut!
/CC
KommenteraIdag skulle vi iväg och fika på något mysigt ställe som pappa hade koll på, men som tur var gick vi online för att titta när de stängde och då visade det sig att de inte har öppet alls på tisdagar. Fail. Fast bra ändå att vi fick veta innan vi packade in alla i bilen för att åka iväg. Det fick bli fika hemma istället.
När pappa kom in i uterummet där jag dukat upp nämnda fika tog han upp min uppslagna bok som jag påbörjat idag och började titta. ”Vad är det här för en?” Så börjar han skumma igenom lite. Det är bara det att uppslaget råkar vara på en ganska ingående och juicy sexscen där den kvinnliga huvudpersonen sitter på en mans ansikte och beskriver ingående hur det känns och vad som händer. Needless to say, detta är inget jag känner för att dela med min pappa, särskilt inte framför min dotter som också sitter där, så jag sliter boken ur hans händer och mumlar sanningsenligt ”Det är den sista boken i en triologi, inget du skulle gilla”. Pappa ser lite förbryllad ut när han sitter där med händerna kvar i samma bokhållarställning, men jag räddas av kakorna. Inga fler frågor följde. Kakor kan man lita på.
Idag har det varit varmt! Inte roligt varmt ens, särskilt när jag har en liten O på mig konstant som ett extra svettigt element. Påminner mycket om hemma i Sydney faktiskt, men utan värmefläktar och havssvalka.
Mamma och pappa åkte för att fylla på sina TBE-vaccinationer idag och passade på att fråga om vi borde vaccinera oss också. Det tyckte han (denna han var tydligen en stilig ung, svarthårig man som mamma pratade lite extra glatt om), så imorgon ska jag och B åka och få spruta också. B var kanske inte helglad åt nyheten, men det löser sig nog. Hon är en tuff tjej! Själv är jag mest nyfiken på den svarthårige mannen.
Nu rinner jag snart iväg, måste lämpa O i sin säng och gå ner i källaren, vilken är betydligt svalare faktiskt. CC som vätska känns inte så användbar. Fast stryk det, man kanske har mer nytta av mig om man kan dricka mig ifall man är törstig. Undra hur jag smakar. Ok, nu blir jag konstig här, glömde koppla bort fingrarna från min trötta varelse. Det ska jag göra nu. Hej.
/CC
Kommentera (2)