Alarmet stod på 4.30am imorse. Men det hade jag inte behövt ställa för prick klockan fyra så sa det ping och så vaknade jag av mig själv. Inte för att jag var utvilad, men antagligen för att jag i mitt undermedvetna var orolig för att missa liven med min kurs.
Så klockan fem var jag påklädd och fixad och redo för dagen. Mötet höll på i en och en halv timme och det var som vanligt jättebra. Jag lär mig en massa och energin är så himla positiv så man kan inte annat än att komma därifrån med ett leende på läpparna och i själen. Jag pratade också lite idag och det var roligt. Vi var ovanligt många, 32 stycken, men jag kan tänka mig att det droppar av för det var det första mötet idag.
Hur som helst är det ett aber att jag fortfarande är vaken och trevlig! Men jag njuter av att vara på bra humör, av att ha haft en bra dag på jobbet och att jag och barnen har klarat en hel vecka själva hur smidigt som helst. Än en gång, jag vet ju att folk gör detta hela tiden, år efter år, med sex kids och utan armar. Typ. Och hatten av till dem. Men det jag säger är att när man är van att vara två och har allting uppdelat, beräknar bara halva tiden på morgonen osv. så blir det skillnad när man helt plötsligt ska göra allting själv. Men det har som sagt gått hur bra som helst!
Och nu ser vi alla fram emot att T kommer hem imorgon efter simningen och då ska det börja bli jul i detta hus. I helgen ska vi nämligen äntligen pynta, försöka hitta gran (om det finns några kvar) och så blir det även julfest. Det är så mycket roligt framöver nu att det spelar ingen roll hur trött man är. Lyckan lyser igenom ändå!
/CC
KommenteraEn mamma på dagis berättade att hon hade hittat en orm hemma i sitt hus idag. Hon visste inte vad det var för någon, men den var ganska stor och hon hade varit tvungen att ringa till ormkillarna, de som kommer och tar bort giftiga djur hos en. Det hade gått bra och nu är ormen omhändertagen, men hon var fortfarande ganska skärrad när jag mötte henne. Så kan det gå. Jag kan knappt tänka mig hur jag skulle ha reagerat ifall den där stora ormen som vi hade vilandes i trädgården förra året (eller var det i början av detta?) skulle ha varit inomhus. Inte för att jag är rädd för ormar som så, men man vill helst inte ha dem i sitt privata space. Och så är det ju överraskningsmomentet som inte är så roligt.
När det gäller min utmaning med att inte klaga, prata skit eller vara negativ i 21 dagar så går det fortfarande sådär. Idag tänkte jag att jag hade varit jätteduktig, men insåg att barnen hade varit hemma kanske 1,5 timme på morgonen och sedan hade jag varit själv hela dagen. Inte helt svårt att inte klaga när man är själv och inte pratar. För senare ikväll fick jag byta arm på armbandet en gång, men en gång på en dag är ändå rekord! Fastän jag mest varit tyst.
Imorgon klockan fem på morgonen har jag ett möte med min kurs så det blir att ställa klockan på 4.30am. Lagom. Och nu har jag lite läxa att göra, så ikväll blir det inget tv-tittande. Kanske lika bra det med tanke på den pajade volymen och att det är som att någon skriker en i örat hela tiden. Fast Netflix är lite bättre. Ända tills det kommer en låt eller något ljud. Jag hoppas verkligen att T kan fixa problemet när han kommer hem på lördag så att vi alla slipper få tinnitus.
/CC
KommenteraIbland undrar man om det är värt det omständiga i att hålla på med den här Elf on the shelf varje kväll. Men så händer sådant som precis nu då B gick fram till den (vad heter elf på svenska?) och sade ”Thank you for making it hard to find you this morning, it was fun.” och då känns det ju värt det igen. Jag hade varit klurig och gömt henne lite i en blomkruka. Även om jag tror att B vet att det är vi som flyttar på elfen, hon har sagt en del grejer som tyder på det, så är hon ändå tillräckligt liten för att tycka att det är spännande. Och framförallt att låtsas framför sin bror som den fina syster hon är.
I övrigt var jag precis today old när jag lärde mig att man inte kan trycka sönder ett ägg med handen. Jag visste att ett ägg är jättestarkt från topp till botten, men jag visste inte att man också kan hålla det liggandes i sin knutna hand, trycka allt man kan och ägget är fortfarande helt när man är klart. Man får såklart inte fuska och trycka in ett finger eller något utan det måste vara jämnt tryck. Väldigt häftigt ändå. Och jag som är så stark. Haha.
Nu har jag slutat jobba för kvällen och ska snart laga mat till oss alla. Det blir halloumi ikväll och till det skär jag troligtvis mango, tomat och avokado. Det blir mat i min stil när kocken är borta. Så kan han ha sin intet-smakande förkylningskyckling för sig själv. Så det så.
/CC
KommenteraB kunde inte ta sig upp ur sängen imorse. Hon var så trött och orkeslös och klagade på huvudvärk och halsont, så det blev till att hålla henne hemma. Och skulle hon väl vara hemma kändes det lika bra att hålla O hemma med. För då slipper jag köra två gånger fram och tillbaka till Terrigal samt att O är så himla less på dagis ändå. Han vill börja skolan nu! Tur att det bara är två och en halv vecka kvar. Galet ändå, snart är det jul!
Jag har också varit extra trött idag, så där så att man nästan går runt med whiskeyröst hela dagen, men jag vet inte riktigt varför. Dock har det varit en bra dag och det har varit fint väder idag igen. Det har alltså varit fint sedan veckan innan Ts föräldrar åkte hem, vilket betyder att vi har haft det bra i en hel månad ganska precis. Det är man otroligt tacksam för efter alla månader av hällregn som La Nina förde med sig.
T är som bekant borta i Malaysia denna veckan och det har gått bra att rodda med allt. Visst, det blev lite busy när jag jobbade till 6.15pm ikväll och sedan gick rakt ut på verandan och satte mig med min kurs i en timme innan det blev till att laga middag och fixa med kvällsbestyr. Men det gick det med. Nu sover ungarna och jag ska byta plats på Elf on the Shelf och sedan titta på Vem Bor Här?
Det går ingen större nöd på mig alltså.
/CC
Kommentera (2)Idag gjorde jag så äntligen någonting som jag tänkt på i flera år. Efter att jag hade släppt av ungarna på skola och dagis så åkte jag till Erina och klockan tio hade jag tid på en laser surgery- klinik. Inte för själva operationen alltså, men för att ta första steget och se ifall det hade fungerat för mig att operera mig. Och det hade det!
Jag är tydligen en bra kandidat, trots att jag är över 40, och hon ville boka in mig för operation redan nästa vecka. Sakta i backarna! Så redo är jag inte. Jag måste researcha lite mer, få det att passa in med jobbet och framförallt spara ihop $5,500. För det är vad det kommer att kosta för båda ögonen, ett helt rimligt pris för att förbättra sin livskvalitet ifall man frågar mig. Så innan 2023 är över så är det jag som har nya ögon. Sedan det där med att de gör hål i hornhinnan och lyfter på en flärp etc., det väljer jag att inte tänka på. Ögon är det värsta stället att pilla, tycker jag.
När jag kom hem igen så planerade jag veckan, betalade ännu ett skolevent och gjorde lite mer måsten. Sedan satte jag mig med min nya kurs i två timmar. Japp, jag har hoppat på ännu en. Det kan inte vara så himla roligt att höra när jag berättar om mina kurser hela tiden, men det handlar i alla fall om att jag ska få ännu mer kunskap och stöd för att ta mig dit jag vill komma. Och det är skitroligt! Om än mycket att göra.
Det har varit 28 grader varmt och tryckande hetta hela dagen, så när jag väl kom mig ut på promenad framåt halv fyra så var det fortfarande otroligt varmt och tryckande hetta. Men jag hade tur för minuten jag kom hem igen kom ett åskoväder och det började ösa ner. Så jag slapp det värsta av vädret och kunde gömma mig inne istället.
Nu har O somnat i mitt knä här i soffan och jag ska bära in honom till sin säng så att jag kan ta mig en bit choklad samt byta plats på Elf on the Shelf innan jag glömmer det för kvällen. Det har varit en bra ledig dag och framförallt är jag glad för att jag har tagit tag i någonting som jag skulle gjort för tjugo år sedan. Men jag gör det nu. Och det är den näst bästa tiden.
/CC
Kommentera