VISA ARKIV & KATEGORIER   |   SÖK

Morgontankar på balkongen.

Jag har en sådan jäkla tur att jag inte är mycket för alkohol. För när man lägger sig klockan tre och väcks av ungarna som vanligt 6.30am så hade det varit extremt jobbigt om man var bakfull och trött och inte bara trött. Jag försökte somna om igen, men det gick såklart inte.

Sydney vaknar till liv.

Sydney vaknar till liv.

Så istället sitter jag nu ute på balkongen på trettonde våningen med en kopp te, två mackor med ost samt vaniljyoughurt och njuter i min ensamhet av stadens öronbedövande ljud. Hemma hör jag havet och syrsor. Här hörs faktiskt syrsor också förvånande nog, men de överröstas närapå av den tunga trafik som rör sig där nere. Men jag njuter ändå.

En spartansk frukost, men god då det suger i magen av hunger.

En spartansk frukost, men god då det suger i magen av hunger. Den obligatoriska koppen te står på andra sidan och fick ej vara med på bild. 

Jag njuter av livets olikheter och av den ändå sköna tröttheten jag har i min kropp. Ibland är tröttheten välkommen för då orkar man inte bry sig om att det är ostädat, att man är osminkad osv., man bara sitter och är. Fråga mig igen vid klockan tre i eftermiddag för det är alltid då min trötthetsdipp kommer, men än så länge ska jag bara ta lite tid att sitta här och njuta av livet, av att ett helt nytt år har börjat och att det är min uppgift att fylla de oskrivna bladen med någonting som är värt att komma ihåg.

För min skull. För vi är alla skyldiga oss själva det. Sätt syrgasmasken på dig själv först och hjälp sedan andra. Precis så. Om jag mår bra så blir jag en bättre mamma och partner. Det är inte själviskt att sätta sig själv i första rummet och ta hand om sig själv. Det är själviskt att inte göra det.

/CC

 

/CC


Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

För att få de senaste uppdateringarna