Idag har jag och T börjat med något som jag hörde Kay Pollak berätta om för ett tag sedan. Det handlade om att försöka gå 21 dagar utan att klaga. Och för att påminna sig själv så har man ett armband och varje gång man klagar så byter man arm och börjar räkna från dag ett igen. Jag och T har valt att inkludera även saker man säger om folk. Hade man inte sagt det till människan i fråga så är det bara att byta handled.
Vi började vid lunchtid idag och jag har redan bytt tre gånger, T två. Herregud alltså, när man väl börjar tänka på vad man faktiskt säger (”Måste det alltid vara jag som bäddar?” ”Det vore ju trevligt om du kunde plocka undan din tallrik!” osv.) så inser man att det inte alltid bara är blommor och skönsång som kommer ut. Detta kommer verkligen att bli en utmaning.
Tanken bakom det hela är att lära hjärnan att skapa nya vanor och tankemönster. Om man stannar upp varje gång man sagt något dåligt så lär sig hjärnan till slut att inte göra samma misstag igen. Det är tanken i alla fall, vi får se hur det går. Hur som helst tycker jag att det är väldigt intressant och det kan ju inte skada att bli mer medveten om sina tankar och ord.
I övrigt har det varit riktigt härligt väder idag. De starka vindarna som hängt i de senaste dagarna var borta och efter jobbet satte både jag och T oss och läste våra böcker på altanen en stund. Det hör verkligen inte till vanligheterna på en vanlig vardag så det var fint och uppskattat. Nu har vi ätit middag och det är dags för barnen att knyta sig. Det är redan torsdag imorgon, hej vad det går! Hoppas att det fina vädret håller i sig till helgen också, det hade varit fantastiskt trevligt.
(Jag var tvungen att läsa igenom texten en gång till för att se ifall jag klagat och behöver byta hand, haha. Men jag tycker att jag klarade mig, vilken tur!)
/CC
Plocka undan efter sig är en självklarhet iaf här hemma. Stora som små.
Vem tror de annars ska plocka undan.
Kan köpa att barnen slarvar. Men den andre vuxna? Nä grow up liksom
Hej A!
Ja, du har så rätt. Problemet är bara att jag ofta får panik av stöket och plockar bort innan de ens har fått en chans. Och då lär de sig ju aldrig. Pratar om barnen nu, haha.
T är bra, men vi har olika syn på vad som är lagom undanplockat.
Det är svårt det där, tycker jag.
Kram,
cC
Svår men spännande utmaning! Tänker att det är svårt att veta vad som är att klaga och vad som är fakta? och hur man ska tänka/säga istället..? Tål att tänka på!? Kramkram
Hej C!
Hoppas att allt är bra!
Ja, men precis det! Det kommer ut så himla mycket ur munnen som känns negativt. Men kanske inte direkt klagande alltid. Jag behöver Kay här bredvid mig för att berätta vad som är vad, haha! Men jag gör så gott jag kan och förhoppningsvis kommer det någonting bra ut av det.
Massa kramar,
CC