Ikväll var vi tvungna att kontakta mamman till Bs bästa kompis och göra en sådan där jobbig grej att ta upp bråk mellan flickorna som skett på sistone. Vi var såklart trevliga och frågade mest om hennes dotter också kommit hem ledsen eller arg. Det hade hon, men hennes dotter sa helt andra anledningar än vad vår dotter säger. Det är ju då det blir svårt. Man måste lita på sitt eget barn medan man samtidigt förstår att de är åtta år gamla och kanske inte har full koll på allt som händer. Dock så vet vi om andra barn som slutat leka med denna tjej för att hon är too bossy, så det känns inte som att B hittat på dessa händelser.
Hur som helst så kom vi fram till att vi lämnar det för tillfället och hoppas på att barnen löser det själva. Om så inte är fallet så får vi väl hoppa in senare och samlas allihop och prata. Sådant här är bland det värsta jag vet. Man vill bara följa med dottern vart hon än går och se till att ingen ljuger för henne, säger något elakt etc. Samma med sonen såklart. Men det går ju av förklarliga skäl inte.
Efter allt detta så skulle T dammsuga lite i taket med vår nya dammsugare (det lät ju lite egendomligt, men ibland får man ju städa lite där taket möter väggen). Hur som helst så upptäckte han en ny spricka i taket. Det händer ju ibland när hus rör sig, att målarfärgen spricker lite. Men saken var att det ser ut som att det varit/är fukt där. Dvs, det verkar som att fukten i taket från vårt sovrum nu även har spridit sig till vardagsrummet. God, give me strength.
Så nu är det bara att ringa tillbaka byggaren som var här för ett tag sedan och låta honom quota på det och sedan hålla andan. Min intention för dagen som jag satte imorse var ”One step at a time” då jag hade så mycket på jobbet, men det passar ju väldigt bra ikväll med. Man måste ta en tugga i taget för att kunna äta upp en hel elefant. Så det är bara att börja tugga och hoppas att tänderna håller.
/CC
Kommentera