Idag har det hänt! Vår settlement gick igenom, det tog åtta minuter och gjordes tydligen genom en app, och sedan fick vi nycklarna och nu ÄGER VI DET TURKOSA HUSET! Hur glad? Supermegaskitväldigt glad!
Men detta skedde först vid tolv. Morgonen började däremot med att vi hade vår final inspection i huset för att se att allt var okej inför settlement. Vi åkte dit direkt efter school drop off och var cirka en kvart tidiga och när vi kom runt krönet på vår gata så såg vi att ägaren fortfarande var kvar och bar ut det sista till en stor skräphög utanför vid gatan. (Här bokar man så att Council kommer och plockar upp stora saker man vill bli av med, det finns ingen tipp på samma sätt som hemma). De hade det nog lite stressigt med att bli klara.
Men det roliga var att T fick panik och bara vände rakt av där på gatan. Så där stod ägaren och tittade på oss medan vi panikvände med bilen och gasade iväg, istället för att bara åka fram och gå ut och hälsa. Men som sagt, T fick panik och visste inte vad han gjorde. Så vi parkerade några gator bort i typ tio minuter och åkte sedan tillbaka igen och då var hon borta men mäklaren där. Så himla roligt ändå.
De hade lämnat huset ganska dåligt städat och trädgården var ofixad på framsidan, det vill säga väldigt vildvuxet gräs etc. Men vi hann inte nämna det innan mäklaren sa att han skulle fixa någon som kommer och löser det. Vi hittade även lite mögel på en vägg i en garderob så det måste följas upp. Men annars kändes det superbra och det känns fortfarande helt rätt.
Efter visningen åkte vi hem och väntade på att höra tillbaka om settlement och lite över tolv fick vi meddelande om att nu var det klart. Då åkte vi och köpte pizza som vi tog med till huset. Där åt vi vår mat och så gick vi bara runt och tittade och kramades och planerade och njöt. Sedan var det dags att hämta B från skolan och så åkte vi direkt till måleriaffären och köpte all färg nu när vi har bestämt oss för vad det blir. En timme och $900 senare åkte vi för att hämta O och sedan åkte vi alla tillsammans till huset för första gången.
Vi trodde inte att barnen skulle vara så imponerade av ett tomt hus i halvmörker, men de sprang runt och gömde sig, skrattade och ville inte åka hem. Det blir nog bra det här. Imorgon ska T dit och måla måla måla, medan jag ska jobba på som vanligt. Det känns lite synd eftersom jag också vill vara med i huset, men nu är det som det är.
/CC
Wooohooooo!!!
Äntligen 🙂
Ja, men eller hur!! Det hela har tagit närmare ett halvår snart, så det var verkligen på tiden. Wihoooo indeed!
Vad roligt! Grattis till ert nya hem!
Tack!! Vi hade inte kunnat vara gladare!
Grattis!!! Jag minns verkligen känslan av att kliva in i sitt nya hus när du skriver. Njut!
Tack snälla!
Ja, det är en alldeles fantastisk känsla! Jag vill att den ska var kvar länge, som en karamell att suga på. Nu längtar jag till första natten i huset.
Tack, njuta gör vi!