Jag vet att jag är tjatig, men jag tänker tjata idag med. Man kan ju faktiskt själv välja om man vill läsa eller inte.
Imorse ringde mäklaren från visningen i lördags så där som de gör för att se vilka som är intresserade. Vi hade ju redan sagt till hans kollega att vi inte kunde vara med och bjuda, men det hade tydligen inte kommunicerats. Och det gör såklart ingenting. Så jag sa som det var, att vi älskar huset, men kan inte bjuda mer än XX. Och han bekräftade att det inte kommer att räcka till.
Lite senare under dagen pratade vi med vår granne och hennes sons kompis hade just sålt sitt hus en bit bort härifrån och fått 40% mer än det hade blivit värderat till i början på året och mycket mer än andra hus i området sålts för för bara några månader sedan.
Det jag säger är alltså att allting tyder på att priserna bara stiger och stiger och jag börjar bli extremt stressad! Nummer tre idag var att jag pratade med föreståndaren på Os förskola och sa att det har kommit väldigt mycket nya barn på sistone. Hon sa att, visst, det är av lite blandade anledningar, men bekräftade att det är många som flyttat upp från Sydney.
Neeej! Det är ikke lov! Sedan att vi flyttade upp från Sydney själva för bara 1,5 år sedan skiter vi i. De får inte komma förrän vi har säkrat ett hus! Jag blir nipprig. Jag avskyr att inte veta över huvud taget. Andas, CC, andas.
/CC
Kommentera