Trots att det inte blir något husköp av dagens alternativ heller så känner jag mig ändå hoppfull för att det faktiskt kommit ut lite hus som är värda att titta på.
Det första vi tittade på ligger perfekt i Avoca Beach, vår önskesuburb av de fem vi har på vår lista, och var faktiskt väldigt fin! Det var stort, ljust och man kunde fixa det ännu bättre med tiden. Men en halvtimme senare ringde mäklaren och frågade om vi ville lägga bud. Det ville vi ju, men sedan släppte han bomben. Folk hade redan bjudit och nu var priset 60 tusen högre än förväntat pris. Och vi pratar ju inte SEK utan AUD. Så multiplicera med 6,5 så förstår man hur fattig jag kände mig just då. Hej då, huset.
Hus nummer två var i Wamberal och är helt fixat och färdigt och allt är i toppskick. Men vi kände att det var för polerat för oss. Eller som T sade och slog huvudet helt på spiken: ”Vi vill köpa något fulare i samma prisklass som detta, spara spara spara pengar för att fixa upp det så att det blir som detta i slutändan.” Haha! Och så är det nog. Vi måste liksom få sätta vår egna prägel på det huset vi köper.
Efter visningen åkte vi till lekparken i Copa, efter ett snabbt stopp uppe vid utsiktsplatsen, och träffade upp en svensk tjej som varit med en gång för länge sedan på en svenskträff. Vi har pratats på FB då och då och nu fick vi äntligen till det och möttes upp. Hon har en tvåårig son och en liten son på fyra månader. Det var väldigt mysigt och vi bestämde att vi ska träffas igen, kanske redan nästnästa helg.
Nu kommer T med middagen, deconstructed sushi, så jag måste sluta.
Hej.
/CC
Kommentera