Denna helgen har staten lättat något på reglerna om isolering etc. Det innebär att man faktiskt får lov att åka och hälsa på en annan familj hemma hos dem, förutsatt att man inte är fler än fyra vuxna. Så vi åkte till K i eftermiddag.
Vi har inte umgåtts med några andra vuxna på säkert sex veckor, stackars B (O går ju på dagis så det är lite annorlunda för honom) har inte fått leka med någon annan än O på ungefär denna tid också och det har varit väldigt limiterat med kontakt överhuvudtaget. Så man kan ju tänka sig hur exalterade hela familjen var för att åka till våra bästa vänner! Vi hade så mycket att prata om och ungarna lekte och busade så de somnade som klossar i bilen på vägen hem. Vi åt pizza som nog var den bästa jag ätit sedan vi flyttade upp på kusten och T hade blivit tillfrågad om han ville ta lite bilder på utsidan av deras hus nu när de ska försöka sälja det snart. Han älskar ju sådant så det var en bra dag helt enkelt.
Och innan allt detta hann vi åka ner till North Avoca, vår närmsta suburb söderut, och gick i nya husområden nere vid vattnet, hittade en massa nya härliga gator och blev helt kära. Det gör förresten ingen som helst nytta eftersom vi inte ens hade haft råd till ett garage där, men titta och mysa är ju faktiskt gratis.
En annan rolig grej var att när K var ute på sin morgonpromenad i Wyoming där de bor så gick hon förbi ett hus som var till salu. Hon tyckte det såg så mysigt ut så hon gick in och så ringde hon oss där inifrån och filmade. Allt slutade med att vi åkte dit på visning vid tvåtiden idag. Det var ett alldeles fantastiskt hus på många sätt och faktiskt låg det i vår prisklass, med fyra sovrum och tre badrum, härlig utsikt osv. Men vi känner ändå så starkt att vi vill bo i en av de ställena här vid havet. På många sätt hade det varit bättre att bo i typ Wyoming eller däromkring. Det är fortfarande nära till alla stränder, bara 20 minuter, det är precis vid tåglinjen så man kommer snabbt till Sydney samt att vi kan få fler rum, badrum och större trädgård för samma pris.
Men man kan ju inte alltid vara så himla smart. Ibland måste man gå på känsla och vår känsla säger att nära havet vill vi bo.
/CC
Kommentera