VISA ARKIV & KATEGORIER   |   SÖK

Depression.

Imorse skickade T några bilder från länge sedan. Han är i Singapore och på kvällarna, när han för en gångs skull har lite egentid, sitter han och tittar på gamla kort. T har alltid levt mer i det som varit medan jag lever i framtiden.

A walk down memory lane.

A walk down memory lane.

Ett av korten väckte massa minnen till liv. Det var en period i livet där jag inte mådde så bra. Vi hade varit ute och rest jorden runt i nio månader, innan dess bodde vi i Norge i ett år, och nu var vi tillbaka i verkligheten och skulle börja leva seriösa liv. Vi kom tillbaka till Lund och hamnade i en lägenhet i ett nybyggt område då vi inte hade stått i kö och det inte fanns mycket att välja på. Lägenheten var såklart fräsch och ny, men för mig som gillar personlighet och mysighet kändes det aldrig som hemma.

Jag jobbade på ett jobb som jag är otroligt tacksam för eftersom jag snabbt lärde mig massor som jag använder mig av än idag. Jag träffade vänner som jag fortfarande har kontakt med och vi hade så kul. Men det var också ett jobb som drev mig till en depression och jag drabbades i princip av utmattningssyndrom efter de tre åren av konstant jobb och känslan av att aldrig räcka till.

Jag flydde genom att gå in i en stor festperiod då jag och en kompis festade i Malmö varenda lördag och ibland två gånger i veckan i flera månader. Jag skrev en blogg under denna tiden också, jag har alltid känt att jag måste skriva av mig för att rensa tankarna och förstå livet. Efter ett tag i den galna partysvängen hade jag ca 3000 följare om dagen. Såklart jagade jag inte följare då heller, jag skrev för mig själv, men det blev nog aldrig tråkigt att läsa då det hände så mycket. Snacka om att livet har olika faser.

Det var enormt jobbigt för T i denna perioden. Ibland låg jag bara hela kvällar och grät. Jag fick ge återbud på släktkalas och annat för det fanns ingen ork kvar. Det kändes som att jag hade en krossad flaska i bröstet och det gjorde fysiskt ont. Dag efter dag efter dag. Men det fanns också mycket spännande känslor såsom mina egenkvällar varje fredag då jag satt på balkongen och drack rödvin, rökte (gjorde det i något år där runt, men är en sådan som alltid kan sluta från en dag till en annan) och gick in i musikens värld.

Det som hände var att vi fick nog och flydde till Australien. Dock hade jag självinsikt nog att gå till en psykolog när jag kom hit för att prata igenom de senaste åren. Jag tog en paus från allt och började inte jobba här förrän efter tre månader.

And the rest is history.

/CC

 


Kommentarer


  1. Camilla 6 november, 2019 on 14:59 Svara

    Hej! Så spännande att läsa lite om ditt ”tidigare” liv! Det märks ju att du är van att skriva och formulera dig.
    Jag har förresten oxå läst Världens vackraste man, finns en el fler böcker i samma serie.
    Kramkram från november-Sörmland

    • sydneymamman 7 november, 2019 on 12:29 Svara

      Hej C!
      Jag tänker inte riktigt på vad jag har berättat här och inte. Det är mest bara det jag har i huvudet för dagen som skrivs ner. Men kul att du gillar det!
      Är mitt i boken nu ungefär och längtar hela tiden tills nästa gång jag kan läsa. Om jag känner samma efter att boken är klar som nu kommer jag definitivt kolla upp hennes andra böcker också.
      Hoppas november behandlar er bra och visar sin bästa sida!
      Xxx

      • Camilla 7 november, 2019 on 14:25 Svara

        Jag tycker om att du skriver så ärligt om ”allt”. Såklart man älskar sina ungar, men det är ju inte direkt underbart hela tiden?
        Jag genomgår en stor livskris/förändring och dras till det som känns ärligt och äkta, bla din blogg. Har raderat många konton och bloggar sista tiden.
        November har hittills varit kall och ganska solig, helt ok??

        • sydneymamman 8 november, 2019 on 13:24 Svara

          Haha, ja, jag är totalt oförmögen att hålla tillbaka, ytlighetsprata och inte vara ärlig! Nope, definitivt ingen dans på moln att vara förälder som du ju vet.

          Livskris låter jobbigt, förändring låter bra… Hoppas att du känner att du har kraft att klara dig igenom det och komma ut på ett bättre ställe på andra sidan. Låter som att du tänker rätt i alla fall med att sila bort det som känns negativt. All lycka till dig! Xx

Lämna ett svar till sydneymamman Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

För att få de senaste uppdateringarna