Klockan är kvart i nio och jag har precis spenderat den gångna timmen med att städa innan städerskan kommer.
Hon kommer nu klockan nio och man vill ju absolut inte att det ska vara smutsigt på fel sätt. På det där sättet att hon tycker att vi är äckliga. Sjukt ju. Men jag måste ändå bortförklara med att säga att det har blivit extra stökigt under denna veckan då jag inte kan göra mitt vanliga plockande och fejande samt, bortförklaring 2, att ju mer jag har friat upp för henne, desto mer hinner hon ju göra andra och bättre grejer.
Vi har inte haft städerska sedan innan B föddes och aldrig i Sverige. Är det fortfarande lika mycket stigma över sådant i Sverige än idag? Här är det förhållandevis billigt, $60 för två timmar (ca 400 kr) och då får man badrummen och köket grundligt rengjorda, plus dammsugning och moppning.
Vi är inte på något sätt förmer eller för fina för att städa. Och precis som alla andra städar man hela tiden, varje dag. Plockar och plockar, tar en wipe och drar av damm från fönsterbrädan etc. Men vi är så himla dåliga på att lägga de timmar som behövs på att effektivt städa. Istället går vi runt och har ångest över att det är smutsigt, att vi borde ta oss tid etc. Så nu när jag började jobba heltid i mitten på mats så bestämde vi oss. Ungarna går på dagis hela veckorna, långa dagar. T jobbar och jag jobbar. Vi kommer normalt hem halv sju på kvällen. Vi vill inte lägga de värdefulla timmarna vi har tillsammans på helgerna på att städa, eller ännu värre, ha ångest för att vi inte städar.
Så, detta passar oss nu. I denna fasen i livet. Och det får man tycka vad man vill om. Jag tycker mest att jag måste sluta förstäda.
/CC
Kommentera