VISA ARKIV & KATEGORIER   |   SÖK

Pengaproblem.

Vi hade en riktig katastrofnatt. 

T och jag låg och räknade på och hade ångest över att nu när ungarna börjar dagis på heltid på måndag och jag inte har ett jobb ännu, så får vi inte full lättnad på dagisavgifterna längre. Dvs, redan dyrt dagis har gått till katastrof. Som det är nu kommer vi behöva betala $3000/månad. Det är lika mycket som vår hyra! Vi kommer alltså ha hyra och dagis på $6k i månaden, vilket är i runda slängar 40 tusen kronor. På en lön. Och utan mat, bil, el eller någonting annat. 

Min borderline OCD tvingar mig att ta kort på frukosten varje morgon, oavsett fotovänlighet.

Min borderline OCD tvingar mig att ta kort på frukosten varje morgon, oavsett fotovänlighet.

Men sluta klaga och ta ut ungarna ur dagis då, tänker man kanske. Men det är inte så lätt. Vi kämpade för att få dessa platserna och när jag väl får ett jobb måste vi veta att vi har dagis. Annars kan vi hamna i en sits där jag måste säga nej till jobb för att vi inte har dagis. Gah! Hur som helst, det finns några alternativ. Självklart fortsätter jag att söka jobb som en toking och inte bara inom det jag helst vill ha. Men jag måste också fundera på om jag ska anmäla mig till någon kurs, eller ta ett extrajobb i butik eller så för att då ökar bidraget jag får till dagisavgifterna. Så de betalar mer när man har jobb och mindre när man behöver det som mest. Go figure. Det ironiska är att 2019 är enda året i våra liv som vi har två barn på dagis och då blir jag made redundant och vi väljer att flytta. Bra ändå.

Sitter utanför dagis och kontemplerar livet.

Sitter utanför dagis och kontemplerar livet.

Hur som helst så fortsatte natten med att B kom in och låg och slängde sig hit och dit, sedan fick O värsta hostan i flera timmar och så vaknade de ändå klockan sex. Hur är det möjligt? Men då hade O dragit av sig blöjan och kissat i sängen och B, som inte ätit sin medicin som hon ska mot refluxen, låg och skrikgrät för att hon hade så ont i magen från förstoppning. Allt detta gjorde att vi missade bussen till besöket på dagis, T fick köra oss och jag lämnade B och en otröstlig O skrikandes i en timme. Come on, give it to me life!

Put your feet up.

Put your feet up. Nej, jag äter inte så lite, men jag hade ätit upp 3/4 innan jag bestämde mig för att ta en bild.

128F5195-1B39-4D56-B39E-B38C7E600998

Sedan bättrade det sig dock när vi kom hem och vilade och vi lekte en massa ute på altanen, åt god middag och så har vi planerat en del roligt för imorgon då grannen kom in och bjöd med oss till en utepool för medlemmar på ett hotell inne i Terrigal. 

Jag hoppas att detta blir en sådan situation som man ser tillbaka på om några år och är tacksam för man är på ett mycket bättre ställe och att man lärde sig en massa av det. Vi får inte hoppas att det blir en sådan situation som leder till hemlöshet och dumpster dinners.

/CC


Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

För att få de senaste uppdateringarna