VISA ARKIV & KATEGORIER   |   SÖK

Sorg.

När min mamma var 16 år gammal såg hon sin mamma, min mormor, drunkna framför hennes ögon. Det var höjden av otur med en dammlucka som brast just när familjen var vid älven och mormor var den enda som omkom. Det finns såklart mycket att säga om detta. Hur fel de som var ansvariga för de sönderrostade gångjärnen gjort, hur hemskt min stackars mamma och hennes pappa måste haft det och så vidare, men det tänker jag inte spekulera i här och nu. 

Min lilla B.

Min lilla B.

70A537D4-1D17-456A-8F07-ED8D76EF8957 A6225CF1-4567-4B7F-8DDD-F40E1EBA765A

Däremot så kom det på tal idag då mamma skulle visa kort på sig själv när hon var liten för en nyfiken B. Ut ur fotoalbumet ramlade ett vykort, med en svensk kyrka på framsidan. Antagligen hade detta vykort varit fastklistrat i albumet tills nu, för mamma hade aldrig insett att det faktiskt stod skrivet något på baksidan. Det var mormor som skickat vykortet till sin sjuåriga dotter, min mamma, som varit hos släktingar i Norge medan hon själv och morfar varit kvar i stan hemma i Sverige och jobbat. Hon skrev om att det var en varm sommar, berättade vad de gjorde och mest av allt att de saknade henne. 

Hej O! Och så en bild på min frukost. Det har vi inte haft på länge.

Hej O! Och så en bild på min frukost. Det har vi inte haft på länge.

260F7639-E9F3-4F59-BF82-CFC0C2FD0C29

Det var så fint att hitta detta bortglömda minne. Så fint att se min mamma läsa det idag och så fint att se kärleken mormor hade till mamma. Jag tror det gjorde min mamma glad. Det gjorde mig glad. Och därför känns ingenting av allt det vanliga vi har gjort idag som lika viktigt. Eller, kanske är det tvärtom. Det är detta vanliga som betyder allt. För jag har en mamma. Min mamma dog inte när hon var 34 år gammal och jag slipper leva med allt det onda som kommer med en sådan händelse. 

En alldeles viktig oviktig dag i livet. Oss båda i livet.

/CC


Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

För att få de senaste uppdateringarna