Jag är ju i mina föräldrars hus med barnen. Trots att de har bott här sedan 2000, så har jag själv aldrig bott här. De flyttade hit från Skåne samma år som jag åkte till Sydney första gången i några månader och sedan flyttade hemifrån till en kompis i Malmö.
Hur som helst har mina föräldrar egentligen ganska okej stil, bara det att den räcker inte ända fram. De är alldeles för hemmablinda och sentimentala och sparar på allt som jag, syrran eller någon släkting gett dem genom arv, present eller som vi helt enkelt tänkt kasta bort. Så jag tänkte vara lite schyst och sa ”Mamma, kan vi inte rensa lite i huset nu medan jag är här?”. ”Jo, men det passar ju bra. Du har ju några gamla lådor i källaren och sånt.” ”Hmmm, jag tänkte mer liksom att ta bort och slänga de gamla grejerna som inte är så fina. Typ den gula krukan i badrummet som var fin när vi köpte den ’94.” ”Jaha, fast den har jag ju mina blommor i och jag tycker den passar bra där.” ”Okej, men de här gardinerna då? 90-talet ringde och ville ha tillbaka dem. Och hur snyggt är egentligen snorgrönt?” ”Jag tycker att de är fina. Och de gröna köpte jag för att det skulle matcha med de andra som har grönt i sig.”
Så där höll det på. Sedan började hon berätta vad hon ville byta ut, de enfärgade vita gardinerna i sovrummet. De olivgröna enfärgade linnegardinerna i matrummet och så vidare. Hon nämnde i princip allt som är enfärgat och faktiskt ganska fint. Jag fick bara backa och inse att smaken är som baken. Eller, rättare sagt, vissa har fel och jag har rätt. Nej då, men här var min ödmjuka hjälp inte önskad insåg jag. Mycket frustrerande. Man hade kunnat få så fint här. Men det är bara att acceptera. Nog om det nu.
Nu ikväll när det fortfarande var 30 grader varmt åkte vi till Vik igen och tog ett kvällsdopp. Såklart inte jag och O, men de andra. Det var nog första gången B badade i en sjö tror jag och hon undrade varför vattnet var så brunt och smutsigt.
Med min vanliga otur, kom igen, jag badade ju inte ens, men ändå är det jag som ska drabbas, så blev jag biten av en geting. Jag skulle hjälpa B på med badkläderna och stoppade hennes floaty mellan knäna för att få händerna fria. Men där satt en rackare som blev arg på mig. Och då skrek jag ”kuken!”. Och då tittade B på mig och undrade nog vad det betydde. Man ska ju lära barn ett nytt ord om dagen, säger ju folk. Kuken blev det idag. Mycket användbart. Förra gången jag skulle plocka svamp så hittade vi en enda svamp och jag fick borrelia. Det är så mitt liv är, naturen hatar mig. Och så nog om det.
Vi kom i alla fall på att det blivit ganska sent och att matbutiken närmast stänger klockan sju. Så vi tog det trevliga beslutet att äta pizza istället. Och med pizza menar jag kebabtallrik, för det har jag längtat efter. Det är bara det att jag har två små människor som ska ha mat, bröst, medicin, dusch, hitta dockans kläder, kolla fästingar, borsta tänderna, läsa den längsta boken och allt annat som går att hitta på och inte hitta på. Så min kebabtallrik står på bordet närapå orörd och blir soggig och äcklig.
Barn alltså, de är livet. Jasså? Jag tycker mest de är kallt te och nervpåfrestande. Men sedan kan de jäklarna tina mitt kalla, svarta hjärta. Det måste ju betyda något.
Kanske till och med vara värt en kall och soggig kebabtallrik.
/CC
Alltså, jag gråtskrattar, fattar inte hur du kan skriva så målande? Kalla, såsiga pommes, mums! Hoppas du inte fick för ont av getingsticket, gör ju förbannat ont, inget att gråtskratta åt! Kämpa på med allt! Kramkram
Hej C, jag har saknat dig!
Tack, det är skönt att kunna dela med sig av det som händer och bra om det kan roa någon!
Ja, alltså, getingsticket är en decimeter i diameter idag! Hade glömt hur ont det faktiskt gör. Samtidigt försöker jag säga till B att, närå, getingstick är inget att oroa sig för. Inte alls… fastän hela mammas lår är illrött och svullet. Det går så bra så… Tänker på i gymnasiet när jag blev stucken under ögat. Det var ännu mindre kul, ha ha!
Kram
Läser dagligen och tänker att vi verkar ha samma humor? Mycket igenkänning sen mina ungar var små, plus väldigt fascinerad av erat liv i Australien!
Sist jag blev getingstucken blev det nån allergisk reaktion, hela armen svullnade upp? Nu är den stora utmaningen att inte skrämma Elsan för flygfän osv, försöker vifta lite behärskat.. Kram❣️
Bra att min humor når fram och att man inte tar illa vid sig! Kul att höra!
Ja, alltså, det är inte lätt det där med ungar och djur. B är för tillfället rädd för allt, även de små svarta ”strecken” som knappt ens syns ju. Och fy för, stackars dig med allergisk reaktion!
Kram