Gick ut på en promenad ner till stranden (Bronte) och så vidare till Tamarama. På Bronte Beach var det ett stort filmteam som filmade något. Var väldigt nyfiken på vad, men fick tyvärr inte veta. Och så på Tamarama Beach hade ett gäng ställt ut feta högtalare, pumpade musik och hade en skön fest så här en måndagseftermiddag. Så jäkla rätt!
Dock fick det min dag att kännas väldigt tråkig. O är tokförkyld och gnäller. Jag har ont i halsen och går på zombiefart efter flertalet dåliga nätter och just då kände jag mig bara så himla gammal. Gymmet är uteslutet när vi mår som vi gör, shoppingterapi kan jag inte ägna mig åt för lönen kommer först om några dagar (T’s då, jag tjänar inget på mitt jobb som mamma) och de flesta av mina vänner jobbar eller är bortresta just idag. Som jag sa till T: Det är lättare att vara ensam när jag är själv, för då känner man sig inte lika ensam.
Till exempel så blir varje läckande bajsblöja, varje tvättad maskin, dammsugning etc. nästan lite undermedvetet ett surmoment eftersom att T är hemma och INTE gör det. Men han jobbar ju, egentligen skulle han sitta på något kontor någonstans dessa timmar, så han är ju egentligen inte tillgänglig. Men så går han ut och joggar på sin lunch, medan jag bara kan gå en promenad med vagnen. Och så vidare. Så hjärnan förstår ju att detta är saker man inte kan bli arg för, men en trött kropp och svagt psyke kan ibland säga annat. Vi har absolut inte varit sura mot varandra eller bråkat idag, det är inte så. Bara tankar jag hade i lilla huvudet.
Men nu sitter jag och skriver inbjudningskort till B’s fyraårskalas den 9/6. De enda inbjudningskorten vi hittade var egentligen till bröllop, så ”Välkomna till vår 4-åriga dotters bröllop!”.
Nja, liiiite tidigt kanske.
/CC
Kommentera