B är lite hes och har ont i halsen, så vi skippade gymmet/gymdagis för att inte smitta någon annan och promenerade ner till beachen istället. Det var fullt av människor på stranden, men de som känner mig vet att jag inte är en person som gillar att bada om det inte är överjävligt varmt, så vi gick till den stora lekparken där nere istället.
B var glad och pigg och sprang runt och lekte en lång stund. På vägen hem köpte vi ett bananbröd (äta nyttigare, vadå?) och satt på en trottoarkant och njöt. Dock skulle B äta med plastgaffeln vi fick med och som väntat tappade hon ungefär en fjärdedel av bananbrödet på marken. Suck.
På vägen hem träffade vi en av hennes gulliga lärare från preschool och så en kvinna som har en syaffär på bottenvåningen i vårt hus. Hon är en sådan där som gör en så glad och ger en energi, en sådan som man vill fortsätta prata med och följa med hem. Creepy CC. Hon påminner mig om Kim Anderzon. Nu googlade jag precis Kim bara för det och fick se att hon dött. Men fasen också, vad ledsen jag blev. Där har vi en av baksidorna med att inte bo i Sverige. Man missar en massa grejer som händer. RIP Kim och Tim och alla. Suck igen.
Änywäj, imorgon är det Anzac Day och alla är lediga. Så vi ska åka på utflykt hade vi tänkt. Mysigt!
/CC
Kommentera