När man är en person med dåligt tålamod som hatar att vänta men aldrig blir frisk… Frustrationen är på topp!
Igår skulle vi bara ta en liten liten runda med bilen. Jag skulle få sitta utan att gå ut och bara bli runtkörd för att se lite människor och slippa tristessen av sängen en stund. Jag har inte varit utanför dörren på fem dagar! Men efter en dusch och lite make (vi snackar lite underlagskräm och puder, inte ens mascara) så var jag helt slut, gick och slängde mig i sängen och kom inte upp igen på den dagen. Besvikelsen var stor. Tittade på den gamla filmen Showgirls, vilket i och för sig lyfte humöret lite. Gillade den.
Idag skippade vi således förarbetet och bara gick ut till bilen, så nu har vi varit en runda hemma i Bronte, sedan Maroubra och har precis stannat till i Coogee. Till min ”sjukdom” hör illamående och dålig aptit och nu när jag kände att jag blev sugen på McDonalds så blir det McDonalds. Bra att få i sig något även om det är skitmat.
Så dagarna flyter på. Sakta och halvt tråkiga. Och att jobba imorgon är det inte tal om. Men ikväll blir det de sista två avsnitten av den franska serien Witnesses. Ännu en bra serie vi sett på sistone. Och man får ju vara glad för det lilla.
/CC
Kommentera