Jag har haft ett par dagar av min ”Jag vill flyga fritt- panik” och det går ju sådär bra ihop med att sitta fast inne i ett hus och inte få korsa tomtgränsen. Fast om jag ska vara ärlig så hade känslan med all säkerhet funnits där även om jag varit på en av mina favvoställen i Avoca, Wagstaffe eller Patonga också. Det enda som hjälpt hade varit ett riktigt jäkla äventyr, säg en resa till Peru imorgon. Fast jag vet ju att det ändå inte är där som problemet sitter. Problemet sitter ju i mitt kära gamla huvud, vilket har så mycket grejer för sig.
Men förutom denna välbekanta flyktångest så har det varit bra dagar ändå. Vädret är som taget ur en sagobok, inte för varmt men ändå soligt och blå himmel. På jobbet fick jag mycket gjort och nu på kvällen har jag gått och småmyst i mitt älskade hus och även lyssnat på mina gamla favoriter från förr, Placebo, på högsta volym medan jag rymde ur diskmaskinen. Hörselminnet ändå alltså. Jag slungades tillbaka i tiden och det kom tillbaka så många minnen.
Jag fortsätter med mitt nyttiga ätande och det känns som att det börjar ge resultat och min kropp är gladare. Sedan har jag knappt rört mig en millimeter i dessa dagar vi varit i isolering, saknar mina promenader!, men nu så är det inte långt kvar. Snart får jag och barnen släppas ut i världen igen och det ska bli fantastiskt. Men stackars T får vackert vara inlåst en vecka till. Jag pendlar mellan att vara skadeglad och tycka synd om honom. Och det, mina vänner, säger precis allt om vilken typ av människa jag är.
/CC
KommenteraIdag har vi fått klarhet i lite saker. T har feber idag igen och har äntligen på tredje dagen, tredje RAT-testet, testat positivt. Det kändes skönt faktiskt för vi var så himla förvirrade när han var sjuk i vår Covidbubbla medan testet inte ville ge med sig och visa dubbla linjer.
Vi fick också efter ett telefonsamtal till Service NSW reda på att vi andra inte behöver isolera oss i sju dagar till nu eftersom vi redan har varit sjuka. Lite roligt faktiskt att vi andra får komma ut i frihet medan T vackert får vara hemma till nästa tisdag. Mest för att han alltid brukar vara den med flax medan jag fastnar i kvicksand. Hur som helst så har jag fortfarande symptom och eftersom man måste vara symptomfri i 24 timmar så tänker jag att jag och barnen får komma ut på fredag om vi har tur. Barnen kan ju egentligen flyga fritt redan nu, men de råkar vara 4 och 7 år gamla och då kan man inte vara så himla fri alls.
I övrigt har vi haft en alldeles fantastiskt mysig Australia Day. Vi har hängt en hel del i trädgården och plockat och pillat. Bland annat har vi dragit av de gamla turkosa fönsterlisterna på källarfönstren och häftat upp nytt myggnät. Här kommer det störiga för sedan är vi tvungna att sluta för att vi behöver material från Bunnings och kan inte lämna vår isolering. Men vi fick en del gjort i alla fall och har nu en lista på vad som ska inhandlas när vi får lov.
Eftersom att jag varit ganska sötsugen idag och igår så gjorde jag jelly med hallon i. Det är ju ingenting man brukar äta i Sverige direkt, i alla fall gjorde inte vi det när jag bodde hemma, men det är faktiskt friskt och gott. Speciellt med bär i. Och den är inte så där tjock och smakar ingenting som den man fick på bufféefterrättsbordet på den gamla pizzakedjan som fanns när vi var små. Vad hette den nu igen? Vänta lite medan jag googlar. *Pausmusik* Pizza Hut! Så var det ja. Fast T fick bli min Google för han vandrade just in.
Nu ska jag ta en dusch och sedan är det dags att skrämmas ihjäl av Kastanjemannen. Nu är jag äntligen där igen då jag har en bra bok och en bra serie på samma gång. Det är så jag vill gå igenom livet.
/CC
KommenteraIdag är det tisdagfredag för vi har ledigt imorgon då det är Australia Day. Men även om det är väldigt trevligt med ledigt så får vi fortfarande inte lämna vårt hus och vår tomt. Tekniskt sett skulle vi få komma ut i frihet imorgon, men bara om man inte har haft symptom på 24 timmar och så är inte fallet. Jag är fortfarande sjuk, men idag har det känts lite bättre faktiskt.
Det intressanta är att idag har T haft feber. Han har varit en riktig liten man flu-klagare, men han har testat sig med RAT test och de har varit negativa två dagar i rad. Så himla konstigt. Har han någon annan slags förkylning nu helt plötsligt? Vi som inte ens har träffat någon. Jag sa till honom att han får åka till sjukhusets testning imorgon och se om de riktiga testen säger annorlunda.
Annars rullar det på här hemma. Det är sol varje dag och kvällarna spenderas på verandan eller i trädgården för ungarna. Jag äter nyttigt fortfarande och serien Kastanjemannen är riktigt bra, precis som utlovat. Det är inte jätteroligt att vara fast hemma mot sin vilja, men det är inte helt illa heller. Men om vi kommer vara glada när vi väl får komma ut! Som en nystart på något sätt.
/CC
KommenteraIdag har det gått en vecka sedan B testade positivt för Corona och vi gick in i isolering. Så vi skulle fått komma ut idag om det inte vore så att O blev sjuk efter någon dag och sedan jag med. Nu är det tidigast onsdag som gäller. T testade sig idag och är fortfarande negativ. Så himla egendomligt. Men som jag brukar säga, han rider på en räkmacka genom livet och det enda jobbiga han har är att ta hand om mig.
Jag har haft onödigt ont i halsen men har trots det haft en bra dag. Jag har planterat lite växter i krukor, legat på altanen och läst min bok, ringt tre samtal för saker som behövde fixas (hushållsasmin typ) och gjort en helt ny hushållsbudget för 2022 med våra uppdaterade kostnader. Så jag har fått en del vettiga saker gjorda också. Och emellan så har jag spelat spel med ungarna och lite annat.
Det bästa var också att våra nattduksbordslampor till sovrummet kom idag. De blev annorlunda än jag hade tänkt mig, men ändå bra. Vårt rum är mycket mysigare nu och känns lugnt och inbjudande. Men vi har fortfarande saker att göra, bland annat måste vi ha hit en elektriker för att ta bort lamphållare på väggen som sitter snett och som vi har bestämt oss för att inte använda. Hemma har man ju sådana där sockerbitar som man använder för att stoppa en sladd som ej används, men det finns inte här! Alltså måste man ha hjälp av en elektriker så fort det är något. En kompis berättade om våra sockerbitar för en elektriker och han bara ”Men det låter ju skitsmart!”. Ibland undrar man vad detta landet håller på med. Men nu ska jag inte vara en förrädare.
T står ute i det varma kvällsvädret och grillar, ungarna tittar på en kvällsfilm och jag flyter runt lite och njuter och låtsas som att jag inte har Corona och egentligen mår på gränsen till att orka någonting. Nu har vi sett klart på den norska The Girl from Oslo (Bortfört) och ikväll ska vi försöka med en ny serie som heter Kastanjemannen och som en läsare rekommenderat (tack A!). Ozark får vänta lite till. Jag blir så pirrigt glad när jag ska börja en ny serie, eller en ny bok för den delen. Det finns ju alltid en chans att man för en stund öppnar dörren till en parallell värld som är helt fantastisk. Någonting nytt som blows ones mind. Vi får se hur det går.
/CC
Kommentera (10)Det är lite jobbigt för huvudet och kroppen att kommunicera just nu. Huvudet har en toppenhelg! Det är sol, vi grillar, vi hänger på altanen, läser, fixar i trädgården och umgås. Men eftersom att jag har Corona så är jag inte riktigt där. Jag mår sämre idag, dock är det fortfarande bara som en rejäl förkylning, men trots det så är jag sjuk nog att inte ha ork att deltaga i allt eller vara superperky hela tiden.
Jag har även varit inne i ganska mycket ångest idag. Det blir ju oftast så på söndagar när jag börjar tänka på en ny vecka av vardag. Jag klarar inte av att helgerna är 10/10 och att jag i slutet på varje helg har en känsla av att allt bra är över och förbi. Jag lever (med vissa undantag) bara på helgerna. Och jag vet att det sitter i mitt huvud och jag ska försöka få bukt med det med hjälp av min life coach. Men vi har skjutit på det flera veckor nu på grund av Covid.
Jag har så lätt att veta vad jag inte vill i livet, men att veta vilken väg man ska ta är inte alltid lika lätt. Jag har ingen direkt talang eller något jag är extra duktig på (jag säger inte detta för att man ska tycka synd om mig, utan bara som ren fakta) och då blir det extra svårt att bestämma vad man ska satsa tid, energi och pengar på. Jag pratar i mitt fall som vanligt mest om jobb. Men även om jag skulle byta jobb helt och hamna mer rätt så tror jag att det är viktigt att jag tar tag i roten till mina problem, vilka bland annat är dålig självkänsla inom just dessa områden. Inom andra områden är jag en amazon i självförtroende. Så kan det gå.
Nog om det nu, helgen är snart slut och än så länge får vi komma ut i frihet på onsdag. Men frågan är om T kommer klara sig helt eller om han också blir sjuk nu. I så fall får vi sitta i husarrest i en vecka till. Jag längtar något otroligt efter att åka på utflykt eller bara ta en promenad, men samtidigt går det bra att vara hemma. Det kunde vara värre. Om vi till exempel hade varit fast i vår allra första lägenhet i Aus som vi kallade bat cave hade det varit katastrof. En studio som var mörk och fuktig. Nu bor vi i paradiset och har en trädgård. Så vi är tacksamma.
/CC
Kommentera (2)