Godkväll alla vackra <3
Hela dagen har jag gått omkring som i ett vakuum med en mördande trötthetskänsla och värk i nacke, axlar och rygg.
Vi hade tur igår!
När det som bara inte får hända händer…
…jag och mina vänner har varit med om en trafikolycka!
🙁
Det är just nu svårt för mig att riktigt ta in vad som faktiskt hände där uppe i rondellen vid Lillänge i Östersund vid 17-tiden igår kväll.
Precis när jag hade börjat köra in i rondellen från uppfarten på E14 smällde det till bakifrån. Ordentligt.
Det kraschande, krasande ljudet.
Minneslucka på minneslucka.
Känslan idag?
Helt overklig & i ett vakuum av bedövande trötthet…
Gårdagskvällen spenderades på akuten med nackkrage, röntgen, poliser som kom på besök och tog upp anmälan. Inga skelettskador på någon av oss, men däremot konstaterade pisksnärt/whiplash skador.
Hur ska jag orka med allt detta?
Den avgrundsdjupa känslan när tanken gång på gång snuddade vid vad som hade kunnat hända om…
… mina älskade barn!
<3 <3 <3
Och mitt i detta chockartade kaos – ljudet från CTG-apparaten av en ”liten galopperande häst” – ett litet tickande hjärta – tack och lov mådde Linas bebis (v.38) bra!
<3 <3 <3
Till alla er vänner & bekanta som har hört av er under gårdagskvällen och dagen vill jag säga;
Tack alla ni fina som hör av er för omtanken <3 Är ledsen om jag inte kan svara just nu, har alltför många tankar som snurrar runt i huvudet.
Jag hör av mig så snart jag orkar…
… och även till Dig – tack för att just du läser <3
Livet är lika skört som vackert.
Det tåls att påminnas om. Ta hand om varandra!
Med kärlek <3
/Susanne