Om mig

Plockar upp spillrorna av ”den jag en gång var”!

Godkväll du vackra! <3

12122945_10153535571235033_1934946271413012795_n

Hoppas att du njuter av en riktigt härlig fredagskväll. Här har jag precis haft ordentligt fredagsmys tillsammans med mina tre småhjärtan som nu sussar sött efter att jag stoppat om dem alla i sina sängar.

<3 <3 <3

Är det bara jag som alltid halkar extra djupt i mina tankar under hösten?

Just denna höst slickar jag mina sår mentalt och gör mitt bästa för att plocka upp spillrorna av

”den jag en gång var”

efter det gångna årets

”offentlighetsrace”

Detta inlägg;

HEJ OCH VÄLKOMMEN TILL MIN BLOGG!

(klicka på länken HÄR för att läsa)

var det första jag skrev när jag motvilligt gjorde entré i bloggvärlden på TV3 i enlighet med kontraktet på TV3:s begäran i samband med att Ensam Mamma Söker började sändas under förra hösten…

Jag är 100% säker på att jag aldrig någonsin hade börjat blogga på dessa ytliga premisser om det inte varit för just min medverkan i EMS…

Många är de ”vänner” som har kommit och gått under det senaste året.

Och vet ni vad?

Ett tag var jag faktiskt farligt nära att tappa bort mig själv helt och hållet…

Offentlighetens ok kan stundtals vara blytungt att bära.

Vänner och bekanta får svårt att skilja mellan offentlig och komersiell bild som förmedlas via olika sociala medier, ett tillklippt och väldigt begränsat tv-format, skvallerpress (den ska vi för övrigt inte ens tala om ;))

och verklighet!

Jag vet allt och lite till om det numera.

Love it or hate it.

There is nothing in between. 

Ett faktum jag har landat i.

I en småstad som Östersund är det nästan omöjligt att inte bli dömd, stämplad, kategoriserad och alltför hastigt inslängd i- och för evigt förpassad till ett för den aktuelle jantelags-knarkande domaren själv för stunden ypperligt passande fack.

Så därför…

Ett innerligt tack till bredden fyllt av kärlek till alla er som kunnat se mellan fingrarna och lyckats med konststycket att läsa mellan raderna – i alla de olika kommersiella sammanhang jag kastats mellan och som gradvis har flätats in i mitt och barnens liv under det senaste året – tack för att ni fortfarande finns kvar vid min sida <3

12096230_10153535571365033_5261016169498777377_n

Till alla Er som vet vem jag verkligen är!

<3 <3 <3

Jag är den jag alltid har varit.

Inget,

absolut ingenting,

tyder på någonting annat!

Tack för att ni finns <3

Och ett stort tack för att just Du läser min blogg!

Med Kärlek <3

/Susanne

Thights, tå-skor, ”thinking outside of the box” – ingen pappa som bestämmer här hemma hos oss!

God morgon fina du! <3

Efter att ha lämnat av Ayla på skolan och Alicia & Lily- Eileen på förskolan sitter jag nu här vid frukostbordet bland travar av studentlitteratur med dagens allra första kopp kaffe – den i särklass allra bästa på hela dagen – aaaaah! :)

Filosoferar lite över livet…

IMG_3806

En sak. Visst är det väl helt fantastiskt hur träffsäkert barn kan uttrycka sig?

Ibland önskar jag faktiskt att även flera av oss vuxna hade kvar vår barnsliga förmåga att tänka lite mer fritt ”outside of the box” i en 6-årings tankebanor!

Har en stark känsla av att världen skulle vara så mycket bättre då på något vis…

Fredagens konversation med Ayla <3

Ayla:

– Mamma får man ta med sig godis till skolan?

Jag:

– Nej det får man ju inte, det vet du ju. Men varför inte tror du?

Ayla:

– Om man tar med sig godis till skolan, då kanske alla andra vill smaka och om man säger nej då kanske de blir ledsna…

… och då slösar man ju på kompisar!

Hahaha!

Så sant ju.

Helt enkelt och inte konstigare än så.

😀

För att slösa på kompisar det är ju verkligen inget man vill göra

😉

Älskade kloka unge!

<3 <3 <3

Barn är så brutalt ärliga, raka och i deras värld är allt så okonstlat och avskalat som det kan bli.

I alla fall så länge de går i förskolan…

Nu när Ayla har tagit klivet in i skolans värld så blir det så himla tydligt hur vi vuxna och hela samhället runtomkring oss påverkar även våra barn, i allt lägre åldrar…

…tights, tights och åter tights ska det plötsligt vara för Aylas del!

Varje dag i skolan.

Och TÅ-skor på det!

Inget i den gamla garderoben duger plötsligt längre…

Och vad gör mamman då?

Hon åker bums till klädaffären och inhandlar både tights och tåskor såklart.

För visst vill jag ge mina döttrar en känsla av att de också har något av det där som ”alla andra har”.

Men så kontrasten till denna nya pryl- och klädfixering här hemma vid middagsbordet igår kväll när Lily-Eileen upprepar i ett ständigt mantra;

– Mamma vi har ingen pappa som bestämmer här hemma, det har vi inte… För våran pappa bor ju i Indonesien och han bestämmer inte över oss! Och Alicias pappa bor inte heller här och inte Aylas heller…

Som det skär i mammahjärtat att en 2,5-åring ska behöva göra den insikten.

:(

– Nej ni har ju samma pappa och han bor i Indonesien, svarar jag så rakt enkelt, okonstlat och naturligt som det nu kan bli.

Brevid sitter Ayla och Alicia tysta och lyssnar tills Ayla flikar in.

– Ja vi har samma pappa alla tre, men Alicia och Lily-Eileen, ni hann aldrig lära känna honom…

… innan han reste iväg.

(sista gången barnen träffade sin pappa i juni 2012 var Alicia 11 månader och Ayla 2,5 år)

Lily-Eileen var då ett 7-8 veckor gammalt embryo i min mage…

IMG_9644

En pappa som är med och bestämmer här hemma

Det är ”något” jag aldrig kommer att kunna ge mina döttar…

… ett faktum vi måste lära oss att leva med och vara lika lyckliga för det…

kan man det någonsin?

Jaja, vad vet jag…

… den som lever får se!

Och just nu så är det är bara att deal with it!

Livet har så många olika sidor och helt ”rättvist” kommer det aldrig någonsin att bli.

Inte för någon av oss.

Med Kärlek <3

/Susanne

Mina ädelstenar & diamanter!

God kväll du vackra <3

Tittar in här på bloggen en snabbis ikväll bara för att jag så himla gärna skulle vilja dela med mig av denna bilden!

<3 <3 <3

IMG_1833

Mina tre stora ljus i tillvaron! Mina älskade döttrar – finns inte ord nog för att beskriva all min kärlek till er!

<3 <3 <3

Känner mig dessutom så himla glad och tacksam över mitt nya armband från

Omnilath of Scandinavia

som damp ned i brevlådan idag!

Handgjort och specialdesignat just för mig med den fina tanken att de tre ädelstenarna från Fjärran Östern symboliserar mina tre döttrar som jag alltid bär med mig i mitt hjärta!

Jag älskar symboliken.

<3 <3 <3

Mina älskade barn är mitt ljus och deras bästa min ständiga ledstjärna – det som får mig att orka gå vidare just nu!

396052_10151408942060033_1307670043_n-2

Den nästan overkligt magiska himlen över Storsjöns is i Östersund under de timmar måndagen den 14 januari 2013 när världens vackraste lilla lillasyster – min tredje dotter – kom till världen.

Helt sagolikt vackert och otroligt symboliskt för mig!

Tre solar – en för vart och ett av ljusen i mitt liv

Ayla <3

Alicia <3

Lily-Eileen <3

Måste tillägga att detta är den ENDA dagen i hela mitt liv då jag sett detta ljusfenomen!

Om jag inte trott särskilt mycket på övernaturliga fenomen tidigare i mitt liv så kan jag lova att detta verkligen fick mig på andra tankar

😉

Vad tror du om det övernaturliga?

Jag tror på alla naturlagar och vetenskapen – visst – men samtidigt så vill jag på något sätt så gärna tro att det finns något mer!

Mycket större krafter större än vi själva här på jorden.

Vill än en gång passa på att rikta ett innerligt tack till alla er som på olika sätt och vis har hört av sig till mig under de senaste dagarna både här på bloggen, Instagram, Facebook och SMS. Ert enorma stöd all er omtanke och hälsningar fyllda av kärlek betyder så otroligt mycket för mig!

Glamour200022

TACK FÖR ALLT

<3 <3 <3

En av Er bloggläsare delade med sig av ett citat som verkligen har etsat sig i mitt inre under de senaste dagarna; 

”I lost diamonds while I was busy collecting stones…”

Detta vill jag bära med mig eftersom jag tycker att det är så otroligt tänkvärt och viktigt att ständigt påminna mig själv om.

Varför måste vi människor hela tiden jaga efter mer när vi redan har allt och lite till i våra liv?

Jag är så innerligt tacksam över det jag har!

Nu ska jag gå och stoppa om mina tre alldeles egna små diamanter, snusa på – och pussa dem på kinden en gång extra innan jag också kryper isäng för kvällen.

Hoppas att du njuter av en riktigt mysig kväll <3

Och glöm inte bort att vårda dina egna diamanter!

😉

Med kärlek <3

/Susanne

Nyskild med två barn under tre år & fem veckor gravid med min tredje dotter!

Hej kära du <3

Jag har beslutat att jag vill dela med mig av vissa delar av min historia, delar som jag tidigare valt att vara helt tyst om…

… vissa av de delar som ledde fram till att jag i början av juni 2012 stod som nyskild mamma till två döttrar på 2,5 respektive 1 år samt fem veckor gravid med min tredje dotter…

… ensam på heltid. Med enskild vårdnad.

Skilsmässan var ett gemensamt beslut.

Vårdnaden likaså.

Men valet om jag skulle behålla barnet var helt och hållet mitt!

Om man nu överhuvudtaget skulle kunna kalla det ett val?

För mig var det situationen till trots inte ens ett val om jag skulle behålla barnet eller ej

– för mig var det en ren självklarhet!

Det kändes så oerhört starkt i hela min kropp, ja känslan är nästan svår att beskriva med ord,

det kändes i hela mitt hjärta att;

– självklart så ville jag ha detta barn – mina två döttrars ofödda syskon!

Oavsett om jag skulle bli tvungen att uppoffra i princip allt annat i livet.

<3 <3 <3

466648_10151612042325033_2071733364_o

<3 <3 <3

Graviditeten med Lily-Eileen blev tillsammans med kärleken till mina två älskade Ayla & Alicia ljuset i mörkret efter allt jag gått igenom innan skilsmässan- det som fick mig att orka gå vidare – det som gav mig hopp om framtiden och fick mig att känna innerlig / äkta lycka igen!

För att du bättre ska förstå den situation jag då befann mig i läs gärna Susanne Kvarnlöfs reportage ”Ensam mamma till tre”  i Östersundsposten om mig och flickorna som publicerades i mars 2013

HÄR

396052_10151408942060033_1307670043_n-2

Den magiska himlen över Storsjöns is i Östersund under de timmar måndagen den 14 januari 2013 när världens vackraste lilla lillasyster kom till världen.

Så sagolikt vackert och otroligt symboliskt för mig. Tre solar – en för vart och ett av ljusen i mitt liv 

– Ayla, Alicia och Lily-Eileen 

<3  <3 <3

Man klarar så otroligt mycket mer än man tror – man klarar det man måste!

Och hur?

Svaret på den frågan skulle jag vilja illustrera i text med ett citat från Susanne Kvarnlöfs fina reportage om mig och flickorna;

<3 <3 <3

Den 14 januari föds Lily-Eileen

<3 <3 <3

Någon dag efter födseln får Alicia och Ayla komma och hälsa på sin nya lillasyster. Alicia bär en goseråtta som hon och Ayla valt som present. Mormor bär en blombukett och Alicia vill bli buren av morfar. Alicia är glad när hon får träffa mamma igen medan Ayla efter en snabb kram, går in i rummet.

– Var är hon, frågar hon.

– Hon är så liten så du ser henne inte, säger Susanne och följer med fram till sängen.

Vid fotändan av sängen ligger en liten Lily-Eileen. Ayla vill gärna hålla och Susanne hjälper henne. Ayla känner försiktigt på hennes lillasysters hand. Alicia springer runt i rummet och närmar sig försiktigt sängen. Hon tittar lite misstänksamt på sin nya syster och springer sedan i väg igen.

Ett foto på flickorna står på rullbordet vid enkelsängen på Susannes rum på BB. Hon ser pigg ut trots att hon blev snittad i förrgår. Hur ska hon klara det här, tänker jag när jag går därifrån.

Men svaret är lika given som frågan.

Kärlek.

<3 <3 <3

Och nu med facit i hand – ja så är det.

Kärleken till barnen övervinner allt och ger en sådan enorm kraft och styrka!

Utan kärleken hade det aldrig gått.

Och inte utan allt det fantastiska stöd jag har fått från mina älskade föräldrar <3

470575_10151751764435033_1950107630_o

Allting är möjligt – och man klarar det man måste!

Självklart så rör det upp en massa tankar och känslor när man gräver i vissa delar av sitt förflutna som kanske vore bäst att lämna begravet under skogens allra största & tyngsta sten?

Eller?

Ska man fortsätta och gräva vidare?

Gräva upp det en gång för alla tills det inte finns någonting kvar i slumrandes i det dolda!?

Vad tror du?

All min kärlek och tacksamhet till min älskade familj och mina närmaste vänner

– utan er hade jag och barnen aldrig varit där vi är idag! 

<3 <3 <3

10423274_10152728090215033_1026553167178396094_n

Tack för att du läser <3

Ta hand om dig själv & dina nära & kära!

Med kärlek <3

/Susanne

Det är en stor dag idag – hurrar för min älskade syster!

God kväll <3

Idag har jag hurrat flera gånger om för min älskade lillasyster Karin som passerar det gyllene 30-års strecket idag!

Grattis på Din 30-årsdag älskade syster <3

IMG_9500

Hipp hipp!

Vi firade i förskott med den närmaste familjen redan för två veckor sedan <3

Min syster är en av de människor i mitt liv som står mig som allra närmast och jag är så innerligt glad och lycklig över den fina, djupa och nära relation vi har! Önskar av hela mitt hjärta att mina egna döttrar en dag kommer att få uppleva detsamma sinsemellan. För mig är det en sådan självklarhet, men det är ändå något som inte är alla syskon förunnat har jag förstått!

IMG_0209

Inte är det många skeden i livet som vi inte har upplevt sida vid sida – min syster Karin och jag. Visst har vi under perioder gjort olika saker på olika håll, men väldigt mycket har vi även gjort tillsammans.

Vi växte upp i ett hem fyllt av kärlek, framför den sprakande brasan i den vedeldade stugan, uppe bland myggornas surrande på hjortronmyrarna på fjället, drickandes varm choklad sittandes på en omkullfallen trädstam ute i bärskogen, liggandes i solgasset på de solvarma, saltstänkta bohuslänska klipporna lyssnandes till havets brus och busandes barfota med pappa i sanden på de kritvita sandstränderna vid havet – tillsammans. Åkte längdskidor, slalom, snowboard, grävde snögrottor och hade pulkarace- och snöbollskrig – tillsammans. Pysslade i timmar inför jul och påsk och lärde oss allt om fåglar och fågelsång som är värt att veta av mamma – tillsammans.

Piercade navel och tunga efter mammas strikta men välvilliga förmaningar om att i alla fall inte tatuera oss – tillsammans. Botaniserade i pappa Björns stora skivsamling förälskade oss som frilansande musikjournalister i den lokala musikscenen, besökte musikfestivaler och reste på charterresa till Turkiet och Grekland, drack Ouzo och dansade magdans för första gången tillsammans. Tog del av mystiken i de förtrollande historiska labyrinterna och mötte upp vår oslagbare Professor Kung – but that is another story – under karnevalen i Venedig utklädda till oigenkännlighet tillsammans.

Vi gav oss iväg och upptäckte Asien, backpackade runt i månader och dansade nätterna långa på Fullmoonparty i Thailand, upplevde Bangkoks underground ska- och hårdrocksscen tillsammans. Snorklade bland havssköldpaddor över de indonesiska korallreven, besökte färgsprakande, rökelsetyngda ceremonier i hinduistiska tempel, arbetade som personalansvariga på en SPA- och hotellanläggning på Bali samt var engelskalärare för bybarnen tillsammans.

IMG_0187

Min syster & jag på ett oförglömligt äventyr – utflykt i Amed på Bali med ”larger-than-life”-karaktären & konstnären Jason Monet (för övrigt Claude Monets barnbarn) – ja vilka tider det var!

Bodde i kollektiv, arbetade som servitris & bartender på skaldjurs- & bryggrestaurang när vi gjorde flera sommarsäsonger i Grebbestad – vårt älskade västkustparadis – tillsammans.

Gifte oss under samma sommar och födde våra första barn med bara några månaders mellanrum, de andra likaså och upplevde småbarnsåren som ensamstående tillsammans!

IMG_9486

Att ha fått dela så otroligt mycket av mitt liv, så många magiska ögonblick med dig Karin – jag finner nästan inte ord för hur mycket det och du betyder för mig – jag älskar dig så kära syster!

Hoppas att även Du har någon alldeles extra betydelsefull person i ditt liv <3

Det behöver ju inte just vara en syster!

En bror, en förälder, en släkting eller en nära vän kanske

– visst värmer de i hjärtat?

Ha en riktigt fin kväll <3

KRAM

/Susanne