Nu har mina små skatter somnat sött i sina sängar för kvällen. Och jag sitter ensam.
Ingen Mattias hos oss denna helgen…
Let’s dance och katten Marley håller mig sällskap.
Det bli alltid så extremt tyst och tomt här hemma efter att barnen har somnat eftersom det alltid är full fart och allt rullar på i 110 i princip hela tiden när de är vakna! 😉
Vi stannade till på väg hem från förskolan för en liten bygga-snölykte-paus.
– Vi vill att du alltid leker med oss mamma!
Kändes som ett gott betyg på snölyktebygget och en perfekt start på fredagsmyset <3
– Sen ikväll då kan vi tända värmeljus här i säger mamma!
– Åh vad spännande!
Sagt och gjort!
Efter fredagsmys med popcorn och lite godis framför Bolibiompa & Amigo tillsammans tog vi på oss ytterkläderna & gick ut och tände upp snölyktan vid entrén…
– Titta, titta!
Supermysigt blev det <3
Bakslag för våren till trots, så gillade vi i alla fall läget och gjorde det bästa av situationen
ett riktigt fredagsmys med… LYS som flickorna sa – blev det
älskade barn!
”The small things in life – are the big things!”
<3 <3 <3
I kväll blir det tidigt i säng för min del.
Trots att jag knappt har ställt en väckarklocka på de senaste snart sex åren så vet jag att det blir till att stiga upp med tuppen imorgon igen
– no mercy!
Har ju tre livs levande små väckarklockor som flitigt sköter den saken 😉
Får jag sova till halv sju är det en rejäl lyckoträff
– sovmorgon de luxe!
😉
Hoppas att du njuter av en riktigt mysig fredagskväll <3
Inte mindre än två decimeter nysnö hade fallit under natten och det snöar fortfarande.
En känsla av näst intill snökaos 😉
Inte ofta det händer i Norrland!
– Hej mitt vinterland & hejdå våren!
På väg till förskolan fick jag mig dagens tankeställare. Barnen skuttade ivrigt fram genom den oplogade snön med tindrande ögon, slängde av sig vantarna för att verkligen känna på snön och krama en snöboll, lutade huvudena bakåt och försökte gapandes fånga de dalande snöflingorna på tungan.
Att se flickornas tindrande ögon, glädje och lyckorus över den nyfallna snön bara kunde ju inte annat än att värma mammahjärtat och det var med ett brett leende ända upp till öronen jag klev in genom dörren på förskolan 😀
Och då möter jag de vuxna.
Vuxna människor tycker inte att det är kul att det snöar massor när gräsmattor redan har kommit fram och tussilago har börjat kika upp i dikeskanten.
Så är det bara.
Ändå bor vi i Norrland. Det är faktiskt bara mars. Och det är samma visa varje år, snön kommer oftast tillbaka efter att ha smält bort i flera olika omgångar och det är något vi norrlänningar faktiskt vet och verkligen borde vara vana vid att hantera vid det här laget.
Men ändå…
Genast när jag klev in genom dörren drog jag ner på mitt breda leende och hörde liksom utifrån mig själv stämma in i de vuxnas klagan… nej fy vad trist… inte nu… och sen allt slask och lera igen…
Ja varför måste vi människor så ofta ägna oss åt detta sociala ”klaga-på-vädret-beteende”?
Vad ger det oss? En känsla av samhörighet kanske, men knappast är det något som sprider positiva ringar på vattnet.
Det finns ju galet många mycket värre saker som händer i världen!
Och ändå denna väder-klagolåt.
Gnäller man inte i kapp med alla andra är det lätt hänt att man uppfattas som en outsider!
Att vara alltför positiv är något som sticker i ögonen på folk.
Att vara alltför negativ är detsamma.
Nej lagom ska det minsann vara av allt
– i lilla landet ”lagom är bäst”!
😉
Men jag har personligen lite svårt för att vara lagom i livets alla sammanhang.
Jag älskar livets alla kontraster <3
Och jag kan bara inte låta bli att se möjligheten att skrattandes hoppa i vattenpölar även i det gråaste novemberregn!
Vad jag tycker är så himla viktigt för oss alla att förstå i detta är att det alltid är vi själva som varje dag i alla de olika situationer vi möter väljer vart vi lägger vårt personliga fokus.
Vi kan välja att fokusera enbart på det negativa eller på allt det positiva.
Eller att hitta en balans mellan dessa två.
För mig är valet enkelt;
jag vägrar att låta dagens snökaos röra mig i ryggen!
Jag gör som barnen – väljer att se det positiva och gör en snöängel istället!
En riktigt fin fredag önskar jag dig <3
Hoppas att du har många roliga helgplaner att se fram emot!
Annars så kan du ju alltid gå ut och göra en snöängel kanske 😉
Redan torsdag igen och det slog mig nu precis att Påsken är i antågande!
Oj vad fort tiden går! Klyschigt eller ej 😉 men ett oåterkalleligt faktum.
Född på självaste Påskafton som jag är så bara älskar jag denna högtid och då särskilt Skärtorsdagen då jag blir som ett barn på nytt och gärna klär ut både mina småhjärtan och oftast även mig själv till påskkärringar
– allt ska naturligtvis även förevigas på en årlig bild! 😉
Förra årets påskkärringar <3 <3 <3 Givetvis måste kvasten – aningens skeptiskt – inspekteras före avfärd till Blåkulla, haha 😉
Tror att jag dör sötdöden ett par gånger om när jag ser på dem faktiskt!
Älskade barn <3 <3 <3
– Bara en vecka kvar nu tills det är dags för detta igen!
Mammas älskade – minsta lilla påskkärring <3
Det är ett faktum att jag fullkomligt älskar och har så även alltid gjort – de traditionella svenska högtiderna!
Påsk, midsommar, Lucia, jul & nyår – you name it 🙂
även Halloween är en uppstickare!
Detta oavsett om det är en tradition som är svensk i grunden eller ej – det är det ju för övrigt i stort sett ändå ingen av våra traditioner som är – och om de är ”svenska” eller ej det är faktiskt totalt oväsentligt och saknar helt och hållet betydelse i min värld!
Vad är egentligen riktigt rakt-igenom-svenskt i dagens internationaliserade samhälle?
Och vad spelar det för roll?
Förutom Kalles Kaviar då möjligen kanske! 😉
Jag tycker att man mycket väl kan värna om gamla traditioner, men ändå samtidigt skapa nya!
Inte vara en bakåtsträvare. Inte för rebellisk 😉
Lagom.
En gång är ingen gång, två gånger är en tillfällighet men tre gånger är en trend…
… och ett par gånger därefter så närmar vi oss tradition!
😉
Och det lika bra att erkänna det direkt att jag alltid har väldigt svårt att sänka ambitionsnivån i samband med dessa högtider, eftersom jag älskar det så släpper jag gärna kreativiteten lös och vad gäller påsken så går jag liksom igång med pyssel & pynt på alla cylindrar
– jag kan helt enkelt inte hjälpa det – jag bara måste gå all in!
För mig är det svenska uttrycket LAGOM ÄR BÄST en stor personlig utmaning i samband med alla högtider.
Jag har själv så otroligt många vackra barndomsminnen att jag aldrig någonsin kommer att kunna tacka mina egna föräldrar nog för detta!
<3 <3 <3
Och givetvis så är mitt hjärtas önskan att mina egna barn nu ska få uppleva detsamma <3
– Hej prestationsångest!
Men jag lovar att försöka göra mitt bästa även i år.
Hur känner du inför alla dessa högtider?
Känns det bara rakt igenom roligt eller aningen stressfyllt och prestationsladdat? 😉
Vårt lilla Påsk-mossfat
– ett enkelt & roligt pyssel- /pynttips som man kan göra tillsammans med barnen!
Tänkte att jag ska lägga ut några fler av mina och barnens bästa pysseltips här på bloggen framöver!
Jag har beslutat att jag vill dela med mig av vissa delar av min historia, delar som jag tidigare valt att vara helt tyst om…
… vissa av de delar som ledde fram till att jag i början av juni 2012 stod som nyskild mamma till två döttrar på 2,5 respektive 1 år samt fem veckor gravid med min tredje dotter…
… ensam på heltid. Med enskild vårdnad.
Skilsmässan var ett gemensamt beslut.
Vårdnaden likaså.
Men valet om jag skulle behålla barnet var helt och hållet mitt!
Om man nu överhuvudtaget skulle kunna kalla det ett val?
För mig var det situationen till trots inte ens ett val om jag skulle behålla barnet eller ej
– för mig var det en ren självklarhet!
Det kändes så oerhört starkt i hela min kropp, ja känslan är nästan svår att beskriva med ord,
det kändes i hela mitt hjärta att;
– självklart så ville jag ha detta barn – mina två döttrars ofödda syskon!
Oavsett om jag skulle bli tvungen att uppoffra i princip allt annat i livet.
<3 <3 <3
<3 <3 <3
Graviditeten med Lily-Eileen blev tillsammans med kärleken till mina två älskade Ayla & Alicia ljuset i mörkret efter allt jag gått igenom innan skilsmässan- det som fick mig att orka gå vidare – det som gav mig hopp om framtiden och fick mig att känna innerlig / äkta lycka igen!
För att du bättre ska förstå den situation jag då befann mig i läs gärna Susanne Kvarnlöfs reportage ”Ensam mamma till tre” i Östersundsposten om mig och flickorna som publicerades i mars 2013
Den magiska himlen över Storsjöns is i Östersund under de timmar måndagen den 14 januari 2013 när världens vackraste lilla lillasyster kom till världen.
Så sagolikt vackert och otroligt symboliskt för mig. Tre solar – en för vart och ett av ljusen i mitt liv
– Ayla, Alicia och Lily-Eileen
<3 <3 <3
Man klarar så otroligt mycket mer än man tror – man klarar det man måste!
Och hur?
Svaret på den frågan skulle jag vilja illustrera i text med ett citat från Susanne Kvarnlöfs fina reportage om mig och flickorna;
<3 <3 <3
Den 14 januari föds Lily-Eileen
<3 <3 <3
Någon dag efter födseln får Alicia och Ayla komma och hälsa på sin nya lillasyster. Alicia bär en goseråtta som hon och Ayla valt som present. Mormor bär en blombukett och Alicia vill bli buren av morfar. Alicia är glad när hon får träffa mamma igen medan Ayla efter en snabb kram, går in i rummet.
– Var är hon, frågar hon.
– Hon är så liten så du ser henne inte, säger Susanne och följer med fram till sängen.
Vid fotändan av sängen ligger en liten Lily-Eileen. Ayla vill gärna hålla och Susanne hjälper henne. Ayla känner försiktigt på hennes lillasysters hand. Alicia springer runt i rummet och närmar sig försiktigt sängen. Hon tittar lite misstänksamt på sin nya syster och springer sedan i väg igen.
Ett foto på flickorna står på rullbordet vid enkelsängen på Susannes rum på BB. Hon ser pigg ut trots att hon blev snittad i förrgår. Hur ska hon klara det här, tänker jag när jag går därifrån.
Men svaret är lika given som frågan.
Kärlek.
<3 <3 <3
Och nu med facit i hand – ja så är det.
Kärleken till barnen övervinner allt och ger en sådan enorm kraft och styrka!
Utan kärleken hade det aldrig gått.
Och inte utan allt det fantastiska stöd jag har fått från mina älskade föräldrar <3
Allting är möjligt – och man klarar det man måste!
Självklart så rör det upp en massa tankar och känslor när man gräver i vissa delar av sitt förflutna som kanske vore bäst att lämna begravet under skogens allra största & tyngsta sten?
Eller?
Ska man fortsätta och gräva vidare?
Gräva upp det en gång för alla tills det inte finns någonting kvar i slumrandes i det dolda!?
Vad tror du?
All min kärlek och tacksamhet till min älskade familj och mina närmaste vänner
– utan er hade jag och barnen aldrig varit där vi är idag!
Vill bara säga att jag blev helt tagen och alldeles rörd över ert fantastiska engagemang och all hjälp med min beslutångest i valet av canvastavla här inne på bloggen igår kväll.
Tusen tack för alla tips!
Med kärlek till Er alla <3
Det var mer än jag någonsin hade kunnat förvänta mig!
Nu behöver jag aldrig mer oroa mig för beslutsångest igen – hurra!
Med er fantastiska backup 🙂
Fast vem vet, det kanske i och för sig är roligare att vara med och bestämma kärleksmotiv till en canvastavla än att välja vilken tvättid man ska ta; morgon- eller kvällspass, besluta sig för om man ska skicka med vinterkängor eller stövlar till förskolan (eller kanske både och) eller vilken sorts falukorv man ska köpa på Ica…
– ja vad vet jag 😉 haha!
Men hur som helst
– ett innerligt tack för hjälpen till Er alla!
Och så otroligt många fina ord om mig och Mattias som värmer i hjärtat <3
🙂
Och hör och häpna; nu tror jag faktiskt att
– jag har bestämt mig!
Ni kommer att få se vilket motiv jag valde till tavlan här inne på bloggen lite längre fram!
Förutom att ni kom till undsättning och räddade mig i min beslutsångest så var det så himla roligt att få se vilka några av er läsare här inne på bloggen faktiskt är 🙂
Ni ska veta att era kommentarer uppskattas något enormt & värmer i hjärtat <3
Ni får jättegärna fortsätta att kommentera mina inlägg!
<3
Idag är det dags för Finest Awards 2015 på Café Opera i Stockholm och eftersom inte mindre än tre av mina fina bloggande Love Forever modellkompisar/ före detta EMS-kollegor Engla, My & Magdalena är nominerade i tre olika kategorier så vill jag förstås passa på att önska dem alla ett stort
