Tröttare än tröttast känner jag mig idag… 
Natten bjöd på obefintligt med sömn (så när som på 1½ h i spridda skurar). Det var första natten i nya sovrummet! Första natten som lilla 3:an fick ligga och sova ensam i sitt nya (dock ännu ej inredda) rum. Första natten som Mannen hade brandmannajour.
Jag låg länge och väl och läste i Män är från mars -kvinnor är från venus (inte för att jag kände något särskilt behov av just den boken, men tänkte att det kunde vara nyttigt att uppdatera sig om hur mansfolket fungerar -Och kvinnfolket!). När klockan var ungefär 01:00, vaknade 3:an och fick mutas med mjölk. Efter det somnade jag, men det var ju såklart att mackanicken skulle börja pipa också någon minut i två! Upp som ett pistolskott for jag (jag vet… det var ju Mannen som hade jour och inte jag, men jag fick andrenalinpådrag jag också) och mannen likaså. Iväg for han och kvar satt jag med klappande hjärta och knut i magen. -Shit! Vad hände?! liksom. Ja, det var ju som förgjort! Inte kunde jag somna igen då. Nej, så jag började förkovra mig i ännu mer pysselgrejor på Pinterest. Åh, vad jag tycker det är roligt! Kan inte sluta! Dessutom var jag ju klarvaken, så något fick jag ju hitta på. Ganska snart, vaknade 2:an på andra våningen och ropade efter Mamma. Upp och hämta och stoppa ner bredvid mig. Släckte lampan. Kunde INTE somna. Upp och dricka mjölk. Kunde fortfarande inte somna. Upp på toa. Tröttheten grep sina klor om mig. Precis när jag skulle gå över tröskeln till drömmarnas land, vaknade 1:an och ropade på Mamma. Upp och hämta (de KAN gå själv, men den ena kunde visst inte gå, sa han och den andra var rädd) och lägga bredvid mig och 2:an i sängen. Klockan var nu 05:00 och äntligen somnade även jag. En timme senare kommer den stolta brandmannen hem och det var inte mycket att tulla på, tyckte jag. Så upp gick jag och kaffet fick puttra ner i kannan. TVÅ koppar var helt tvunget!
Klockan 10:00 hade jag Mamma Boot Camp– och Time Out-pass igen. Ögonen gick i kors och jag spatserade krokigt vägen fram till gräsmatten där vi skulle hålla till. TIO glada människor dök upp och genast fick jag en smula extra energi till förfogande! …vilket kommer att kosta dem en ganska skaplig träningsvärk är jag rädd! Första varvet gjordes på lekplatsen och sedan några klassiska övningsupplägg och till sist dubbel dos intervall! Jag tror nog att de fick så att de tålde! -Jag skojar lite, så förstå mig rätt. Men alla gick därifrån med glada munnar och jag likaså. Nu har dock smilbanden anhållit om lov att få ge upp och jag lät dem. *gäspar* KANSKE jag hinner slänga mig en kort mikrosekund på sängen innan övrig familj (3/5) kommer hem. För lilla sessan har nu knoppat inne hos sig och jag gissar att Pappa brandman tagit gossarna med till platsen för nattlig eldsvåda.
Bäst att skynda sig. Natti natti (hoppas jag)! …nähä… och där kom bilen. Då får det bli mer kaffe i stället.
