Monthly Archives: maj 2014

Magsjuka och elände

Det är ingen dans på rosor hemma hos oss just nu. Igår när jag skulle dricka mitt morgonkaffe, hann jag bara få i mig en klunk (kanske två)… sedan kom magsmärtorna och det akuta besöket på ”hemliga huset” med en otrevlig variant av ”Nummer 2” som följd. MAGSJUKA! Lilla 3:an likaså. 2:an hade feber. 1:an var mest uttråkad, eftersom vi ingenting vettigt kunde göra på hela dagen. Mannen har klarat sig också hittills.

Idag ser det ut som följer. Mannen har lämnat bygget, till synes frisk, för en utbildningsdag. Kommer hem först ikväll. Min mage mullrar för fullt, men inga ”olyckor” har ännu påträffats. Jag har förvisso inte ätit heller, men mitt te har fått stanna kvar. Lilla 3:an är trött, hängig och inte på något vidare solskenshumör, men har i alla fall ätit en halv portion lös gröt med blåbärspurré och druckit vätskeersättning. MEN! Idag fann jag 1:an hängande över toalettstolen med tårar i ögonen. Ont i magen och mådde illa, sa han. Det kom ingenting just då och nu sitter han och vilar sig i soffan. 2:an, som igår hade feber, har idag också klagat på magont och ligger nerbäddad på en madrass på golvet framför TV:n. Jag får helt enkelt hålla tummarna för att det inte blir något mer av det.

Av någon anledning känner jag att detta kan bli en sådan där dag att försöka förtränga i efterhand. Redan halv sju, hade vi 18° på termometern och solen strålar för fullt. Lär bli smällvarmt idag också. Värme som redan från början kan få mig att bli matt och slö.

Igår kväll påbörjade jag en ny solhatt åt lillan. Den förra blev bra, men på tok för liten. Så den fick jag sälja till flicka med bättre huvudmått! 😉 Jag har kommit en bra bit på väg redan, men tyvärr är mitt garnnystan slut! Hade så gärna velat kunna fortsätta lite mellan varven idag, för att försnilla den jobbiga känslan jag har inom mig. Men jag kan ju inte precis ta mig med tre småsjuka barn till garnaffären, det går ju bara inte. Inte heller vågar jag ta dem till lekplatsen; det vore inte rätt att ta dem till lekplatsen med tanke på smittorisk och så. Ja, jo… och så är jag ju inte bra själv heller. Oavsett så kommer jag väl ändå inte att ha tid att virka när jag har tre barn som alla vill sitta i mitt knä…

Jaha… 2:an skulle just kissa på toaletten. Den förutseende mamman gjorde klokt i att hålla pottan bakom. Jodå… diarré! Det bådar inte gott när man känner sig smått förtvivlad redan innan klockan 08:00! Det blir nog en lååång dag detta…

Täppt högernäsa och smygjogg!

Ja det var väl tusan också! Jag är fortfarande täppt i min ”högernäsa”! Det har dessutom gått upp och gör ont i ögat och bihålan! Jag har sköljt lite då och då med den där nässprutan (koksalt alltså) och det kommer ut en massa ”intressanta” saker varje gång! Har slopat nässprayen nu, eftersom jag ju inte kan hålla på med den hur länge som helst heller! Drygt är det i alla fall!

Idag har jag gjort något busigt! Kanske dumt, men jag ville ändå känna hur det kändes ATT JOGGA! Det blev min vanliga runda på 3,4 km. Jag började med rask promenadtakt de första 800 meterna och sedan gick jag myyycket varsamt till väga när jag började lunka på i sakta joggmak. Steg för steg… minut för minut… kilometer för kilometer… Minsann! Det gick hur bra som helst! Eller *host* jo, att eh… jag kände kanske av lite i mitt bäcken, men jag var ju så försiktig så försiktig… så det kan inte ha varit så gräsligt mycket belastning ändå. Jag är mest förvånad att jag faktiskt orkade hela varvet runt! Det gjorde jag inte när jag började jogga efter 2:an! Men jag vet inte hur mycket som är ”bättre form” och hur mycket som är ”nu har jag lärt mig hur mycket jag ska ta i för att orka hela vägen”.

2014-05-19 21.00.29

Såhär nöjd blev jag i alla fall! Ja och efter min lilla tur, spenderades det ett bra tag framför huset på gatan med resten av familjen! 1:an och 2:an sparkade boll med Mannen och 3:an och jag satt och tittade på. Solen sken och livet kändes betydligt mer än bara skapligt!

Sedan blev det tid för lunch och därefter susade Mannen iväg till arbetet igen. 3:an somnade och övriga två pysslade med lite av varje. Jag gick ut i trädgården och njöt! Njöt av att fixa med en massa saker menar jag då. Hängde tvätt. Planterade om min ”pengablomma” (min farfar säger att de kallas så, men jag vet inte vad det heter på riktigt).

2014-05-19 16.03.57

Här kommer förresten ett tips på hur blommorna gillar att bli vattnade, enligt vad jag hörde på TV av någon trädgårds-Nisse. Jo! Man trycker ner hela krukan i en spann vatten! Det kommer att börja bubbla och när bubblorna slutat bubbla, har växten druckit färdigt.

2014-05-19 16.03.31

Fungerar super! Åtminstone har mina växter sett ut att må bättre när jag börjat göra på detta viset. I alla fall… jag strödde också ut frön av sommarblomster på en liten backe som blivit till då vi satte lekstugan på plats! Tänkte att det kunde vara häftigt att ha en liten mini-sommar-ängs-kulle där under/bredvid äppelträdet! Nu har jag inte tryckt ner de små fröna i jorden, men det borde kunna bli något ändå, tänker jag.

Jo och sedan så hann jag faktiskt att gräva upp, rensa och kratta en liten bit av ”landet” också. Planterade även ut tre tomatplantor som jag fått av grannen och sådde… äsch… vad heter de nu… ja, det var några fina blommor i alla fall. JO! Zinnia hette de nog.

2014-05-19 15.54.30

Det är inte mycket vi har kvar av den blomsterprakt som omgav huset då vi köpte det (vi hinner helt enkelt inte med att sköta det), men en del finns och det är en fröjd att vila ögonen på dessa framför huset…

2014-05-19 16.04.21  2014-05-19 16.05.44 2014-05-19 16.05.25
I alla fall. Sedan, när 3:an vaknat från sin eftermiddagslur, knatade vi bort till svärföräldrarnas hus och kom sedan tillbaka först vid femtiden. In med de två stora i badkaret och in med kycklingen i ugnen. Upp och torka, äta äta, borsta gaddarna, gräla på dem om att de inte plockat undan på sitt rum som de lovat, bums i säng, natta lillan, plocka undan efter middagen, dammsuga …med dammsugaren som plötsligt tystnade och dog?!?! Det har hänt en gång förut, men nu händer det alltså igen. Kanske den är på upphällningen ändå. Ja och nu väntar jag på att Mannen ska komma hem. En dusch skulle sitta på sin plats och varför inte en kopp te?! Har ont i magen faktiskt… tror att jag ätit för mycket skräp den sista tiden. Rabarberpaj och choklad (Marabo Creamy Biscuit)och bullar och cupcakes (MY GODD! Min mosters cupcakes!) och glass… Nej, nu får det stramas åt lite igen känner jag *rusk*!!

Så! Nu är Mannen hemma igen! Det blir visst kaffe och inte te. Måtte jag nu inte bortprioritera min dusch bara för det!
Natti natti!

Busy busy busy doin’ nothing at all…

Så skulle det ju vara idag… att jag skulle vara upptagen med att göra ingenting. Jag MÅSTE lära mig att säga NEJ! Det håller inte annars! Jag började bra i alla fall. Så jag satte mig att bläddra i en tidning jag fått låna av en god vän. Lite inspiration kunde man skaffa sig genom den, sa hon. Ja kors i krösamoset! Det blev drägeldroppar i tidningen! …nästan på. Tänk att en del folk är så finurliga med att hitta på saker så att det blir så himmelens mysigt! Små glasbollar bland grupper av växter och blommor i olika krukor. Små grodor och egenhändigt gjorda små fågelbadssaker  och utomhusbäddar och draperier och kuddar och filtar och ljus och örtodlingar och ja… Gud vet allt! TÄNK om jag haft mer tid att förkovra mig i den världen! Jag skulle vilja dyka ner med ”snudan” före! Gå bananas i växtaffärerna och pyteriaffärerna och pysselaffärerna…

IMG_20140518_121958

Wååow!! Spana in detta hus! Vilken DRÖM!!!

IMG_20140518_115503

…och se här. Vore det inte rena meditationen att slänga sig i utomhussoffan?!

I alla fall… bläddrade i tidningen och fick sedan en snabbvisit av en mycket god vän som hade lilla tomtesäcken med sig med både nya och gamla saker till våra barn! TACK! <3 Efter det, ja alltså, 1:an var ju upphämtad av en kompis och lekte där. Honom åkte jag för att hämta upp vid tvåtiden. Hade tänkt handla på vägen tillbaka, men parkeringen utanför affären gjorde att jag misstänkte starkt att det var fullpackat med folk där inne och då hade jag ingen större lust att dra med mig alla tre kottar in i röran. Ja och så kom lilla gossen som ringde på dörren och ville leka med Ludvig. Såklart fick han komma in och leka. Fast det är här jag tänker att jag kanske skull ha låtit bli att säga just JA, eftersom det är febrigt här hemma och jag är trött som en gnu. Men nu blev det så i alla fall.

När sistnämnda lilla gosse lämnat huset, stod jag som bäst och höll på med att baka scones. 1:an och 2:an hjälpte mig att avsluta.

IMG_20140518_154458

IMG_20140518_161800

Det är där vi befinner oss just nu… vi ska sätta oss till bords och smaka på underverken och sedan ska jag alltså stoppa 3:an i vagnen och be de andra två att sköta sig, så att vi kan handla hem det jag behöver innan middagen. Mjölk står överst på listan, så att jag får min kopp kaffe i morgon bitti. Den går inte att förhandlas bort i dessa tider av ”lite-tightare-schema-än-vanligt”! Likaså skulle jag se till att få krypa ner i badet, känns det som… jag ska göra vad jag kan ikväll.

Watt ö lördag!

Jag tror att jag förstår varför jag känner mig urlakad idag… Hade en lördag igår, som hette DUGA! Såhär…

Vaknade efter en riktigt bra natt, om jag minns rätt. Tror att jag bara hade ETT barn i sängen faktiskt och jag tror inte ens att 3:an begärde ”nattamad”! Så jag var, tack och lov, riktigt ”fit for fight”. I stället för att packa kvällen innan, hade jag skrivit en pack-lista, vilken gjorde det hela himla smidigt när jag väl kom så långt. Min syster med tillhörande sambo kom hit vid nio (eller om det var halv tio, jag minns inte). Sambon tog med sig sin största dyrkare, nämligen vår lilla 2:a, hem till sig. Lilla 3:an tog min syster hand om och själv tog jag 1:an med mig ner till Mamma Boot Camp– och Time Out-träningen (sammanslaget pass, för att spara tid). Solen sken och det blev ett riktigt härligt pass! Mina mungipor satt med en ände vid varje öra! Mysigt! Sedan hem och packa det sista och sleva i sig makaronerna och falukorven som min syster förberett. Alltså… ibland kan det vara så nedrans GOTT! …skräpmat som det ju ändå lite grand är.

När klockan var 12:20, sattes GPS:en på i min mobil och jag, Syrran, 1:an och 3:an styrde bilen upp mot Götet för att fira min moster och sambos SÅÅÅ fina nya hus! En paus på halva vägen gjorde gott för oss alla . Bensträck och kaffe och glass. Vad mer kan man behöva för en fortsatt lyckad biltur?!

Så kom vi upp …lite senare än vi beräknat, men det fick vara så. Redan när vi började närma oss ankomstmålet, kände jag att DET HÄR var en mysigt ställe! Lite ”på landet” i jämförelsen med självaste Göteborg. Fina hus, fin natur, ja riktigt harmoniskt var det! Sedan kom vi som sagt fram till vår lilla moster. Vilken idyll! Jag förstår att hon kallar det sitt paradis! Jag är verkligen glad för deras skull, att de hittat en så fin plats att bo på!

1:an var lite blyg till en början, men snart kröp sig lugnet in i honom också och han lekte med hundar och främmande vuxna som snurrade honom runt, runt, runt utan att blinka! Tyvärr var min kamera inte tömd innan vi åkte upp, det hade jag missat, så mitt i allt fotograferande, visade minneskortet en stor nolla. Men några bilder fick jag i alla fall och här kommer ett urval i ett försök att visa känslan jag fick med mig hem…

DSC00844

DSC00851
DSC00856

DSC00857

DSC00858

DSC00869

Min moster är en riktig fena på att skapa det där gulliga och mysiga och ombonade och hemtrevliga och snygga i en så härlig kompott! Jag önskar att jag hade lite mer av den förmågan. Fast det är klart… en liten smula av den genen har jag nog egentligen, bara lite för lite medel att införskaffa de attiraljer jag hade velat ha för att lyckas med uppdraget. Men det är väl bara att ta små steg i rätt riktning…
Hade jag haft mer plats i kameran, skulle jag även ha försökt fånga de små hjärtan som låg på handfatet på toaletten… alla ljuslyktor… för att inte tala om den världscoolaste mattan gjord av mängder av jeansmärken (alltså inte lappar utav jeans, utan själva märket Lewis, Crocker osv) och köksmöblemanget! Vänta! Här hittade jag en bild på en liknande jeansmärkesmatta:

Eftersom vi hade bestämt att vi skulle resa hem samma dag, fick vi försöka hålla lite koll på klockan. Fast det är ju som det är med sånt där… blir aldrig riktigt som man tänkt sig. Hade tänkt åka vid sju, men kom iväg åtta. Men det är helt fint. Gjorde ingenting med facit i hand. Vi fick ju en timme mer av det roliga!

…mindre rolig blev hemfärden. När vi närmade oss Hallandsåsen började 3:an bli  orolig. Snabbt, jag skulle säga att det handlar om sekunder, eskalerade sinnestillståndet till hjärtskärande gallskrik! Hon var hysterisk!
Vi svängde in om på rastplatsen och jag tog henne i min famn i ett försök att lugna. Blöjan byttes och jag försökte amma henne, men det var helt lönlöst! Hon var galen! Kändes inte riktigt närvarande och föste snarare bort mig än att ta emot sin mammas tröst. Skulle jag gissa, tror jag att det handlade om nattskräck, även fast åldern inte riktigt stämmer in på beskrivningarna om det. Till sist blev vi tvungna att sätta tillbaka henne i sin stol och fortsätta färden. Men gråten fortsatte i 45 minuter. Jag blev alldeles knäckt inombords. Men så fungerar det väl när man är mamma och desperat för sina barns välbefinnande.

Till sist kom vi i alla fall hem. Klockan var då strax efter elva. 1:an kunde jag bära in och lägga direkt. 3:an hade nu sovit en stund i bilen och var mer lik sig själv när hon vaknade. 2:an hade min systers sambo kommit hem med, eftersom det lilla knyttet ändå var vaken (han hade tagit sig en liten tupplur på fyra timmar på eftermiddagen nämligen *fniss*). Honom fick jag i säng relativt bra, efter en liten smörgåssejour.

Natten blev skaplig, men lite orolig. Kanske inte helt förvånande, vaknade jag för att inse att lilla 3:an faktiskt har feber idag. Så det var väl något fuffens med henne redan igår då, kanske. Lilla skruttan…
Nu… nu är jag helt matt! Slut i rutan! Off i universum! Pojkarna äter äpple i TV-soffan och ja… jag tänker INTE göra några större utvikningar idag! Idag ska det bara vara lugnt och fint! Vädret är lite …ja, det ser ut som att det har lite svårt att bestämma sig. Kan nog både bli småmulet och ”solskenigt”. Det får bli vilket det vill. Jag tror att jag ska klä på oss alla nu, äta lite frukost och sedan ta en stillsam promenad med hela skaran. Ikväll kommer också Mannen hem, med huvudet fullt av nya styrketräningskunskaper, från sin vistelse i huvudstaden. Det ska bli sååå skönt att ha hela familjen samlad igen och att en ny, helt ”vanlig”, vecka åter infinner sig i morgon.

Så får det bli!

TACK till… 
…min fina moster med sambo för speciell och fin inflyttningsfest!
…min kära syster för sällskap, samtal och samarbete på vår heldag tillsammans!
…systers sambo, för att han har så fin hand och så gärna spenderar tid med våra barn!
…det par som är avlägsna släktingar och som jag mötte igår och som gav mig SÅ mycket värme inombords!
…min älskade make, för att du traskade in i mitt liv för tolv år sedan och gjorde verklighet av mina drömmar! Min kärlek till dig är oändlig!
…alla ni andra, som ligger mig så varmt om hjärtat! Familj, gamla vänner, nya vänner… ingen nämnd, ingen glömd… <3