Smulan är en ärlig och härlig trebarnsmamma som skriver i dagboksform om vardagen och livet med dess toppar och dalar. Många tankar och funderingar rymms också här, liksom tips och trix och annat pyssel och oväntade överraskningar. Alltihop är kryddat med en nypa humor.

Sommarfröjd och diastasis recti-ledsen

Vilken tunghäfta jag har… eller skrivkramp kanske snarare. Det är nästan så att det finns så mycket att skriva om att jag inte kan trycka ner den första stavelsen! Intensiteten på min tillvaro är, med andra ord, mer än den kanske borde vara. Men så är det och jag förutsätter att det är perioder i livet som är så och som ska vara så. Därmed inte sagt att jag lider av stress på ohanterbar nivå, men det är liksom lite mycket nu…

Det skulle ju till att bli barnkalas här för 1:an i lördags. Men det satte febertermometern stopp för. Det var 2:an som på onsdagkvällen förvandlades till en glödhet liten gosse. Hela torsdagen var han alldeles ur gängorna och febern fortsatte att vara på alldeles för hög nivå. Alvedon och nässpray och inhalator för hela slanten. Med det stundande kalaset, kände vi att vi var tvungna att ta ett beslut om huruvida det var en god idé att fullfölja kalendern eller ej. Först tänkte vi att de som ville komma ändå fick göra det på egen risk, men sedan insåg vi att det inte vore rätt att lägga det på föräldrarnas ansvar, så vi blåste av det hela. Inte för att det var lätt, eftersom det endast fanns tre mobilnummer av tio inbjudna gäster på förskolans ”klasslista”. Jag fick således sätta mig och leta på Eniro och Hitta. Flera hade tre till fyra nummer per person, så det slutade med att det var en herrans massa SMS som gick iväg. Några svarade relativt direkt, men från några hördes ingenting alls. Med detta i bakhuvudet, gjorde jag mig mentalt förberedd på att någon faktiskt skulle kunna dyka upp ändå på lördageftermiddagen. Minsann… det där med magkänsla alltså. Klockan två ringde det på dörren och en liten flicka stod så fin i sin klänning och med paket i handen. Jag erbjöd henne att få vara med om ett minikalas, för just på lördagen var ju faktiskt 2:an helt frisk, men det kunde man ju inte veta i förväg.

20140426_152530

Hon tackade ja till det, så jag ordnade med picknick och sagostund och pyssel i lekstugan och minitårta i barnmöblemanget i trädgården och 1:an och 2:an bjöd på baduppvisning i den pyttelilla badpölen i form av en sköldpadda… Så blev det alltså. Ny chans till kalas för de andra kompisarna blir det på söndag i stället.

Ja och sedan har det varit en himla massa ”allt möjligt” däremellan. Men jag kan inte dra allt just nu…

Igår hälsade jag och barnen på ute på landet hos min syster med tillhörande sambo. Vädret var, liksom idag, heeelt fantastiskt! Alla dessa vackra rapsfält som just nu står i blom på de Skånska slätterna… det tar andan ur mig!

 20140427_164706 20140427_163226 20140427_164515

Det är så tydligt också att barnen trivs i naturen! De blir avslappnade på ett helt annat sätt. Det är härligt att se.

Idag stannade vi, däremot hemma. Jag tänkte att det ju är fler än jag i  min mammagrupp som är hemma med förskolesyskonen och därför bjöd jag in spontant till trädgårdshäng hos oss. Tre goa mammor kom med sina små och även fast huset stod på ända och trädgården likaså, så hade vi en riktigt skön eftermiddag i solgasset! Picknickfilt på gräset och spartansk improvisationsfika i form av kaffe och ”köbe-kagor”.
När det börjat gå mot kvällningen och de tre mammorna styrt sina kosor hemåt, tog jag tag i kvällsbestyren. Alla tre barn åkte i baljan (badkaret). Sedan middag åt dem. Pyjamas och nattning (hör att en fortfarande är vaken). Ut i trädgården för att plocka undan, plantera om hallonbuskarna, plantera fler potatisplantor, vattna, vattna och åter vattna. Bära in tvätten. Ställa i ordning i köket. Sätta på och tömma och åter ladda diskmaskinen. Återställa badrummet efter bad. Vänta nu… åt JAG någon middag?! Näeh… glömt igen. Tre Riesen-kolor (…okej, fyra …hrum… kanske fem) och en paus (nu) vid datorn blev det i stället. Jag SKA laga mat. Fisk ligger tinad i kylen, så jag får väl hutta in den i ugnen eller något. Fast särskilt sugen är jag inte. Framför allt inte på att lägga ner jobbet på att laga någon mat. Min energi har, med all rätt, börjat ta slut för idag. Skulle gärna vilja ta en tur in i duschen och sedan hoppa i pyjamasen i stället. Får se… nu är jag trött… ack så trött…   *gäspar*

Får väl börja med att masa mig härifrån i alla fall. Jo, just det ja! Måste ta itu med den där nedrans diastasisen (separerade magmuskler pga graviditet) jag ligger inne med också på allvar. Upptäckte igår att den är riktigt illa däran… Både lång, bred och djup. Det bådar inte gott. Inte konstigt att jag har ont i ryggen bland annat.

2014-04-28 20.07.38

…känner mig faktiskt riktigt ledsen över detta, men jag får väl kämpa på och se hur mycket jag kan få ordning på det.

2 thoughts on “Sommarfröjd och diastasis recti-ledsen

    1. Tack! :) Ja, det är inte svårt att få till vackra bilder när rapsfälten står i blom under en strålande sol! Ljuvligt! Den där magen, ja! FY… Hoppas att den återfår sin stadga med tiden ändå. :)

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *