Smulan är en ärlig och härlig trebarnsmamma som skriver i dagboksform om vardagen och livet med dess toppar och dalar. Många tankar och funderingar rymms också här, liksom tips och trix och annat pyssel och oväntade överraskningar. Alltihop är kryddat med en nypa humor.

Livets alla vägskäl

 

vägskäl

Vilse i pannkakan!

Det är nu en hel månad sedan jag skrev någonting här och orsakerna till det, har varit flera. Först och främst rent praktiska skäl, såsom att jag över huvud taget inte kunnat hitta någon tid till att sätta mig vid datorn. Snabba visiter i cyberspacen via mobilen på sin höjd, men inte ett dugg mer än just så. Det där med tre barn tar mer tid än man kan tro! 😉 Man har ju liksom ett hem och en man och vänner och en dusch som behöver tas omhand då och då. Eller ja ja… det är såklart duschen som behöver ta hand om mig och inte tvärt om. Den härliga och friska doften av tvål och parfym som förr gjorde min uppenbarelse lite ”rosigare”, har nu ersatts med toner av bröstmjölkskräk och mamma-stress-svett! Mumma! Fast hellre ”mamma” än ”mumma” ändå om man måste välja! Eller hur?! samtal och fniss -OMG!… I crack myself up!

Men det har inte bara varit bristen på tid som hållit mig borta från tangentbordet. Jag har faktiskt inte vetat riktigt vad jag skulle skriva. Faktum är att jag känt mig ganska borttappad på sistone. Inte vetat riktigt åt vilket håll jag skulle styra stegen. Vad vill jag med framtiden? Hur ska vi lösa upp alla småknutar som sitter här och var på vardagstråden? Ekonomi, tid för barnen och varandra (inte minst!), få hemmet att bli mera komplett, träning, umgänge med vänner, jobb… ja, allt det där som vardagen består av i sin helhet och som ibland tycks vara svårt att få att fungera någorlunda flytande utan att ådra sig platta näsor såsom folk springer in i väggar och håller på (inklusive mig själv, fastän jag är så mycket bättre på att låta bli nu för tiden).

Idag (eller igår, det är svårt att veta vad som är upp och ner och höger och vänster nu för tiden) hörde jag någonstans… -JO! Just det, ja… Det var Peter Settman som sa till ”Mia på Grötö” att förr, då förvärvsarbetade mannen. Kvinnan var hemma och skötte barn och hem. Så var det liksom bara och majoriteten tycktes inte ha något att säga till om gällande detta. Man hade hittat ett sätt att få livet och vardagen att fungera. Man hade verktygen för att klara det. Sedan förändrades samhället och synen på detta upplägg. Kvinnan började komma ut i arbetslivet hon också. Problemet var bara att man inte fick några verktyg med sig till att sköta detta nya sätt att leva! Så egentligen tror jag att det är lite ”omöjligt” att leva som vi gör, utan att bli totalt uttröttade! Jag kanske har fel, men det låter inte helt osannolikt när jag lyssnar på tanken mellan mina öron i alla fall……

Okej… men några beslut och några steg tagits under denna ”tysta månad” och det handlar i huvudsak om Mamma BootCamp:en! Planen är att jag ska köra igång i början av mars med detta och jag hoppas och önskar innerligt att gensvaret blir precis så bra som jag vill!  Och att vi får många härliga pass ute i en bländande vårsol med frisk luft och nöjda bebisar i vagnarna! Jag har många minnesbilder av just detta och de som varit med sedan tidigare, förstår vad jag menar! Här är några förslag på vad jag menar:

20120815_101123 20120815_102329 20120815_102957 20120915_102941

-Got the feeling?! :) Hela jag strålar som solen på insidan när jag ser dessa bilder och tänker tillbaka!

Nähä! Nu är det visst som det brukar! Någon liten ”batting” som pockar på min uppmärksamhet, så jag måste lämna er hängande igen. Hoppas dock att det inte ska ta alltför lång tid innan jag kan inta position igen! 😉

*kram på er*

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *