Dagen i bilder, kan man väl säga om detta lilla kollage. Men alltså… ärligt talat… är godis verkligen så förbaskat gott? Titta länge på det… det är ju faktiskt riktigt ”NÄSTY”!!!

Det fungerade som det gör för det mesta med välbehövliga duschar. Jag kände mig genast lite bättre till mods och  det gick faktiskt relativt smidigt för mig att samla ihop alla barnen och packa ut oss i bilen sen också. Glömde ”bara” våtservetter till blöjbytena och en varm jacka till mig själv!

…i min mammagrupp skyller vi allt sånt på amningen!

Så iväg kom vi och redan i bilen började det kittlas i hela kroppen och jag kom på mig själv med att sitta där och småle fånigt. Bara detta med att höra tonerna av musik! Det i sig gör att glädjefnattet börjar bubbla i magen! Jag kan inte fatta att JAG skulle komma att bli en av dem som inte hänger med i teknikens värld, men så är det! Jag vet helt enkelt inte hur man gör idag! Spotify gissar jag. Men sedan då? Vart sätter jag på Spotify? I datorn (det blir ju inget bra ljud, eller)? I lurar via telefonen (fast hur hör man då ungar och annat som man måste ha koll på och kunna höra)? Ja, jag fattar alltså inte! Och några gamla skivor har man ju, fast vår ”mediaspelare” (vad var det för fel på den gamla klassiska ”stereon”?!) är sönder, så dem kan jag inte spela. Jag kan knappt lyssna på radio i köket ens, för antennen är avbruten och bara vissa grumliga kanaler tar sig igenom bruset. Så nej, jag vet inte hur man gör. Och ska jag behöva ge mig ut i bilen varje gång jag vill njuta av musik, blir vi snart bankrutta!
Men i alla fall… det var skönt att sitta i bilen och köra. Musiken, som sagt… glada barn… enormt vackert väder… löften om snar inandning av frisk lantluft. Kunde ju inte bli mycket bättre!

Och såhär med facit i hand, blev det precis så bra som jag önskade! Vi promenerade lite fram och tillbaka längs grusvägarna. Åt lite provisorisk lunch. Pratade. Njöt av systraskapet och mamma/dotter-skapet. Sedan var tanken att vi skulle avsluta dagen någon timme hos (min) mormor, men på den korta stunden det tog att köra från punkt A till punkt B, hade två av tre barn knoppat in. Så det blev nästan bara ett ”hej” i ytterdörren. Men ändå!

Sedan hem… in i mataffären en snabbis… laga mat… ha den utlovade myskvällen som brann inne både i fredags och igår… tandborstning… pyjamaspåklädning… sagoläsning… nattning… Och nu sitter jag här och känner att ”the botten is nådd”! Avsiktligt krängde jag orimligt mycket godis, så att jag verkligen skulle kunna känna att jag varit nere och mulat näsan i dyngan på botten. Först när jag gjort det, brukar jag kunna stampa av och dra mig i hälsoörat! Och DET ska jag verkligen göra nu (igen). Men jag måste nog kolla upp min höft/mitt bäcken först, för jag vill verkligen inte skada mig på kuppen. Ska försöka ta tag i det under morgondagen. Däremot kan jag ju göra ”något” oavsett höft/bäcken-problem. Frågan är just nu bara vad. Jag är faktiskt rätt sugen på Bodypump-passet i morgon bitti, men ja… njä… eller… ja, jag ska tänka ut vad det blir. Men något blir det!

Tänkte faktiskt att jag skulle ge mig på att servera er en liten (men kanske ack så svår ändå) UTMANING! Är det någon som känner sig manad att hålla igen med snask och onyttigheter från och med i morgon (måndag) och hela vägen fram till julafton? Ja ja ja! Säg JA! Det är en skön startbräda tycker jag. Så kom igen nu! Nu eller aldrig! Let’s DO it!