VISA ARKIV & KATEGORIER   |   SÖK

För lite sömn

Natten till gårdagen fick jag ca 3 h sömn. Febriga barn som vaknade i omgångar är inte att leka med. Jag har nästan glömt hur det är att inte få sova om nätterna. Kommer faktiskt inte ens ihåg då jag blev störd sist. Ganska nice faktiskt.

Natten till idag fick jag 6 h. Självförvållat. hardCORE mamas firade 1 år nämligen. Vi blev ett litet gäng som samlades i parken för att äta och dricka. Det blev frågesport och jag fick sitta i jägarvila. 2.20 nåt om jag inte minns fel. Bra för att vara mig

20140713-075254-28374909.jpg

När regnet kom vid 8 drog vi hem till barnens farmor. Vi skulle egentligen varit hos oss, men där fanns febriga barn med en uttråkad man som skulle varit på personalfest. Jepp.. Så blir det ibland.

Nu sitter jag här vid bordet med en kopp kaffe. Jobb hela dagen. Trött. Mer kaffe. Förhoppningsvis får jag till ett träningspass. Måste röra på denna förslappade kropp. Shit va snabbt man tappar, men mer om det en annan dag

Kommentera (1)

Vill börja blogga igen

Satt och kollade igenom min blogg härom kvällen och inser hur kul det är att ha allt dokumenterat. Jag älskar egentligen att blogga, men har prioriterat annat. Dvs säga mitt företag. Enda tiden jag har till att blogga är på kvällen när barnen somnat och då sitter jag med allt det administrativa. Det tar tid. TIIIID! Men nu jäklar ska jag få ner några rader en gång om dagen.

Det är mycket jag inte skrivit om och jag tänker börja mitt nästa inlägg med en uppdatering om Wilda, sen Dixie och sen träningen. Förstår ni hur kul det är för mig att bläddra tillbaka i bloggen?

Så från och med nu kommer ni kunna läsa om min vardag. Om ni vill

20140712-100736-36456449.jpg

Kommentera (2)

Jag mådde ju inte så bra

När klockan var 12.15 och jag hade jobbat sen 6.30 där jag bl.a. coachat 3 klasser och städat hela boxen var jag inte så kaxig. Jag mådde illa och kände mig skakig i kroppen. Sliten. Egentligen ville jag bara åka hem, men jag skulle ju äntligen få träna med Madde Madelito och det tackar man liksom i te nej till.

När klockan slog 12.30 och sista klassen lämnade salen sa jag till mig själv att skärpa till mig. Är jag sjuk på riktigt? Mår jag dåligt? Svar NEJ! Fine.. På med lyftarskorna och plocka upp en stång dårå!

Sagt och gjort.. Först back squat. 4×4. Tanken var att köra riktigt tungt med bälte, men jag tog ist chansen och övade på fina reps. Sista setet körde jag på 75. Easy..

Sen cleancomplex. 1 power clean+1 hang squat clean. EMOM 10 min. Upp till 60 kg. Testade på 65 i 8:e minuten och fick upp power clean, men failade hang squat clean. Dock jävligt nära. Tänkte testa igen, men blev sugen på att testa pb när den på 65 kändes relativt lätt. Och se på f-n. 67,5 kom upp

20140623-144717-53237211.jpg

Testade även 70, men fick inte upp armbågarna. Lite sur att jag inte försökte igen nu när jag ser filmen, men den som väntar på något gott…

Kommentera

Blöjfri

Jag har inte riktigt våga skriva något om det då det oftast blir ett bakslag då, men nu kan jag faktiskt säga att Dixie är helt blöjfri.

För 4 veckor sedan tog vi bort blöjan på förskolan. Ingen kul upplevelse, men vi båda överlevde och sen dess har det skett kanske 5 olyckor. Nattetid väntade vi tills för 1 1/2 vecka sedan, men sen dess har hon inte kissat i sängen en endaste gång

20140618-105953-39593127.jpg

Så skönt att slippa dessa jäkla blöjorna. Visst.. Det kräver ju lite mer jobb nu i början då hon helst vill gå på toaletten och inte riktigt kommer upp, men va sören. Det är det värt.

Annars leker livet med di små. Jag har jobbat sjukt mycket med att bygga upp mitt företag och få allt att gå ihop och tar just nu en liten paus. All ledig tid tar jag med barnen. Jobba kan jag göra sen. Jag gör vad jag måste (och kanske lite till). Sommar. Sol. Bad. Ta vara på tiden. Den kommer inte igen

Kommentera

Jag grät

Jag gråter väldigt sällan. Oftast gör jag det när jag är trött. Eller hungrig. Idag var kanske en kombination av båda, men jag behövde helt enkelt släppa på trycket.

Jag mår väldigt bra för tillfället. Mycket som klaffar helt enkelt. Jobb, träning, familj, kost, sömn. Ja, det är så mitt liv ser ut just nu och jag prioriterar så gott jag kan. Jag önskar jag kunde klona mig ibland, men det har visst ingen lyckats komma på hur man gör.

Varför gråter jag dårå?

20140608-180133-64893176.jpg

Jag började jämför mig. Inte med mig själv utan med alla andra. Och jag snackar så klart om träning. Trots att jag har ökat vikter på stången och tar vikter jag aldrig trodde jag skulle kunna ta när jag började styrketräna för bara några år sedan känner jag mig så fruktansvärt svag. Jag försöker att tänka på alla mina framsteg. Vissa större. Vissa mindre och oftast tycker jag att jag är grym. Att jag får ihop allt.

Eget företag, 2 barn, en man som jobbar otroligt dumma tider, pussel med barnvakt,m.m. Jag vet att jag inte är originell och jag säger inte att jag har det tuffare än någon annan. Jag försöker bara mig själv cred för att jag faktiskt orkar.

Det är så lätt att titta på tjejen bredvid som tar dubbelt så mycket på stången, men vad vet jag om henne? Hon har kanske (antagligen) lagt ner sjukt många timmar med den där stången. Hon har kanske tränat sen barnsben. Hon har kanske grymma coacher som finns där för henne dagligen. Hon är kanske bara helt enkelt grym!

Varför det är så viktigt för mig att vara stark? Jag vet faktiskt inte. Kanske för att jag tycker det är så kul att träna och faktiskt vill se resultat? Kanske för att jag tycker det är coolt?

När jag hade suttit där ett tag och tyckt att jag är sämst i världen tog jag mig själv i kragen och ryckte upp mig. Vem behöver jag bevisa för att jag kan ta vissa vikter? Helt ärligt vet jag att de flesta fullständigt skiter i vad jag har på stången.

Sen blir jag arg på mig själv. Är man stark bara för att man kan lyfta tungt? Att jag kan göra strikta muscle ups och 14-16 strikta pull ups i rad. Är inte det att vara stark?

Skärp dig!

Kommentera (2)

För att få de senaste uppdateringarna