Så nu säger jag hej då. Jag och flickorna.
Jag kommer fortsätta blogga på HÄR. Barnen kanske dyker upp ibland, men är ni nyfikna på att se hur de växer och gror så gör ni bäst i att följa mig på instagram @saratilling
Den nya bloggen kommer handla om träning och kost helt enkelt
Tack för denna tid. Over and out
KommenteraNär jag var runt 20 drog min mamma med mig ut på mina första powerwalks. Sen den dagen har jag gått och gått och gått.. Om ni bara visste hur många mil mina ben traskat.
Det har varit min träning för att hålla mig i form. Sen var det ett beroende också. Min sjukdom har i många år tvingat mig. Det var inte ofta jag njöt. Herre Gud. Jag hade så bråttom att jag inte ens hann reflektera över den vackra naturen. Över fågelkvitter. Över soluppgång och solnedgång. Så mycket jag missat, men det vill jag inte tänka på nu!
När jag började med crossfit 2012 fick jag min kick från annat håll. Jag behövde inte längre gå mina påtvingade promenader. Jag fick den träning jag behövde. Styrka och kondition i ett. Perfekt. Jag slapp.
Men nu.. Nu vill jag inte slippa. Jag VILL gå. Göra mig av med energi samtidigt som jag tankar den. Och det gör jag bäst i naturen med mina barn och fint sällskap
Jag kan väl erkänna att jag precis innan inte är allt för sugen, men har man bestämt med någon att man ska ut och gå så gör man det. Och det är ju så härligt efteråt. Det är skitbra att ha en träningskompis. Har du ingen tycker jag att du ska ragga upp någon.
Och min axel..? Tackar som frågar. Min sjukgymnast på Fysio Arena stretchade, masserade och tejpade och just nu känns det super. Jag kan röra den ordentligt utan att det gör ont. Weii!!! Och på måndag blir det ultraljud. Spännande värre.
KommenteraNatten till gårdagen fick jag ca 3 h sömn. Febriga barn som vaknade i omgångar är inte att leka med. Jag har nästan glömt hur det är att inte få sova om nätterna. Kommer faktiskt inte ens ihåg då jag blev störd sist. Ganska nice faktiskt.
Natten till idag fick jag 6 h. Självförvållat. hardCORE mamas firade 1 år nämligen. Vi blev ett litet gäng som samlades i parken för att äta och dricka. Det blev frågesport och jag fick sitta i jägarvila. 2.20 nåt om jag inte minns fel. Bra för att vara mig
När regnet kom vid 8 drog vi hem till barnens farmor. Vi skulle egentligen varit hos oss, men där fanns febriga barn med en uttråkad man som skulle varit på personalfest. Jepp.. Så blir det ibland.
Nu sitter jag här vid bordet med en kopp kaffe. Jobb hela dagen. Trött. Mer kaffe. Förhoppningsvis får jag till ett träningspass. Måste röra på denna förslappade kropp. Shit va snabbt man tappar, men mer om det en annan dag
Kommentera (1)Satt och kollade igenom min blogg härom kvällen och inser hur kul det är att ha allt dokumenterat. Jag älskar egentligen att blogga, men har prioriterat annat. Dvs säga mitt företag. Enda tiden jag har till att blogga är på kvällen när barnen somnat och då sitter jag med allt det administrativa. Det tar tid. TIIIID! Men nu jäklar ska jag få ner några rader en gång om dagen.
Det är mycket jag inte skrivit om och jag tänker börja mitt nästa inlägg med en uppdatering om Wilda, sen Dixie och sen träningen. Förstår ni hur kul det är för mig att bläddra tillbaka i bloggen?
Så från och med nu kommer ni kunna läsa om min vardag. Om ni vill
Kommentera (2)Som jag älskar detta område. Efter en heldag i boxen drog jag och ungarna till parken för att fånga salamandrar. Många ungar och vuxna kom och gick under tiden vi var där. Intressant samtalsämne.
Sen köpte vi pizza på den lokala pizzerian på väg hem. Flickorna tjatade dock bara om klubban som den trevliga pizzabagaren slängde ner i påsen. 1/2 pizza senare trycktes dem in i deras små sötsugna munnar
Efter ”maten” ville Wilda cykla på gatan. Perfekt underhållning en söndagskväll. Jag sitter på trottoarkanten och vilar mina trötta ben och ungarna rastar sina pigga
När det blev tråkigt ville Wilda hälsa på Wilgot längre ner på gatan. Sagt och gjort. In och invadera deras gräsmatta. Som Dixie sket ner. Sorry. Där avverkades en halvtimme och det pratades om både livskriser och fester. Tack för att vi fick spontanbesöka Er.
Jag har alltid velat bo så här. Och nu gör jag det. Lyckans jag
Kommentera