VISA ARKIV & KATEGORIER   |   SÖK

Vår lovestory del 2

Den tredje helgen i Sverige blev exakt likadan som de andra 2. Möjligtvis lite mer alkohol. Jag letade efter Jon hela kvällen, men gav till sist upp. Kommer inte han till mig, får jag komma till honom. Tänkt och gjort. Jag hämtade ut min jacka och började promenaden (har alltid varit en av de där idioterna som är för snål för att ta taxi). Fråga mig inte hur jag lyckades hitta, men plötsligt var jag där. Utanför hans port. Nu fanns det bara ett problem:

Dörren låst och ingen portkod. Hade jag druckit en eller kanske fyra cider mindre hade jag gått runt på baksidan och kastat sten på hans fönster. Första våningen bodde han på. I stället la jag mig utanför och tänkte att han förr eller senare måste komma ut. Klockan var då 4 på morgonen. Jag hade bara några öre kvar på mobilen så ringde en signal till Lotta och la på. Sötaste hon ringde upp och jag bad henne ringa nummerupplysningen för att få Jons nummer. Det lät nog mer som sclkschkjhfv kfjehqejvh lkvw. Hon ville inte samarbeta. I stället kom hon och hämtade mig och körde mig hem. Tydligen var jag ALLDELES för full. Hon gav mig strikta order att gå hem och lägga mig. Ja, visst Lotta. Absolut. Ha, som jag lurade henne.

Uppe i lägenheten fick mina utslagna hjärnceller jobba. Till sist kom jag på det. Jag kopplade de 2 hundarna jag var hundvakt åt och begav mig till Preem. Fyllde på mitt kort och ringde nummerupplysningen. De skickade Jons nummer och utan att skämmas ringde jag honom 5 på morgonen. Han svarade. Han var tom vaken. Satt och drack öl i sin ensamhet. Jag frågade om jag fick komma och förklarade vad jag hade gjort. Han gick fan med på det. Jag hade bara tänkt STALKER!! Lämnade av hundarna och började traska. Denna gången gick jag dock vilse, men hittade till sist.

På morgonen förklarade han att det var sista gången vi sågs. Han skulle på semester till Kenya och därefter till Barcelona för att plugga. Han visade noll intresse och jag fattade vinken. Sa hejdå och gav honom en puss på kinden.

Sista helgen i Sverige blev jag medlurad på en hor- och pimpfest. Det var min frisör som vägrade gå själv. Jag ställde upp och hon spökade ut mig till värsta hookern. Kortkort, håliga nätstrumpor, värsta peruken, pälsjacka och turkosa pumps. Hottie! Hon sa att jag antagligen inte skulle känna någon ändå och vi skulle bara stanna några timmar.

Vi ringde på och en blond, söt liten sak öppnade. Jenny hette hon visst och hon var värdinna. Välkomna in. Ni är nästan först. Det är bara Jon som kommit. JON? VEM JON? Hur många Jon finns det i Helsingborg lixom? En tydligen. Där sitter han. Utklädd till värsta hallicken. Hjärtat slog flera varv och jag höll på att dö. På riktigt. Jag hade alltså lyckats komma på Jons före dettas fest. Vad är oddsen? Jon kände inte igen mig. Gick fram, sträckte fram handen och presenterade mig. Då gick det upp ett ljus. Han skulle egentligen oxå bara stanna i några timmar och skulle absolut inte med ut. Inga pengar. Lugnt, jag betalar. Jag drog med honom ut och vi hade skitkul. Sen var det hem till honom och vi låg mest och pratade och mös. Det slutade med att jag fick hans hemadress och telefonnummer. Han ville att vi skulle skriva vanliga brev till varandra. Sött.

Morgonen efter skiljde sig lite från de andra. Han slängde inte ut mig direkt. Tog nog allt en timma innan det var dags. Men tror Ni jag fick låna någon tröja eller så? Åh, nej. Jag fick snällt gå/springa vägen hem i min horutstyrsel. Har aldrig skämts så mycket. Fast jag gjorde det med ett leende på läpparna. Hade ju äntligen fått hans nummer

to be continued

Kommentera (12)

Vår lovestory

Jag har länge tänkt berätta hur jag och Jon träffades och blev tillsammans, men då det är en låååång historia har jag dragit ut på det. Nu är det så dags, men drar historien i omgångar så Ni inte tröttnar

September 2003 var jag på semester i Sverige i 4 veckor. Bodde nämligen på Irland just då. Jag kommer speciellt ihåg den 18:e. Jag och Eva står på gymet och spänner musklerna. Jag hade då gått ner ganska mycket i vikt efter en tid med för många kilo på min kropp så självförtroendet var på topp. Jag minns att jag sa: Ikväll ska jag *piiiiiiip* (barnförbjudet).

På kvällen/natten drog jag till det självklara stället i Helsingborg, Tivoli. Jag är sådär lagom full och har skitkul. Rätt som det är står han framför mig. Jon. Kan meddela att jag spanat på killen i flera år. Han sträcker fram handen (på ett helt sjukt, artigt sätt) och presenterar sig. Spelet hemma tänker jag.

Vi umgås resten av kvällen tills han frågar Ska vi gå hem till mig och dricka öl och bada skumbad? Kommer ihåg att jag tänkte att denna killen är mysko, men vem tackar nej till ett sådant erbjudande??

Hemma hos honom ger han mig en öl. Jag tackar nej. Dricker tyvärr inte det. Men ett skumbad hade varit nice. Han blev allt lite chockad, men tappade upp ett bad. Plötsligt sträcker han fram ett par kalsonger som jag kan få låna (tror de hade passat runt min ena vad). Visst är han bara för söt?  Ja, du kanske är blyg. Jag? Blyg? Jo, visst. Kalsongerna åkte in i garderoben och jag ner i badkaret.  Resten kan Ni luska ut själva.

Jag vaknade på morgonen med halva sminket kvar. UNDER ögonen och håret på sniskan. Ni vet hur det blir när man lägger sig med blött hår. Jon vaknade till sist och slängde i princip ut mig ur lägenheten. Han packade på mig mina kläder och stod med mina skor i handen. Jag fattar piken. Så, halv 8 på söndagsmorgonen var det dags för walk of shame. Fett värt det.

Helgen efter var det dags igen. Förfest, shots, Tivoli. Självklart spanade jag efter en speciell kille, men då han slängt ut mig morgonen efter trodde jag att jag… tja, vad ska man tro lixom? Jag var kass såklart!! Dock var han plötsligt där. Han stod under en spotlight så det såg ut som han hade ett sken runt sig. Skrattar bara jag tänker tanken. Jag var inte den som var den utan gick fram och gav honom en kram. Han var riktigt sjuk och skulle inte alls gått ut om det inte varit för hans polare. Jag tackade och bugade. 

Den kvällen är lite mer luddig, men efter en väldigt envis liten Sara slutade det med att vi satt i en taxi på väg hem till mig (hade kvar min lägenhet). 
Jag vaknade morgonen efter att han var på väg ut. Han ville verkligen inte träffa mig i nyktert tillstånd. Dåligt betyg med andra ord. Jag hann i alla fall ge honom en kram och nu efteråt har han berättat att det egentligen skulle slutat där. Vet faktiskt inte riktigt varför, men på väg ut ser han mina sk8skor i hallen. Hade jag inte haft ett par sådana hade jag inte varit gift idag

to be continued

Kommentera (18)

Möhippa

Sitter och kollar igenom gamla bilder på mammas dator och fastnade på bilderna från min möhippa. Fan så kul det var! Blev ordentligt överraskad. De tog mig helgen innan vi skulle åka iväg och då det var min jobbehelg var jag 100% säker på att jag inte skulle få någon fest. Jag hade haft fullt upp att hjälpa grabbarna att fixa för Jon och tänkte inte så mycket på det.

Det var min mamma, Ann-Sofie och mina 2 syrror som kidnappade mig från jobbet. De satte på mig änglavingar och gloria. Tack gode för det. Hade inte velat ha värsta utstyrseln. De satte mig i bilen och körde runt en massa och självklart hade jag bindel för ögonen och kunde inte se ett dyft. Något att dricka var aldrig långt bort. Väl ute ur bilen gick vi en bit och när de tog av bindeln stod mina bästa vänner Eva, Lotta och Eva-Lotta (ja, de heter så) framför mig. Det blev Laserdome för hela köret. Oj, vad vi fightades. Kommer dock inte ihåg vem som vann.

Fler drinkar skulle sköljas ner i sällskap med lite mat. Mitt i maten traskade alla mina jobbarkompisar in. Snacka om chockad. Blev oerhört glad. Efter det har jag tyvärr inte så mer at berätta. Kommer faktiskt inte ihåg. Har dock blivit informerad om att det blev både dans på bord och lite tallande på några söta(?) killrumpor… Schhh. Inte berätta för Jon


jag på jobb

glada gänget

jag möter Eva

jag vinner

Ann-Sofie är INGEN förlorare

Evis är grym

jag förlorar

jag, Lotta, Eva-Lotta och Eva

LoVe

Kommentera

Min andra hälft

Exakt de orden står på portugisiska på mitt smycke jag har runt halsen. Ni får själv gissa vem som har den andra halvan


sua otra cara metade/min andra hälft

Kommentera

Lyckligt lottad

Tänk att jag efter 5 1/2 år fortfarande är KÄR i min älskade man. Att jag fortfarande, när jag tänker på honom, får fjärilar i magen. Ett leende på läpparna. Att jag blir varm i hela kroppen. Ända från fötterna och ut i fingertopparna. Tänk att jag efter 23 år av letande till sist hittade mannen i mitt liv. Fast egentligen var det tvärtom. Han hittade mig. På rock klubben Tivoli i Helsingborg. Han kom fram så oskyldigt. Sträckte fram handen och sa: "Hej, jag heter Jon.". Jag föll direkt.

Detta var början på vår kärlekssaga. Jag ska skriva hela storyn vid ett annat tillfälle har jag tänkt, men då den är VÄLDIGT lång  gör det när jag har bättre tid

(mms från Öland är på ingång)

Kommentera

För att få de senaste uppdateringarna