Det är vad Dixie säger 100 miljoner gånger om dagen just nu. Allt är hennes. Stackars Wilda får inte behålla något över huvud taget. Inte ens sina egna kläder. De är så klart Dizziz eller miiiiin. Jäkla skitunge. Och förbannad blir hon om man säger emot henne, men om man bortser från hennes enormt starka vilja så är det en riktigt rolig tid just nu. Med båda barnen. Wilda kan man numera ha diskussioner med. Senast igår tog jag en bit av henne s choklad och då lägger hon huvudet på sne och säger Det där var inte snällt, mamma. Hallå! När blev du så stor??
Och Dixie har också vuxit minsann. Jag har sparat en massa kläder som Wilda hade förut. Tänkte jag skulle ta fram de tills hon växt i dem. Tji fick jag när jag insåg att nästan allt satt som en smack och vissa kläder tom var för små. Hur gick DET till då?
Lite nostalgisk blev jag allt när jag gick igenom kläderna. Jag kom ihåg tillfällen då Wilda hade ett visst plagg på sig. Ja, sånt kommer jag ihåg minsann. Tror det är för att jag fotat henne varje dag i 2 år.
Jag har länge funderat på att lägga ner bloggen, men efter idag insåg jag hur kul det är att ha allt sparat här inne. Senast idag kollade jag hur båda flickorna sov då de var 10 månader då min vän frågade. Nä, jag tänker minsann fortsätta att skriva här inne. Detta är min lilla extrabebis. Med läsare eller ej…
Åh, jag hoppas att du fortsätter skriva! Självklart är ju bloggen något man har för sin egen skull men jag uppskattar den! Gillar puffen i ryggen jag får i min egen träning och tipsen i kosten är ovärderliga i min egen snårskog just nu och säkert framöver. Dessutom gillar jag att du delar med dig av din vardag precis som den är, ljus, mörk, grå eller rosa. Tack ♥
Jadu, de är härliga ungarna! Vår yngsta är 6 år och jag kan inte fatta att tiden gått så fort.. äldsta är 14. Kan säga att det INTE är tonåringen som är värst på att sätta emot just nu.. ha ha.
Ha det gott!