Idag har Wilda lekt med en kompis. Utan mamma. Utan Dixie. Hos sin kompis Ellie. Det är nästan så att jag gråter. Fan va blödig man kan vara alltså, men det känns så stort. Hon är inte min lilla tjej längre. Det berättade hon nämligen klart och tydligt.
Jag vill leka med Ellie själv. Jag är stor tjej nu
bästa kompisar
Hela 2 timmar stannade hon och det hade gått så bra så. De var i full fart att leka med lera när jag kom. Jag hann i alla fall stanna ett litet tag och prata med mamma Anna.
Och nu är de på Helsingborgsfestivalen med farmor och faster Izza. Det har ridits på häst och åkts karusell. Vilken dag hon haft! Snart är dem hemma igen och vi ska avsluta dagen med bokläsning i soffan. Mys på hög nivå
KommenteraNej, vi är inte starkast, men satan vad envisa vi är! Nu är det så här att jag kommit fram till att mina ben är alldeles för svaga och det är dags att lägga lite krut på benträning. Sagt och gjort. Dagens pass var följande
Bara massa ben! Tungt varvat med explosiva hopp. För första gången i hela mitt liv (detta är inte en lögn) blev jag faktiskt trött i benen av mina squats. Det är annars min bål som tar stopp och plus att jag har svårt för att få musklerna att fatta att de ska jobba. Jag har nämligen inte gjort så många knäböj i mitt liv. Om sanningen ska fram la jag en skivstång på mina axlar för första gången i slutet av 2011. Det tog bara 1 1/2 år för musklerna att förstå.
Ett riktigt roligt pass som både jag och Madde gillade. Vi var riktigt stolta över oss själva. En riktigt härlig känsla!
Den avslutande woden var riktigt jobbig. Hann med 6 hela varv plus 2 vändor farmers walk (2x24kg). Äntligen sitter mina boxjumps i alla fall. Löpningen är alltid jobbig. Punkt. Farmers walk är bara att bita ihop
Flickorna var med. Finaste Kerstin såg efter dem. Dixie börjar tom gilla att hänga i boxen. Värsta lekplatsen ju’
Jag tror att mina ben kommer vara ganska möra imorgon. Vilken tur att Madde programmerar. Det blir en massa skills och core. Härligt
Kommentera22.35 slocknade jag igår. Med en huvudvärk som fick mina ögon att ploppa ut och en halsbränna som kändes som taggtråd, men sovit gott det har jag. Trots 2 små skitungar som kom in till vår säng framåt gryningen. Ärligt talat är det helt underbart att få sova bredvid de inte snurrar rundor en massa
7.40 ringde Jons klocka och vi vaknade till liv. Välbehövlig sovmorgon. Fortfarande lite huvudvärk, men jag häller i mig vatten och hoppas på att den ska försvinna. För nu ska jag träna. Och det HÅRT!!!!
KommenteraJag hinner inte träffa mina vänner så mycket som jag vill just nu. Jag hinner liksom inte ens träffa min egen familj och de går lite före om man säger som så. Men så idag fick vi till det. En dejt. Jag, Johanna och barnen.
Efter många tågförseningar kom de äntligen fram till stranden. Flickorna skötte sig väldigt bra själva och vi vuxna fick sitta och prata i lugn och ro. Lyx på hög nivå
Efter stranden fick de busa av sig på lekplatsen innan vi begav oss hemåt. Inte så svårt att locka med barnen när man får åka buss hem. Dixie somnade dock. Den stora hunden höll henne sällskap. Ja, Wilda ville ha med den till stranden och som ni vet väljer man sina fighter. Denna var inte värd att ta.
Wilda fick önska mat och för en gång skull sa hon inte blodkorv. Idag blev det pannkakor. På mandelmjölk och kokosmjöl. De slank ner fortare än Dixie kan säga pannkaka. Jag själv hann inte äta då jag helt plötsligt fick bråttom till mitt hardCORE mamas pass i parken. Det tog jag igen efteråt med råge. Är det bara jag som inte blir mätt på en sån där portionslax? Trots en stor sallad, en klick aioli och en röra med sötpotatis, morot, bacon och lök
Nu ska jag faktiskt hoppa i säng. Min huvudvärk sitter fortfarande i trots en massa panodil och vatten. Kan ju vara att jag är trött. Kan vara…
Kommentera (1)Jag vaknade igår med värsta nackontet. Min första tanke var Jävla muscle ups. Min andra var Jävla Wildas säng. För det var nämligen där jag spenderade hela den natten.
Barnen sover lite dåligt nu när det är så varmt och i stället för att försöka natta om får de komma in till oss. Palla liksom. I vanliga fall går det bra, men Dixie snurrade runt som värsta elvispen och jag gav upp. Det fick bli Wildas säng. 110 cm lång. Inte så skönt, men jag fick sova. Det straffade sig
Den känns lite bättre idag som tur är, men huvudvärken ligger och lurar. Likaså mitt illamående. Jag har tyvärr fått värsta magkatarren. Har nog inte velat inse det, men nu tuggar jag Rennie mot magsyran. Ja, jag ska försöka stressa ner lite. Det blir lättare när förskolan åter öppnar så jag kan få jobba på normala tider igen.
Men nu glömmer vi allt sånt. Idag ska vi mysa på stranden med Johanna och barnen. Alldeles för längesen vi sågs
Kommentera
