VISA ARKIV & KATEGORIER   |   SÖK

Äggallergi

Jepp, vår lilla dam är numera äggallergiker. I 6 månader får hon inte äta ägg över huvud taget. Inga undantag. Därefter görs ett nytt test. Är det positivt gäller samma regler. Är det däremot negativt ger läkaren henne ägg för att se hur det påverkar henne.

 

Även om det är positivt nästa gång betyder det inte att hon har det för resten av sitt liv. Nästan alla växer ifrån det innan de börjar i förskolan (6 år). Men så klart blir man lite ledsen. Tänk OM hon får det för alltid. Ingen allergi är kul. Nu blir det till att hålla tummarna

 

vad gör Wilda?

va? får jag inte riva ut ALLT ur din plånbok?

 

Nu måste jag verkligen sluta här. Väntar besök om 45 minuter och här ser ut som ett bombnedslag. Dessutom måste jag svida om. Inte kan jag ha morgonrock på mig när vi får besök.

Eller??

 

en väldigt långhårig Sara

Kommentera (22)

Pricktest

Idag ska jag och Wildingen till sjukan. Hon ska stickas. Eller nåt. Jag vet inte hur det går till om jag ska vara ärlig. De ska i alla fall testa och se om hon är allergisk mot ägg. Är hon det så får vi verkligen hoppas att hon växer ifrån det. Jag menar, ungen vill väl för bövelen kunna äta pannkakor i framtiden. Plus en massa annat som innehåller ägg.

 

Jag har 2 kusiner som inte tål det. Jag kommer ihåg att jag alltid tyckte så synd om dem på alla kalas. De fick aldrig äta samma mat och efterrätt som vi fick. Stackarna.

 

Förresten… Wildingen har börjat tycka om böcker. Hon hämtar numera boken och lägger den i mammas eller pappas knä. Sen härmar hon en ko

 

muuu, säger kossan

 

Annars?

Kommentera

Bortskämd

Jag tror minsann jag börjar bli bortskämd med fina människor omkring mig. Eller är det månne så att jag börjat umgås med ”rätt” sorts människor? Ja, alltså de som passar mig och mitt element. Det säger sig ju självt att vi inte går bra ihop med alla.

 

Idag hade jag i alla fall turen att träffa ännu en person som jag nu tycker väldigt mycket om. Jag har tyckt om henne hela tiden, men då bara via bloggen. Vi har ”pratat” så länge, typ 2 år, och idag var det äntligen dags att träffas. Tanken var fika hos henne, men då vår älskade lilla värmepump slutade att värma vårt hus var jag tvungen att hålla mig hemma om någon skulle få för sig att komma och titta på den. Så. planerna ändrades och Jenny och Astrid kom hem till vårt kaos i stället.

 

Med sig hade hon fika. Vilken lyx. Borde bjuda hem henne oftare

 

lite smått och gott att välja på

miiin, är Astrids ord för tillfället

finaste

2 förvånade ungar

här håller vi till

brum, brum

Jenny

 

Man skulle kunna tro att jag inte gör något annat än fikar och träffar mina vänner. Ni skulle bara veta.. Ni skulle bara veta

Kommentera

Tackar och bockar

Gubben som bodde i vårt hus förut valde att lämna lite saker och inredning till oss. I stället för att jag sa vad jag egentligen ville ha bad jag honom att lämna allt som ändå skulle kastas. På så vis kan jag i lugn och ro gå igenom vad som ska sparas och vad som ska skänkas bort.

 

Här nedan ser Ni 3 saker som absolut ska sparas

 

 

Linneskåpet ska dock målas vitt och lampan ska få en ny skärm. Radion (som fungerar) behåller jag som den är.

 

Det framgår kanske inte av bilden, men det är riktigt mäktigt det här skåpet. Rymmer massor. Främst ska det innehålla finporslin och guldbestick. Radion kommer så småningom omplaceras och lampan likaså.

 

Allt i vårt hem är väldigt provisoriskt just nu. Igår kom i alla fall galjarna upp i den nymålade garderoben och förhoppningsvis flyttar kläderna in senare ikväll. Nu slipper de bo i sopsäckar

Kommentera

M O T I V A T I O N

Jag får ofta frågan hur jag pallar träna som jag gör. Speciellt nu när jag inte har tillgång till gym. ag frågar mig själv detsamma ibland kan jag meddela.

 

Igår tex. Jag ville verkligen inte ut. Klä på mig själv, klä på ungen, släpa ut vagnen och ut i duggregn. Mindre kul med andra ord. Fast då gick jag gick till spegeln, klädde av mig varenda plagg och beskådade min kropp (detta kunde jag inte göra för 2 år sedan då jag fick ångest av bara tanken). Där stod jag och tänkte efter.

 

Jag har nu lyckats bygga upp både muskler och kondition efter allt slit på gymet. Jag har fått en kropp jag faktiskt kan säga att jag är stolt över.

Ska jag nu bara låta det försvinna bara så där?

Svaret är så klart NEJ! Där fann jag min motivation. Detta funkar för mig. Nu betyder inte det att det funkar för DIG. Det viktiga är bara att hitta moroten.

 

Vad är din morot?

 

min baksida 2010-12

 

 

Kommentera (29)

För att få de senaste uppdateringarna