VISA ARKIV & KATEGORIER   |   SÖK

Gårdagen

Gårdagen gick i glädjens tecken. Från morgon till kväll. Började som sagt med en sväng till gymet. Där var jag inte ensam kan jag meddela. Många nyårslöften som ska hållas. I alla fall en dag. Passet gick bra, men för mycket motion kan man inte få. Så efter lite lunch i magen klädde jag på mig själv och tösabiten och gick ner till farfar och ”farmor” Åsa.

 

Det bjöds på fika till både mig och den lilla. Tackar

 


Kommentarer


  1. Moa - Leos mamma 3 januari, 2011 on 08:26 Svara

    Ja precis, att det ska behövas! Skit störigt!
    Grattis! =) Hoppas ni får det trevligt!!

  2. En pojkmammas vardag ♥ 3 januari, 2011 on 08:37 Svara

    Det är så skönt att träna och röra på sig … så skönt när jag kommit iång med mina promenader igen efter jätte kylan vi haft. Ska också börja med spinning hade jag tänkt. Nu ska dom sista envisa kilona bort!! 🙂
    Kram

  3. Hanna 3 januari, 2011 on 08:58 Svara

    Härligt att träna, måste komma igång jag med 🙂

    Sv; jag jobbar på en bingohall 🙂

  4. Vicki 3 januari, 2011 on 09:04 Svara

    Så roligt att er lilla dotter vann, GRATTIS till er!! Så roligt att få komma ut på äventyr och att få bo på hotell. Det är inte var dag man få göra det.

    Ni verkar ha haft ett bra nyår? Var ni hemma själva?

    Jag mådde bra dagen efter, lite seg bara. Fast jag tog det lungt på nyårsafton.

    God fortsättning,Vicki

  5. Sophie 3 januari, 2011 on 09:08 Svara

    Haha, ja han mår bra och är mätt! Men egentligen så tror jag att han äter för lite både för son ålder och vikt. Men som sagt går ju ingen nöd på honom 😉

    Är Wilda bra med maten?

  6. Tokmorsan 3 januari, 2011 on 09:41 Svara

    Skönt att börja året bra 🙂

  7. Johanna - mamma till Leia 3 januari, 2011 on 10:00 Svara

    sv: tack! 🙂

  8. Rockkärringen - Mitt livs vikt 3 januari, 2011 on 10:36 Svara

    Du har så rätt. Jag kommer att klara det 🙂
    De känns så bra just nu, men jag är ju bara på dag ett.
    Kram po dig

  9. Gilla 3 januari, 2011 on 11:16 Svara

    Ja, du/ni har all anledning till att vara glada. Wilda som fotomodell, oj då!

    Svar: När jag blev mamma som mycket ung, bodde vi hos mina svärföräldrar och de hade en hund. Jag var inte van med det hemifrån, mer än en tid då vi bodde på ”landet”. Då köpte Pappa en hund, som skulle vara vakthund för Mamma. Men så flyttade vi till stan och då skällde han som en galning, så fort det gick nån i trappan. Då blev man tvungen att göra av med honom.

    När vi så fick en egen lägenhet, var den helt omodern och bara tanken på nåt husdjur fanns inte. Jag sa att vi ska aldrig ha nåt husdjur, för man blir så lessen, när man blir av med dom. Konstigt nog har nästan alla hundar alltid varit framme hos mej och hälsat. Men speciell djurvän är jag nog inte. Åtminstone inte innan vi kom i kontakt med Noack. Han är vår specielle älskling.

    Kram/Gilla

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

För att få de senaste uppdateringarna