VISA ARKIV & KATEGORIER   |   SÖK

Vår lovestory

Jag har länge tänkt berätta hur jag och Jon träffades och blev tillsammans, men då det är en låååång historia har jag dragit ut på det. Nu är det så dags, men drar historien i omgångar så Ni inte tröttnar

September 2003 var jag på semester i Sverige i 4 veckor. Bodde nämligen på Irland just då. Jag kommer speciellt ihåg den 18:e. Jag och Eva står på gymet och spänner musklerna. Jag hade då gått ner ganska mycket i vikt efter en tid med för många kilo på min kropp så självförtroendet var på topp. Jag minns att jag sa: Ikväll ska jag *piiiiiiip* (barnförbjudet).

På kvällen/natten drog jag till det självklara stället i Helsingborg, Tivoli. Jag är sådär lagom full och har skitkul. Rätt som det är står han framför mig. Jon. Kan meddela att jag spanat på killen i flera år. Han sträcker fram handen (på ett helt sjukt, artigt sätt) och presenterar sig. Spelet hemma tänker jag.

Vi umgås resten av kvällen tills han frågar Ska vi gå hem till mig och dricka öl och bada skumbad? Kommer ihåg att jag tänkte att denna killen är mysko, men vem tackar nej till ett sådant erbjudande??

Hemma hos honom ger han mig en öl. Jag tackar nej. Dricker tyvärr inte det. Men ett skumbad hade varit nice. Han blev allt lite chockad, men tappade upp ett bad. Plötsligt sträcker han fram ett par kalsonger som jag kan få låna (tror de hade passat runt min ena vad). Visst är han bara för söt?  Ja, du kanske är blyg. Jag? Blyg? Jo, visst. Kalsongerna åkte in i garderoben och jag ner i badkaret.  Resten kan Ni luska ut själva.

Jag vaknade på morgonen med halva sminket kvar. UNDER ögonen och håret på sniskan. Ni vet hur det blir när man lägger sig med blött hår. Jon vaknade till sist och slängde i princip ut mig ur lägenheten. Han packade på mig mina kläder och stod med mina skor i handen. Jag fattar piken. Så, halv 8 på söndagsmorgonen var det dags för walk of shame. Fett värt det.

Helgen efter var det dags igen. Förfest, shots, Tivoli. Självklart spanade jag efter en speciell kille, men då han slängt ut mig morgonen efter trodde jag att jag… tja, vad ska man tro lixom? Jag var kass såklart!! Dock var han plötsligt där. Han stod under en spotlight så det såg ut som han hade ett sken runt sig. Skrattar bara jag tänker tanken. Jag var inte den som var den utan gick fram och gav honom en kram. Han var riktigt sjuk och skulle inte alls gått ut om det inte varit för hans polare. Jag tackade och bugade. 

Den kvällen är lite mer luddig, men efter en väldigt envis liten Sara slutade det med att vi satt i en taxi på väg hem till mig (hade kvar min lägenhet). 
Jag vaknade morgonen efter att han var på väg ut. Han ville verkligen inte träffa mig i nyktert tillstånd. Dåligt betyg med andra ord. Jag hann i alla fall ge honom en kram och nu efteråt har han berättat att det egentligen skulle slutat där. Vet faktiskt inte riktigt varför, men på väg ut ser han mina sk8skor i hallen. Hade jag inte haft ett par sådana hade jag inte varit gift idag

to be continued


Kommentarer


  1. Anonym 30 november, -0001 on 00:00 Svara

    Ja det tycker jag bara att jag råka somna mot slutet :/

  2. Anonym 30 november, -0001 on 00:00 Svara

    oohoho, tur att du hade skorna!

  3. Anonym 30 november, -0001 on 00:00 Svara

    jahaja! jag vill höra slutet(:

  4. Johanna 15 november, 2009 on 21:27 Svara

    Vad spännande att höra er kärlekssaga! 🙂

    Ja tyvärr smakar det inte mycket av det där ersättningssockret men det är juh för sonens skull så. Han har juh fått diabetes.

    Hoppas dagen varit bra?!

  5. Emelie 15 november, 2009 on 21:49 Svara

    Myyys!
    Hur går de med magen?

    Kram

  6. Stina 15 november, 2009 on 22:18 Svara

    Coolt! Tell me more…

  7. Saannis - Fru & Blivande Mamma 15 november, 2009 on 22:45 Svara

    v; Precis, det är till en viss del som man gör det till. Klart att man är medveten om vad för krämpor och besvär man kan komma att lida som gravid. Men inte kan man förutse hur ens egen graviditet är. Det är jobbigt också att ens vänner inte kan förstå hur det är att vara gravid. Det jobbigaste med en vän är att jag kanske nämner: Jag har väldigt ont i ***** så kanske vännen säger: Ja det har jag också! Det är väldigt retsamt. Kram

  8. Saannis - Fru & Blivande Mamma 15 november, 2009 on 22:45 Svara

    v; Precis, det är till en viss del som man gör det till. Klart att man är medveten om vad för krämpor och besvär man kan komma att lida som gravid. Men inte kan man förutse hur ens egen graviditet är. Det är jobbigt också att ens vänner inte kan förstå hur det är att vara gravid. Det jobbigaste med en vän är att jag kanske nämner: Jag har väldigt ont i ***** så kanske vännen säger: Ja det har jag också! Det är väldigt retsamt. Kram

  9. Saannis - Fru & Blivande Mamma 15 november, 2009 on 22:45 Svara

    v; Precis, det är till en viss del som man gör det till. Klart att man är medveten om vad för krämpor och besvär man kan komma att lida som gravid. Men inte kan man förutse hur ens egen graviditet är. Det är jobbigt också att ens vänner inte kan förstå hur det är att vara gravid. Det jobbigaste med en vän är att jag kanske nämner: Jag har väldigt ont i ***** så kanske vännen säger: Ja det har jag också! Det är väldigt retsamt. Kram

  10. Saannis - Fru & Blivande Mamma 15 november, 2009 on 22:45 Svara

    v; Precis, det är till en viss del som man gör det till. Klart att man är medveten om vad för krämpor och besvär man kan komma att lida som gravid. Men inte kan man förutse hur ens egen graviditet är. Det är jobbigt också att ens vänner inte kan förstå hur det är att vara gravid. Det jobbigaste med en vän är att jag kanske nämner: Jag har väldigt ont i ***** så kanske vännen säger: Ja det har jag också! Det är väldigt retsamt. Kram

  11. Saannis - Fru & Blivande Mamma 15 november, 2009 on 22:45 Svara

    v; Precis, det är till en viss del som man gör det till. Klart att man är medveten om vad för krämpor och besvär man kan komma att lida som gravid. Men inte kan man förutse hur ens egen graviditet är. Det är jobbigt också att ens vänner inte kan förstå hur det är att vara gravid. Det jobbigaste med en vän är att jag kanske nämner: Jag har väldigt ont i ***** så kanske vännen säger: Ja det har jag också! Det är väldigt retsamt. Kram

  12. Saannis - Fru & Blivande Mamma 15 november, 2009 on 22:45 Svara

    v; Precis, det är till en viss del som man gör det till. Klart att man är medveten om vad för krämpor och besvär man kan komma att lida som gravid. Men inte kan man förutse hur ens egen graviditet är. Det är jobbigt också att ens vänner inte kan förstå hur det är att vara gravid. Det jobbigaste med en vän är att jag kanske nämner: Jag har väldigt ont i ***** så kanske vännen säger: Ja det har jag också! Det är väldigt retsamt. Kram

  13. karro 16 november, 2009 on 02:31 Svara

    Sv: Det kommer gå bra med förlossningen ska du se 🙂 och som sagt, oftast är ju förlossningar inte sådär långa 🙂 Trots att det gör ont som …. så får man tänka på vad det är för underbart som smärtan medför 🙂 Och skrik inte som mig, då händer ingenting.. använd energin till att krysta istället 🙂

  14. Sandra 16 november, 2009 on 18:47 Svara

    Hej Sara 🙂

    åh så mysigt, det är bara bra med mig. Hur är det med dig & bebisen? Det börjar väl närma sig?

    Jag jobbar på optimera i helsingborg & bor i ängelholm! 🙂 kram

  15. Karin - Mamma till Nova 16 november, 2009 on 22:33 Svara

    Spännande!! Ser fram emot fortsättningen 🙂
    Sv: Bröllopet blir innan nästa graviditet! Så våren 2011 om jag får som jag vill 🙂

  16. Citrin 16 november, 2009 on 22:52 Svara

    Spännande, nu vill man ha fortsättningen ju! 😀

  17. Kristina 4 april, 2011 on 09:51 Svara

    Varför fastnade han för dig för att du hade ett par skejtskor? Har jag missat nåt? 😛

    • Kristina 4 april, 2011 on 09:51 Svara

      Förutom att han är skejtare då förstås.

Lämna ett svar till Stina Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

För att få de senaste uppdateringarna